No description available.

Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller. Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar: Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt? Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande? Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig? Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör.

The purpose of this study is to find out what preschool teachers think about antisocial children's literature. Based on five qualitative interviews with teachers at a preschool that works with a standard critical approach. In order to fulfill my purpose with this study, I focused on how these teachers felt that it was important to use the standard critical children's literature in preschool. I wanted to find out what the teachers' thoughts were on the concept of standard critical children's literature and how and whether they use it in their daily activities. When I analyzed the results of my interviews I used the queer theories that include standard critical pedagogy and literature in preschool. The interviews of the teachers indicated that they thought it was very important to work with the standard critical children's literature and considered it an important gear that they use. Educators believe that the normalized critical literature is important in the preschool environment because it can reflect all children. The results of my study show that by examining their own norms and perceptions of normality, allowing you to work with a standard critical approach. It also gives you an awareness that will help you as a teacher to understand how you can make use of the standard critical children's literature. The active choice of method and materials in preschool helps preschool teachers to understand how to make use of literature daily. The standard critical literature in preschool educators can introduce different realities for children. It also helps them to develop the vision to analyze the norms and show that there are a lot of different people living in different ways.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om högläsning används i skolan och hur valet av bok ser ut och vilket syfte lärarna har med högläsningen. Syftet var också att undersöka hur stor plats mångkulturella inslag fick i de högläsningsböcker som lästes i skolorna under höstterminen 2014 samt att se om dessa böcker förekom i större utsträckning i de klasser som hade elever med utländsk bakgrund eller inte. Då det svenska samhället och därmed skolorna går igenom en förändring där människor av många olika etniciteter och kulturer möts i större utsträckning fann jag det intressant att se om detta även återspeglades i den litteratur som använts som högläsningsbok i skolorna. Litteratur kan fungera som ett hjälpmedel i att skapa gemensamma och värdefulla värderingar och acceptans för varandras olikheter. Därför fann jag det intressant att undersöka om alla människor i världen får vara med inom skolans högläsningslitteratur. I enlighet med syftet valdes böcker ut vars innehåll analyserades med fokus på att hitta mångkulturella inslag. Valet av böcker baserades på uppgifter från en enkät som skickats till 30 lärare i en kommun i Mellansverige där syftet var att undersöka vilken högläsningslitteratur som används under höstterminen 2014. Resultatet visade att högläsningsböcker med mångkulturella inslag inte fick stor plats inom klassernas högläsning och att det inte fanns något samband mellan högläsningsböcker med mångkulturella inslag kopplat till antalet elever med utländsk bakgrund i klasserna. I intervjuer med lärarna framkom det att högläsningen var viktig i det avseende att ge elever möjlighet att förstå andra människor och att skapa goda värderingar som så småningom kunde leda till förståelse och acceptans för mångfald och olikheter. Trots detta fick inte böckerna med mångkulturella inslag någon stor plats inom högläsningen. Resultaten av intervjuerna visade att valet av högläsningsbok ofta handlade om lärarnas eller elevernas egna intressen. Den tidspress som lärarna upplevde medförde också att valen av högläsningsbok skedde vanemässigt och att det ofta blev böcker som lärarna var bekanta med sedan tidigare. Resultaten av min undersökning betonar betydelse för användningen av barnlitteratur med mångkulturella inslag och att dessa måste få större plats i våra klassrum för att göra det möjligt att ge eleverna acceptans och förståelse för olikheter.

Vi har i föreliggande studie undersökt hur tillgänglig barnlitteratur från 2010-talet, framställde karaktärers genus. Samt hur förskolepedagoger, i Sverige, positionerade sig till genus med barnlitteraturen som medel. Studien utmanade förskoleverksamhetens positionering till genusarbetet och hur de använde barnlitteratur i sitt arbete med att konstruera en vidgad syn hos barnen till genus och stereotypa könsroller. I en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder genomfördes textanalyser av barnlitteratur och intervjuer på två förskolor i en medelstor stad i Sverige. Resultaten visade att förskolepedagoger var osäkra på hur de skulle använda barnlitteraturen för att vidga barns positioneringar till genus. Osäkerheten ledde till att genusarbetet med barnlitteratur som medel var något som föll bort i verksamheten. I diskussionen framkom kopplingen mellan förskolepedagogernas könsblindhet och det innehåll som barnlitteraturen förmedlade, vilket kan tolkas på flera olika sätt utifrån hur djupgående analys av innehållet som görs. Resultat visade också att flickor var underrepresenterade i barnlitteratur, däremot hade flickor samtidigt ett större utrymme att ha en vidgad könsroll - vilket skapade större förutsättningar för flickor än för pojkar. Utan en planerad strategi för verksamhetens arbete med barnlitteratur, ur ett genusperspektiv, leder det till att förskolans verksamhet reproducerar de könsroller som de ska motverka enligt läroplanen. Utan denna strategi är det risk att förskolepedagoger drabbas av könsblindhet, vilket ytterligare kan försvåra arbetet med barnlitteraturen som medel i verksamhetens genusarbete.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av språkliga analyser undersöka likheter och skillnader mellan ett antal barnböcker, och sedan jämföra dessa med den forskning som finns om barns språkliga utveckling. Hur utökas och utvecklas språket i böckerna i och med att den avsedda åldern höjs?
 Stämmer utformningen av barnböckerna överens med forskningen om barns språkutveckling? För att svara på dessa frågor har vi undersökt åtta böcker som tillhör fyra olika ålderskategorier. Undersökningens resultat visar att det finns en generell ökning i texternas komplexitet från en åldersgrupp till en annan. Detta gäller allt från språk till innehåll och utformning. I jämförelse med forskningen om barns språkliga utveckling överensstämmer majoriteten av texterna på alla plan, dock finns undantag där böckerna för en avsedd åldersgrupp ligger på en högre nivå än dessa barn har bemästrat. Dessa undantag tas upp i diskussionen, och sammanfattas sedan i slutsatsen, där även förslag på vidare forskning förekommer.

Frågor som rör genus och jämställdhet har blivit allt viktigare i dagens samhälle och därmed inte minst hur dessa områden förmedlas till barn. Förväntningar på barnet byggs upp utifrån kön. Olika förväntningar från vuxna på flickor respektive pojkar gör att varje flicka och varje pojke rättas in i ett led och lever vidare med befintliga samhällsnormer. Ändå står frågor om jämställdhet i centrum för politiker, myndigheter på arbetsplatser och i familjekonstellationer. Denna studie bearbetar barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Genom att analysera bild och text i ett urval barnböcker besvaras två frågeställningar. De frågeställningar som studien berör är hur kön förmedlas i undersökt barnlitteratur och hur huvudkaraktären framställs ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur innehåll och form ser ut med avseende på genus i 28 barnböcker som förekommer mest på 10 förskolor i två medelstora kommuner i landet.

Syftet i föreliggande studie var att undersöka hur genus framställs i tio populära barnböcker från år 2015 för åldrarna 6-9 år. Syftet uppnåddes genom att besvara forskningsfrågan "Hur framställs huvudpersonernas egenskaper i tio populära barnböcker från år 2015 för åldrarna 6-9 år?" och använda textanalys som metod med ett genusperspektiv. Resultaten visade att både flickor och pojkar framställs både med stereotypiska och normbrytande egenskaper. Dock är det samma normbrytande egenskaper som förekommer i samtliga böcker. Slutsatsen blev att fler av de tio barnböckerna innehöll både stereotypiska och normbrytande egenskaper hos karaktärerna.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger och barn använder sig av barnlitteraturen i förskolan, hur föräldrar och pedagoger värderar barnboken samt om dessa värderingar återspeglas i den dagliga verksamheten. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och användandet av den såg ut. Studien genomfördes i en förskola med hjälp av tre olika metoder. Observationer av barnbokens användande genomfördes på förskolan under fyra veckor, pedagogerna deltog i en fokusgruppintervju och enkäter delades ut till barnens föräldrar. Metoderna medförde att studien var huvudsakligen kvalitativ med kvantitativa inslag. Resultaten visade att sambandet mellan barnbokens ställning och dess användande på förskolan är svagt. Pedagoger och föräldrar värderade barnboken högt och visade på en medvetenhet om de förtjänster användandet av den för med sig. Detta återspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, där barnlitteraturen främst erhöll en funktionell roll. Barnen visade däremot på en stor litterär medvetenhet och deras egna bokaktiviteter utgjorde en stor del av vardagen på förskolan.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur valet av barnlitteratur och bokläsning ges plats och gestaltas i vardagen på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att semistrukturerade intervjuer genomfördes samt observationer gjordes på kommunens bibliotek. Observationerna visade på barnens delaktighet och intervjuerna upplyste om personalens förhållningssätt till barnlitteratur samt litteraturens syfte, vilket rekommenderas i Lpfö98 där det påtalas att förskolan skall arbeta för att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar". Det framkom att informanterna ansåg att barnen på förskolan har ett intresse för böcker och att barnlitteraturen fyller olika syften på förskolan. I sammanställningen av de lånade böckerna visade sig ett rikt utbud och varierande val bland olika författare. I det intervjuade arbetslaget fanns många olika tankar kring barnlitteratur. På förskolan var högläsning en daglig aktivitet och bokutbudet gav personalen och barnen en stor valfrihet. </p>