AbstraktStudiens syfte är att beskriva, analysera och visa utfallet av en yrkesverksam grundläraresmetod att systematiskt undervisa i rättstavning i årskurs 1–3, med särskilt fokus på årskurs 3. Den bidrar med kunskaper om en undervisningsmetods resultat för kunskaper i stavning på lågstadiet, vilket görs genom att besvara studiens forskningsfrågor om vilket betydelse en lärares undervisningsmetod i rättstavning har för elevers kunskaper i rättstavning? Även genom att studera begränsningar som kan urskiljas i lärares metoder för undervisning i rättstavning?Syftet uppnås genom att titta på vilken grund som finns i läroplanen och kursplanen i svenska att bedriva systematisk undervisning i rättstavning, samt att studera vad forskning visar och lärares erfarenheter om resultat av systematisk undervisning och elevers kunskaper, förmågor och lärande?Genom att studera en lärares val av undervisningsmetod vid rättstavning och titta på sambandetmellan elevers förvärvade kunskaper inom rättstavningen och den aktuella metoden kundeelevers kunskapsresultat urskiljas. Med ugångspunkt i en fallstudie med en yrkesverksam lärare, ett rättstavningstest och en webbenkätundersökning har studien bidragit med kunskaper om olika metoders funktioner. Studiens metoder hjälpte till att visa samband mellan lärares metodval och elevers kunskaper i rättstavning.Intervjun gjordes för att visa en lärares undervisningsmetod för rättstavning på ett mer ingående sätt och enkätundersökningen för att få en mer nyanserad bild av metodval som lärare i årskurserna 1–3 gör. Studien skulle ge en bild av en undervisningsmetod som en lärare i årskurs 3 använder sig av och denna metod skulle sedan analyseras utifrån den behavioristiska lärandeteorin samt läs- och skrivinlärningsteorier. Studien skulle visa resultat av lärarens metod genom att utvärdera resultatet som lärarens klass fått på ett rättstavningstest för att synliggöra resultatet av undervisningsmetoden. I och med att en undervisningsmetod skulle beskrivas synliggjordes brister och begränsningar inom området. Studien visar även vad forskning och Läroplanen säger om rättstavningsundervisning och vilken betydelse lärares metodval har.Resultatet visar att den Intervjuade lärarens undervisningsmetod inom ämnet rättstavning gav goda resultat. Studien visar även att tidigare forskning och resultatet av lärarens metod stämde överens. Resultatet visar att en blandad metod av både en analytisk och syntetisk metod gav goda resultat. Den visade även att flera av lärarens aktiviteter har tydliga inslag av behaviorism vilket även den tidigare forskningen visar sig ge goda resultat. Resultatet visar att det finns metoder som inte fungerar tillfredsställande samt att det finns bristande kunskaper både hos eleverna och i metoderna när det gäller rättstavning. Detta är något som yrkesverksamma lärare borde analysera och utvärdera för att kunna utvecklas och nå ett optimalt lärande.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att undersöka hur den språkinriktade undervisningen kan öka möjligheterna att skapa en inkluderande lärmiljö i vilken ämnesinnehållet blir tillgängligt för samtliga elever, och därigenom möjliggöra ämnesspråklig delaktighet samt kunskapsutveckling. Fokus ligger på språklig tillgänglighet och skolans kompensatoriska uppdrag att i undervisningen möta alla elevers olika behov. Utifrån detta syfte har jag undersökt vilka styrkor och svårigheter som den språkinriktade undervisningen har inneburit i praktiken.  Undersökningen utfördes under en lektionsserie på sju lektioner som genomfördes enligt den språkinriktade undervisningens didaktiska modell och dess tillhörande stödstrukturer. Undervisningen var en del av kursen Svenska 1 i gymnasieskolan, och den aktuella klassen bestod av 26 elever med mycket skilda förutsättningar och kunskapsnivåer. För insamlingen av data har jag använt mig av kvalitativa metoder, bestående av öppen deltagande observation, textanalys samt skriftliga öppna frågor. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet.  Studiens resultat visar att den språkinriktade undervisningen har bidragit till en inkluderande lärmiljö som möjliggjort samtliga elevers ämnesspråkliga delaktighet samt kunskapsutveckling. Samtidigt visar undersökningen att förutsättningar, resurser och andra faktorer kan spela en avgörande roll för resultatet.

I läroplanen står det framskrivet att elever ska ges möjlighet att läsa, analysera och resonera om skönlitterära verk i olika genrer. Detta gör det angeläget att undersöka hur verksamma F-3 lärare agerar och förbereder inför högläsning. Mot den bakgrunden är syftet med studien att undersöka F-3 lärares val av skönlitterära verk för högläsning och om faktorer som ålder, kön och arbetslivserfarenheter påverkar dessa val. Den metod som använts i studien är en webbaserad enkät som verksamma F-3 lärare har fått besvarat. För att kunna analysera det insamlade materialet har studien använt två olika analysmetoder, tematisk analys och en analys med hjälp av Microsoft forms och SPSS. Studiens resultat visar att de främsta bakomliggande faktorerna som påverkar verksamma F-3 lärares val av böcker är elevers intressen med stöd i miljö, struktur och ämneskopplingar. Statistiken visar även att det finns ett signifikant samband mellan ålder och erfarenhet gentemot vilken genre informanterna väljer. Studien har kommit fram till att det finns flera faktorer som kan påverka F-3 lärares val. Studien visar att ålder och erfarenhet påverkar vilken genre verksamma F-3 lärare väljer men även vilka faktorer dessa lärare anser är viktiga när de väljer högläsningsbok. / In the curriculum it is stipulated that students should be given the opportunity to read, analyze and reason about works of fiction in different genres. This makes it important to investigate how operative F-3 teachers act and prepare for reading aloud. Against this background, the purpose of the study is to investigate F-3 teachers' choice of fiction works for reading aloud and if factors like age, gender or work experience affect these choices. The method used in the study is a web-based survey that operative F-3 teachers have been asked to answer. In order to analyze the collected material, the study has used two different analysis methods, thematic analysis and data analysis using Microsoft forms and SPSS. The results of the study show that the main underlying factors that influence operative F-3 teachers' choice of books are students' interests with support in environment, structure and subject connections. The statistics also show that there is a significant relationship between age and experience in relation to the genre the informants choose. The study has concluded that there are several factors that can influence F-3 teachers' choices. The study shows that age and experience influence which genre active F-3 teachers choose, but also which factors these teachers consider important when choosing a read-aloud book.

Syftet med vår studie var att undersöka huruvida lärare i år 1–3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i ämnet svenska för elever med annat modersmål. Vi ville ta reda på om de ansåg sig ha fungerande arbetssätt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville även ta reda på om man som lärare kan dra fördel av några personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmål. För att nå vårt syfte använde vi oss av intervjuer med sex informanter. Ett resultat vi fick fram var att lärarna tyckte sig sakna tillräcklig utbildning för att undervisa i svenska som andraspråk. De nämner dock att yrkeserfarenhet är betydelsefullt. Vad som även framkom var att tidsbristen påverkar utformningen av undervisningen, lärarna önskar mer tid för planering. Informanterna angav tydlighet, flexibilitet, noggrannhet som några av de egenskaper som kan vara fördelaktiga i arbetet med flerspråkiga elever. Studien ledde oss till slutsatsen att utbildning ofta saknas för undervisning i svenska som andraspråk, men att erfarenhet har stor betydelse.