The intention of my study is to investigate the preschool educators choice of literature and tocompare this with each other, and if there´s something that is affecting this when PIRLS reportsshows that Swedish students lack reading-, writing- and language skills.In my study, one of the questions takes the children into consideration according to the preschoolscurriculum, and how the impact from the children plays an important part.I have put together a literature research that I think is relevant for my study, even though Ithink it has been difficult because of the limited research in the topic. My study is based oninterviews with six educators about their experience and thoughts in the same municipality.The perspective is based on the sociocultural theory where the language and the interactionbetween humans is the central starting point.The result describes the different criteria that the educators choose books from. For exampledevelopment of speech and how important it is for the educators that the children have animpact in the preschool activities. In the discussion I examine critically my choice of methodand also what I think could have given me a deeper result. In the end of my study I continuewith the current research where I show what my study can contribute with, to make theeducators more professional.The conclusion of my study is that it doesn´t really matter where the teachers work but it´s theinterest of the teachers that controls the work with the literature and these choices andawareness can be improved, by planning the activities and further cooperation with librariesand mobile library.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur valet av barnlitteratur och bokläsning ges plats och gestaltas i vardagen på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att semistrukturerade intervjuer genomfördes samt observationer gjordes på kommunens bibliotek. Observationerna visade på barnens delaktighet och intervjuerna upplyste om personalens förhållningssätt till barnlitteratur samt litteraturens syfte, vilket rekommenderas i Lpfö98 där det påtalas att förskolan skall arbeta för att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar". Det framkom att informanterna ansåg att barnen på förskolan har ett intresse för böcker och att barnlitteraturen fyller olika syften på förskolan. I sammanställningen av de lånade böckerna visade sig ett rikt utbud och varierande val bland olika författare. I det intervjuade arbetslaget fanns många olika tankar kring barnlitteratur. På förskolan var högläsning en daglig aktivitet och bokutbudet gav personalen och barnen en stor valfrihet. </p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur valet av barnlitteratur och bokläsning ges plats och gestaltas i vardagen på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att semistrukturerade intervjuer genomfördes samt observationer gjordes på kommunens bibliotek. Observationerna visade på barnens delaktighet och intervjuerna upplyste om personalens förhållningssätt till barnlitteratur samt litteraturens syfte, vilket rekommenderas i Lpfö98 där det påtalas att förskolan skall arbeta för att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar". Det framkom att informanterna ansåg att barnen på förskolan har ett intresse för böcker och att barnlitteraturen fyller olika syften på förskolan. I sammanställningen av de lånade böckerna visade sig ett rikt utbud och varierande val bland olika författare. I det intervjuade arbetslaget fanns många olika tankar kring barnlitteratur. På förskolan var högläsning en daglig aktivitet och bokutbudet gav personalen och barnen en stor valfrihet.

Detta examensarbete handlar om vad varför högläsning anses vara betydelsefull för förskolebarn. Den handlar även om hur pedagogen anser att de ska organisera och genomföra sagostunden på förskolan samt vilket val av böcker som bör användas vid högläsningsstunderna. Den metod jag har använt mig av i examensarbetet är intervjuer och genom intervjuerna har informanternas viktiga aspekter lyfts fram kring högläsningen. Det finns tre olika yrkesutövare representerade som har olika tankar och funderingar kring högläsningen. De tre olika yrkena är förskollärare, specialpedagog och bibliotekarie. En slutsats som kan dras av studien är att alla informanterna menar att högläsningen är viktig i förskolan och att man gärna bör läsa högt för barnen varje dag. Ett problem, som informanterna lyfte fram var att veta hur pedagogen skulle förhålla sig till högläsningen, dvs. om pedagogen bör tänka på något speciellt vid högläsningen. Examensarbetet har gett mig nya tankar och funderingar kring högläsningen. Jag anser att högläsningen ska tas på största allvar av både pedagogerna och barnen, då blir det ett gyllene tillfälle som gör att barnen utvecklar sig själva.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse. Studien visade också att boklådorna bidrog till mer variation i läsningen, då eleverna gärna går till samma bekanta hylla i biblioteket när de ska låna.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tillvägagångssätt lärare använder sig av när de väljer ut böcker, varför de läser högt och vad eleverna tycker om deras val. För att undersöka detta intervjuades fyra lärare från två olika skolor samt tre elever från varje intervjuad lärares klass, sammanlagt tolv elever. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer. Dessa skedde enskilt med lärarna och i grupper om tre med eleverna. Resultatet som framkom i undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare låter sig inspireras av andra, t ex bibliotekarier, kollegor och egna barn, när de väljer högläsningsböcker. En av lärarna letar också aktivt på egen hand, genom att fortbilda sig inom ämnet samt läsa recensioner och leta på bibliotek. Vad gällde lärarnas syften med högläsning kunde två kategorier urskiljas; att använda högläsning som källa till kunskap och att använda högläsning som upplevelse. Enligt den teoretiska litteratur vi använt oss av under arbetets gång bör högläsning utöver lust och mys också vara en del av undervisningen, då det gynnar språkutvecklingen, främjar det inre bildskapandet, vidgar elevernas referensramar samt ger naturliga ingångar till diskussioner kring värdegrundsfrågor. Dessa syften är också några av dem som de intervjuade lärarna nämnde. Vid elevintervjuerna framkom det att eleverna tyckt bra om de flesta högläsningsböckerna deras lärare valt ut. Samtliga elever vill att böckerna ska vara spännande. Eleverna ur en klass påpekade också att de gärna vill att det ska vara bilder i boken, som läraren visar för alla. Genom detta examensarbete har vi fått ökad kunskap om högläsningens fördelar. Vår slutsats är att högläsning kan ha många positiva effekter, användningsområden och möjligheter om det sker i planerad och genomtänkt undervisning.

Vi har i föreliggande studie undersökt hur tillgänglig barnlitteratur från 2010-talet, framställde karaktärers genus. Samt hur förskolepedagoger, i Sverige, positionerade sig till genus med barnlitteraturen som medel. Studien utmanade förskoleverksamhetens positionering till genusarbetet och hur de använde barnlitteratur i sitt arbete med att konstruera en vidgad syn hos barnen till genus och stereotypa könsroller. I en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder genomfördes textanalyser av barnlitteratur och intervjuer på två förskolor i en medelstor stad i Sverige. Resultaten visade att förskolepedagoger var osäkra på hur de skulle använda barnlitteraturen för att vidga barns positioneringar till genus. Osäkerheten ledde till att genusarbetet med barnlitteratur som medel var något som föll bort i verksamheten. I diskussionen framkom kopplingen mellan förskolepedagogernas könsblindhet och det innehåll som barnlitteraturen förmedlade, vilket kan tolkas på flera olika sätt utifrån hur djupgående analys av innehållet som görs. Resultat visade också att flickor var underrepresenterade i barnlitteratur, däremot hade flickor samtidigt ett större utrymme att ha en vidgad könsroll - vilket skapade större förutsättningar för flickor än för pojkar. Utan en planerad strategi för verksamhetens arbete med barnlitteratur, ur ett genusperspektiv, leder det till att förskolans verksamhet reproducerar de könsroller som de ska motverka enligt läroplanen. Utan denna strategi är det risk att förskolepedagoger drabbas av könsblindhet, vilket ytterligare kan försvåra arbetet med barnlitteraturen som medel i verksamhetens genusarbete.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka urvalet bilderböcker på fyra småbarnsavdelningar och pedagogernas tankar kring valen av böcker för förskolans minsta barn, ett till tre år gamla. Två delstudier har utförts på fyra småbarnsavdelningar. Delstudie 1 är en textanalys av de böcker som fanns tillgängliga för barnen på de fyra avdelningarna. Delstudie 2 är en kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare från de fyra avdelningarna. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet utifrån begreppen: kulturella redskap, mediering, proximal utvecklingszon och scaffolding. Studiens huvudsakliga resultat visar att det finns stora likheter i vilka böcker de olika avdelningarna hade valt att ha tillgängliga för de minsta barnen. De hade oberoende av varandra valt böcker med liknande teman, berättarstrukturer och bildtekniker. Litteratururvalet i förskolan verkar emellertid ha förändrats sedan tidigare undersökningar. Det finns få mer avancerade böcker som kan utmana barnets läsförståelse och språkutveckling. En annan förändring i urvalet är att samtida böcker i denna undersökning är fler än i tidigare undersökningar. Pedagogerna på förskolan menade alla att deras val av böcker som var tillgängliga för de minsta var genomtänkt och anpassat efter barngruppen.

I den här studien har vi undersökt hur fyra olika lärare i årskurs 4-6 tänker kring hur de väljer ut skönlitterära böcker till sin undervisning samt hur uppföljningsarbetet går till i de intervjuade lärarnas klassrum. Vi har intervjuat fyra olika lärare och låtit deras elever svara på enkäter och därpå har vi analyserat och gjort en sammanställning av det material vi fått ta del av. Utifrån intervjuerna och enkäterna har vi kommit fram till att lärarna väljer högläsningsboken medan de låter sina elever välja den enskilda läseboken själva. Detta eftersom de anser att det är viktigt att eleverna får välja utifrån sina egna intressen. Vi har kunnat se att lärarna ser stora möjligheter med användandet av skönlitteratur av skönlitteratur i undervisningen vid arbete med ett specifikt tema eller arbetsområde. Svårigheterna med valet av skönlitteratur har visat sig vara bristande tid till att hjälpa alla elever med sitt skönlitterära bokval, sätta sig in i barn/ungdomslitteratur och finna klassuppsättningar. Genom studien har vi kunnat se att det brister kring uppföljningsarbetet av skönlitteraturen som läses i undervisningen eftersom eleverna inte får tid till reflektion av det lästa.

The purpose of this master thesis is to examine if booktalk is a good method for stimulating reading based on interviews and observations with two classes of pupils in the intermediate level of the Swedish nine-year compulsory school. Our aim is also to study the reading environment regarding of Aidan Chambers&apos; factors about what is indispensable for a good environment for the children. The factors are: Time for reading, time for reading aloud, the stock of books and conversations about books. The study is based on interviews with 38 pupils, two booktalkers and two teachers in two different cities. It also contains two observations of booktalk. The results show that the children in both schools like to listen to the booktalk and that they gladly take a book when they leave the library. In this case there is no difference between boys and girls. The study also shows that the children do not have enough time in school to read quietly for themselves instead the teachers read aloud for them. / Uppsatsnivå: D