Sammanfattning/Abstract Gribbling, Lisbeth och Nyhlén, Cecilia (2023). “Har du hört på maken – man kan läsa med öronen!” Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Med denna studie önskar vi bidra med kunskap kring hur några lärare och elever beskriver att öronläsning kan användas som ett stöd för elevers läsande. Stödet rör både läsförmåga och läsengagemang.    Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några elever och lärare (årskurs 1-3, ämnet svenska) beskriver att öronläsning används i undervisningen som ett stöd för elevers läsförmåga och läsengagemang. Mot bakgrund av syftet formuleras följande frågeställningar:  Vad beskriver eleverna att det innebär för dem att öronläsa och vilka för- och nackdelar beskriver eleverna med öronläsning? Hur beskriver lärarna sina förutsättningar och didaktiska val kring öronläsning? Hur beskriver lärarna att öronläsning kan användas som ett stöd för elevers läsande? Teori Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där även multimodal teori har använts.   Metod En kvalitativ metod har använts med observationer och semistrukturerade intervjuer. För att bearbeta empirin har en tematisk analys genomförts. Resultatet har speglats mot studiens teoretiska begrepp samt litteratur och tidigare forskning.    Resultat Resultatet visar att lärare och elever beskriver att öronläsning kan användas som ett stöd för läsande både för elever i språklig sårbarhet och för lässtarka elever. Öronläsning beskrivs som ett stöd för såväl läsförmåga som läsengagemang. Stödet kan se olika ut och yttre förutsättningar såsom resurser, teknik och tillgång till böcker verkar påverka i vilken utsträckning och hur öronläsning används. Stödet tycks även påverkas av lärarnas erfarenheter och de olika didaktiska val som görs i undervisningen kring öronläsning.    Specialpedagogiska implikationer De specialpedagogiska implikationer som lyfts i denna studie rör speciallärarens roll i skolans förändringsarbete kring att sprida kunskap om synen på läsning. För att öronläsning med stöd av assisterande teknik ska kunna bli ett verkligt alternativ till att läsa med ögonen krävs att vi som speciallärare bidrar till att vidga synen på vad läsning innebär. Detta för att öka den språkliga tillgängligheten och minska risken för elever att hamna i språklig sårbarhet. Ytterligare en specialpedagogisk implikation som framträder i studien handlar om speciallärarens roll i att hålla sig uppdaterad inom den tekniska utvecklingen och dela med sig av denna kunskap. Det framkommer även att det krävs undervisning i hur öronläsning går till och här kan specialläraren ha en drivande roll.    Nyckelord Assisterande teknik, delaktighet, läsengagemang, språklig tillgänglighet, öronläsning

Sammanfattning/Abstract Wiberg Storkamp, Annika (2022). Medvetenhet om ord- En studie om undervisning av ord och begrepp för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens avsikt är att bidra med kunskap om några lärares och speciallärares förståelse av hur språklig tillgänglighet, samverkan, tidiga insatser och explicit undervisning av ord och begrepp kan stödja elever med språkstörning i sin ordförrådsutveckling. Därigenom kan lärare och speciallärare reflektera över sin egen syn på lärande, men även förstå andras. Medvetenhet om behovet av explicit undervisning av ord och hur skolans språkliga krav skapar utmaningar för både elever i språklig sårbarhet och deras lärare kan skapa möjligheter på organisations-, grupp- och individnivå. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om några lärares i åk F-3 och speciallärares förståelse av ordförrådsutvecklande undervisning och hur de menar att undervisningen kan stödja elever med språkstörning. Studien syftar även till att bidra med kunskap om hur dessa lärare beskriver samverkan och arbetssätt runt en språkligt tillgänglig undervisning och tidiga insatser. De preciserade frågeställningarna är följande:   ·       Vad uppfattar lärarna och speciallärarna som betydelsefullt i undervisningen för att stödja elevernas ordförrådsutveckling? ·       Hur beskriver lärarna och speciallärarna att de identifierar och följer upp elevernas behov av tidigt stöd och insatser i relation till elevernas ordförrådsutveckling? ·       Hur beskriver lärarna och speciallärarna att de samverkar runt en språkligt tillgänglig undervisning med fokus på elevernas ordförrådsutveckling?   Teori Examensarbetet förankras i sociokulturella teorier utifrån Lev Vygotskij och ett specialpedagogiskt, kommunikativt, relationsinriktat perspektiv (KoRP). De olika sociokulturella perspektiven är avsedda att komplettera, men också att samverka med varandra.  Metod Examensarbetet bygger på en kvalitativ metod och har en fenomenografik ansats. Datamaterialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer som kategoriserats och analyserats utifrån de valda teoretiska perspektiven.   Resultat Studiens resultat tyder på en variation i lärarnas kompetens och förståelse av betydelsefulla aspekter i undervisningen för att stödja inlärning av ord och begrepp för elever med språkstörning. Olika uppfattningar urskiljs även i vilken grad lärare och speciallärare samverkar runt en språklig tillgänglighet och stödjande insatser. Resultatet tyder på att det finns en gemensam förståelse om vikten av att tidigt identifiera elever i språklig sårbarhet. Däremot skiljer sig förståelsen och möjligheterna på organisations-, grupp och individnivå för hur de stödjande insatserna ska organiseras. De lärare och speciallärare som samverkar för att stödja elever i språklig sårbarhet ser möjligheter att förbättra sin undervisning av ord och begrepp och språklig tillgänglighet. De uppfattar ledningens stöd, samsyn, aktuell forskning och specialpedagogisk kompetens som betydelsefull för att stödja elevernas ordförrådsutveckling. Detta tyder på att organisationer som lägger stor vikt vid formell samverkan mellan lärare och speciallärare bidrar till att lärarna i högre grad erfar kunskaper och möjligheter att stödja elever i språklig sårbarhet.   Specialpedagogiska implikationer Enligt forskning lär sig elever ord genom samspel och interaktion med andra i en språkligt tillgänglig lärmiljö med språkliga mål, stödstrukturer och lärarnas mediering av ett välorganiserat innehåll. För att elever i språklig sårbarhet ska få djup förståelse av ord behövs en explicit undervisning med tydliga instruktioner av ordets form, betydelse och användning. Utifrån studiens resultat har samverkan, speciallärarnas kompetens och lärarnas förhållningssätt runt det specialpedagogiska stödet på skol, - grupp- och individnivå en central roll för att eleverna ska kunna arbeta i sin närmaste utvecklingszon. Speciallärarens inflytande behövs för att tidigt främja utveckling av ord och begrepp för elever i språklig sårbarhet.    Nyckelord Explicit undervisning, ordinlärning, språklig tillgänglighet, språklig sårbarhet, språkstörning

Nilsson, M. & Nilsson, T. (2023). Extra anpassningar för elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Området extra anpassningar, som belyses i arbetet, är inte enbart av vikt för huvudman, rektor och lärare utan även intressant för speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling, vars kompetens kan nyttjas för att stötta lärare i att utveckla stöd för elever i språklig sårbarhet inom bredden och komplexiteten med extra anpassningar. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några lärare och elever i språklig sårbarhet upplever arbetet med extra anpassningar samt vilka extra anpassningar som upplevs mest betydelsefulla för elevernas språk-, skriv- och läsutveckling. Arbetet utgår från sociokulturell och relationell teori. Inom sociokulturell teori beskrivs sambandet mellan lärares stöttning och elevers möjligheter att utvecklas i en inkluderande lärmiljö. Relationell teori lyfter betydelsen av de relationer som skapas i skolan samt vikten av relationer för att kunna anpassa undervisningen utefter elevers specifika behov. Metoden grundar sig i kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare och elever på en mindre lågstadieskola i en sydsvensk kommun. Empirin transkriberades, kategoriserades och delades in i teman. Resultaten visar att begreppet extra anpassningar fortfarande är ett otydligt och diffust begrepp för lärare, vilka i stort påverkas av avsaknad av utbildning och fortbildning. Majoriteten av de intervjuade lärarna använde inte extra anpassningar för elever utan föredrog generella anpassningar för gruppen på grund av att extra anpassningar upplevs som tidskrävande. Emellertid synliggjordes lärarnas arbete med att skapa en tillgänglig lärmiljö och inkluderande undervisning samt ett värdefullt samarbete med speciallärare. Utifrån elevernas resultat uppmärksammades att de inte deltog i beslut eller utvärderingar kring sina extra anpassningar men beskrev att de uppskattade sina anpassningar. Både lärare och elever var eniga i upplevelsen att den extra anpassning som upplevdes mest fördelaktig var när elever gick iväg med specialläraren för enskild undervisning eller undervisning i mindre grupp. Specialpedagogiskt stöd upplevdes som centralt både av lärare och elever, såväl i form av enskilt stöd till elever som stöd till lärare i arbetet med extra anpassningar.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att undersöka hur den språkinriktade undervisningen kan öka möjligheterna att skapa en inkluderande lärmiljö i vilken ämnesinnehållet blir tillgängligt för samtliga elever, och därigenom möjliggöra ämnesspråklig delaktighet samt kunskapsutveckling. Fokus ligger på språklig tillgänglighet och skolans kompensatoriska uppdrag att i undervisningen möta alla elevers olika behov. Utifrån detta syfte har jag undersökt vilka styrkor och svårigheter som den språkinriktade undervisningen har inneburit i praktiken.  Undersökningen utfördes under en lektionsserie på sju lektioner som genomfördes enligt den språkinriktade undervisningens didaktiska modell och dess tillhörande stödstrukturer. Undervisningen var en del av kursen Svenska 1 i gymnasieskolan, och den aktuella klassen bestod av 26 elever med mycket skilda förutsättningar och kunskapsnivåer. För insamlingen av data har jag använt mig av kvalitativa metoder, bestående av öppen deltagande observation, textanalys samt skriftliga öppna frågor. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet.  Studiens resultat visar att den språkinriktade undervisningen har bidragit till en inkluderande lärmiljö som möjliggjort samtliga elevers ämnesspråkliga delaktighet samt kunskapsutveckling. Samtidigt visar undersökningen att förutsättningar, resurser och andra faktorer kan spela en avgörande roll för resultatet.

The aim of this study is to examine students’ experiences of how graphic symbols as a visual support affects their understanding of oral verbal information. Students with a typical language development as well as students with language difficulties regarding the understanding of vocabulary were included in the study, in total 43 students from two different classes in grade 5 participated. The students answered a questionnaire conducted at the end of two lessons without graphic symbols and two lessons with graphic symbols in order to explore how usage of graphic symbols affected their experienced understanding. The results were compared through a paired samples t-test and an independent samples t-test. The results showed that both the linguistic vulnerable students and the students with typical linguistic development experienced an increased understanding of the teachers lecture during the lessons with graphic symbols. However, the results indicated no positive effect for the linguistic vulnerable students regarding the understanding of the teacher’s vocabulary or how clear the teacher’s explanations were. The results also showed that the linguistic vulnerable students, in comparison to the students with typical linguistic development, experienced greater difficulties regarding the understanding of both the vocabulary and the symbols used by the teacher.

Sammanfattning/Abstract Lundgren, Caroline (2022). Språket som demokratisk rättighet – Lärares erfarenheter av språklig tillgänglighet i samhällsorienterande ämnen i gymnasieskolan. Speciallärarprogrammet. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Gymnasieskolan är relativt obeforskad när det gäller språklig tillgänglighet i ämnesundervisningen. Denna studie väntas bidra med ökad kunskap om hur lärare uppfattar och arbetar med språklig tillgänglighet i samhällskunskap, historia och religion på gymnasiet. Studien bör också visa behovet av fler speciallärare i gymnasieskolan som kan stötta ämneslärare med kunskap kring språktillgänglighet i den inkluderande undervisningen.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om några gymnasielärares förståelse av att arbeta med språklig tillgänglighet i ämnesundervisningen i samhällskunskap, historia och religion. Syftet är också att bidra med kunskap om lärarnas behov av specialpedagogiskt stöd för elever i språklig sårbarhet i det arbetet.    - Vilka utmaningar ser några gymnasielärare i arbetet med språklig tillgänglighet?   - Vilka stödstrukturer beskriver lärarna att de använder sig av?                         - Vilket specialpedagogiskt stöd ser några gymnasielärare som betydelsefullt för att skapa förutsättningar för att göra ämnesundervisningen språkligt tillgänglig för elever i språklig sårbarhet?   Teori Denna studie vilar på Vygotskys (2012) sociokulturella teori och de tankar som finns om vardagliga och vetenskapliga begrepp. Aktiviteter behöver genomföras för att elever ska kunna tillägna sig skolspråket och de behöver ske i den proximala utvecklingszonen (Vygotsky, 2012).   Metod Kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer valdes för denna studie. Sju lärare som undervisar i de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, historia och religion, intervjuades. Intervjuerna transkriberades i sin helhet. Materialet analyserades med kodning och fyra teman, som blev rubriker i resultat- och analyskapitlet, framträdde.      Resultat Resultaten visar att ord och begrepp är centralt i gymnasielärarnas undervisning och att de använder olika typer av stödstrukturer för att eleverna ska lära sig dessa. Ett utvecklingsområde som identifierades i resultaten är hur extra anpassningar kommuniceras i lärplattformen där större samstämmighet efterfrågas. Resultaten visar också att det saknas ett strukturerat och organiserat kollegialt stöd tillsammans med ämneskollegor. Lärarna ser också behov av ytterligare specialpedagogiskt stöd i ämnesundervisningen och flera av dem nämner att ett sådant stöd skulle kunna vara handledande.   Specialpedagogiska implikationer Gymnasieskolan ska vara tillgänglig och elever i behov av stöd har rätt till extra anpassningar för att klara målen i kurserna. Specialläraren som är specialiserad inom språk-, skriv- och läsutveckling och dennes kompetens behövs i en språkligt tillgänglig undervisning. Ämneslärare behöver stöd i att språkinrikta undervisningen och specialläraren är en naturlig handledare i ett sådant arbete.   Nyckelord Gymnasieskolan, samhällsorienterande ämnen, språklig tillgänglighet, stöd, ämnesspråk

Nedanstående systematiska litteraturstudie är en studie av forskning rörande hemmasittarproblematik i grundskolans senare skolår. Syftet för studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vilka arbetssätt och förhållningssätt som aktuell forskning lyfter fram som framgångsfaktorer för att bryta hemmasittarproblematik och främja närvaro och motivation hos elever i grundskolans senare år i riskzon för permanentad frånvaro och utebliven gymnasiebehörighet. Därtill är syftet att via en syntes av litteraturstudien visa på en möjlig arbetsgång för arbetet, inspirerad av relationell pedagogik och KASAM, med tonvikt på språklig tillgänglighet, samt att klargöra vilken roll specialläraren med inriktning språk-, läs och skrivutveckling kan ha i detta arbete, utifrån frågeställningen: Hur beskriver aktuell forskning beprövade tillvägagångssätt och framgångsfaktorer i arbetet med att bryta och/eller förebygga hemmasittarproblematik i grundskolans senare år? Hur förhåller sig dessa forskningsrön till KASAM? Hur kan en syntes av dessa rön och KASAM användas för att bidra till en helhetsförståelse av studerad problembild? Hur kan en sådan syntes sammanfattas i en möjlig arbetsgång? Hur kan speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling med utgångspunkt i dessa arbetssätt och framgångsfaktorer arbeta med motiverande, aktiverande och delaktighetsskapande insatser för att bryta och/eller förebygga hemmasittarproblematik, i en språkligt tillgänglig lärmiljö, där eleven uppmuntras att aktivt delta i samtalet kring sin utbildning? I analysen av 9 studier framkom sju olika teman i arbetet med vald elevgrupp. Dessa teman har analyserats utifrån en relationell ansats och infogats i en analysram, i form av KASAM, en teori kring hur tre kritiska faktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samverkar för att betinga individers resurser för att hantera svårigheter och utmaningar. Studiens mål är en analys av hur anpassningsarbete och stödinsatser kan arrangeras för att skapa optimala förutsättningar för skol-återgång och fungerande skolgång för studerad elevgrupp. Framkomna teman i analysen är: tidig kart-läggning, snabba insatser och samarbete med elevhälsan, fysisk lärmiljö, skolan som social mötesplats, språklig tillgänglighet och språklig inkludering, studie- och yrkesvägledarens roll, delaktighet, inflytande och individualisering, schemaläggning. I analysen påvisades en tydlig samverkan mellan olika teman i höjandet av KASAM, på ett sätt som tydliggör vikten av djupgående kunskaper om elevens helhetssituation och behov i skolmiljön, vikten av samarbete med elevhälsan och studie- och yrkesvägledare, vikten av arbetet med språklig tillgänglighet samt vikten av delaktighetsskapande samarbete med elev och vårdnads-havare. Tre teman löpte genom samtliga KASAM- faktorer, och framstod genomgående som centrala för höjandet av KASAM: tidig kartläggning, snabba insatser, samarbete med elevhälsan, delaktighet, inflytande och individualisering samt språklig tillgänglighet och språklig inkludering. Dessa teman, konstaterades det, kan ses som grundläggande vid arbetet med samordnade insatser för studerad elevgrupp. / Focus of current systematic review is on research regarding students with ESL (Early School Leaving) related problems in later years of elementary school. The aim is to, through a systematic review, examine research based working methods to counteract ESL and promote attendance and motivation in later years of elementary school, targeting permanent absence and risk of not achieving secondary competence. A further aim is to, through a synthesis of the results of the systematic review, propose a possible working procedure for this process, inspired by relational pedagogy and KASAM, emphasizing linguistic availability, describing the role of a remedial teacher with the specialized working field linguistic-, reading- and writing development in the process. How are proven methods and success factors in the halting/prevention of ESL in later years of elementary school described in research studied? How are these findings related to KASAM? How can a synthesis of research-based methods and success factors and KASAM contribute to an overall understanding of the problem studied? How can such a synthesis be summarized into a working procedure? How can a remedial teacher, with specialized working field linguistic-, reading- and writing development, work to motivate and activate students, increasing their involvement, identifying measures to halt or/and prevent protracted problematic absence in later years of elementary school, all in a linguistically available learning environment, encouraging the student to participate actively in a dialogue concerning her/his education? In the analysis of 9 studied works of research 7 themes were extracted. The themes were analyzed and merged into a theoretical frame, KASAM, a theory based on three critical factors: comprehensibility, manageability and meaningfulness, interacting in the creation of individual ability to cope with problems and challenges. The aim is an analysis of how the process of creating school adjustments and supportive structures could be outlined to create best possible conditions for return to and consistent attendance at school for the group of students studied. The themes presented are Early investigation of the students ́ needs, early support and cooperation with the student health group, Physical learning environment, Social interactions at school, Linguistic availability and linguistic participation, The role of the careers officer, Participation, influence and individualization, and Timetabling. The analysis concludes an intricate synergy between the themes, in theory raising the level of KASAM, highlighting the importance of thorough knowledge of the students ́ situation and needs, the significance of cooperation with the students ́ health group, the benefits of cooperation with a careers officer, and the importance of linguistic availability and close collaboration with student and legal guardian. Three themes emerged as especially important for all KASAM factors: Early investigation of the students ́ needs, early support and cooperation with the student health group, Linguistic availability and linguistic participation and Participation, influence and individualization. These themes are identified as crucial for support of the group of students studied.