Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt. Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden. Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna.

SAMMANFATTNING Eva Fritz Hadd Barnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2 Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2 Antal sidor: 32 Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:   Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?   Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande? Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning. När   lärarna beskriver vilken betydelse barnlitteratur har för barnens lärande   utkristalliseras följande områden: som stöd för språkutveckling, stimulans för läs- och   skrivinlärning, förmedling av kulturarvet, utveckling av empatisk förmåga samt   stärkande av identitet. Lärarnas uppfattningar om vilken betydelse   barnlitteraturen har för barnens lärande stämmer även in med vad forskningen   tar upp som betydelsefulla inom detta område. Sökord:   barnbok,   barnlitteratur, förskoleklass, skola, lärande

The aim of this master thesis is to examine how much parents interfere with their children's choice of literature and if they have an inf1uence on what their children read. lt also includes the children's point of view as weil as the librarian's. Twenty-one children answered a questionnaire, fourteen parents and one librarian were interviewed. An attempt was made to divide their answers into several sections and to compare the results with extensive source material. The result shows that the parents in our study, from a general point of view, are interested in what their children read, but they do not influence them into certain types of literature by purpose.

Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori som teoretisk utgångspunkt för vår studie, eftersom vi anser att förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) är väl förankrad i denna teori. Utifrån förskolans läroplan (a.a.) har vi problematiserat kunskapsbegreppet och hur de olika formerna av kunskap kan utvecklas med hjälp av barnlitteraturen. Vi har problematiserat hur Damber et al. (2013) förhåller sig till kunskapsbegreppet och den sociokulturella utvecklingsteorin. Vidare hur begreppet kan kopplas till arbetet med barnlitteratur i förskolan. Vår empiriska del består av enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor, som vi delat ut till all förskolepersonal på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna visar att barnlitteraturen, i likhet med Dambers et al. (a.a.) studie, främst används i form av läsvila och spontan läsning. Det vi kan se skiljer sig från den studien är syftet och föreställningen om vad som är kunskapsutvecklande för barnet. Vår studie tar även upp hur mycket tid förskolepersonalen uppskattar att de använder barnlitteratur samt vilka möjligheter och hinder de ser. Här visar resultatet viss skillnad mellan både verksamheterna och personalens utbildningsbakgrund. Exempel på detta är att en av förskolorna arbetar mer aktivt med barnlitteraturen än de övriga. Barnskötarna använder i högre grad barnlitteraturen vid aktiviteter som läsvila och spontan läsning, jämfört med förskollärarna i undersökningen. Dock finns det undantag inom bägge yrkeskategorierna gällande användning och ambitioner. Slutligen menar vi att studien visar på att kunskapsutveckling är ett komplext begrepp och vad som är kunskapsutvecklande kan problematiseras ur flera aspekter.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför. Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning. Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.       Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker. Båda förskolorna utgår från barnens initiativ och intresse, en av förskolorna på det sätt att de låter barnen välja böcker och den andra på det sätt att barnens behov speglades i planeringen av aktiviteter. De böcker som respondenterna utrycker att de använder och som de tycker är bra för barns empatiförmåga är Pricken, Axel kör fast, Vem ska trösta knyttet och Gittan gömmer bort sig. Dessa böcker anser förskollärarna är bra för empatin då de tar upp budskap om andras känslor.

Studiens syfte är att undersöka vilka olika familjekonstellationer barn i tre till fem års ålder möter i barnlitteraturen på förskolan och hur dessa konstellationer framställs. Urvalet av litteraturen på förskolorna är någon som undersöks samt vilka tankar som finns bakom det. Forskningsmetoder som används är dokumentanalys samt kvalitativ intervjuer. Empiriinsamlingen har gjorts på fem olika förskolor där fem förskollärare intervjuats. I resultatet av intervjuerna framkommer det att fyra av fem avdelningar går till biblioteket för att välja litteratur. Tankar hos de intervjuade förskollärarna som finns kring valet av litteratur är; genus, mångfald, jämställdhet, familjekonstellationer samt att få med bok-klassiker. I resultatet av dokumentanalysen så utgör familjekonstellationen kärnfamilj cirka 42 % av de 53 böcker som analyserats, 36 % är av konstellationen ensamstående förälder och sammanlagt 23 % utgörs av konstellationer som exempelvis samkönad-, heterosexuell-, skilsmässo- och adoptivfamilj. Hur de olika konstellationerna framställs i böckerna är beroende på vilken familjekonstellation som representerats. I diskussionen problematiseras vad det får för konsekvenser då det finns få böcker av andra familjekonstellationer än kärnfamiljen representerad i barnlitteratur på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmågor. De frågeställningar som studien utgår från är vilka insikter, vilket syfte och på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som metod där sex verksamma förskollärare med varierad ålder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar på att förskollärarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmågor. Trots denna insikt visar resultatet på att barnlitteratur med fokus på socioemotionell utveckling inte är prioriterad utan används i samband med händelser som uppstår i barngruppen. Resultatet visar att de verksamma förskollärarna har en varierad uppfattning kring syftet med barnlitteratur i förskolan. Det framkommer i studien att förskollärarna förväntar sig att barn automatiskt tillägnar sig socioemotionella förmågor genom att få ta del av barnlitteratur. Samtal, diskussion, återberättande och drama är arbetssätt som förskollärarna menar har betydelse för barns möjligheter att tillägna sig socioemotionell utveckling. I studien framkommer det att förskollärarna genom samtal och diskussion om barnlitteratur har en förhoppning om att kunna se barns utveckling. Parallellt visar studiens resultat på att förskollärarna förväntar sig att barn automatiskt blir utmanade i sin utveckling då de får återberätta barnlitteratur.

Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om vad några yrkesverksamma förskollärare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien ställs fyra frågeställningar; Hur beskriver förskollärare en barnbok? Vad anger förskollärarna för skäl till att använda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollärare är viktigt innehåll i en barnbok? Hur beskriver förskollärare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare från olika förskolor i norra Sverige. Våra analyser av resultatet visade att lässtunden kan ha olika syften och barnen kan lära sig olika saker utifrån böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt språk eller ta del av ett budskap. I vårt resultat kan vi se att de flesta tillfrågade förskollärare värdesätter bilden i barnboken då de berättat om hur de brukar ha samtal med barnen kring detaljerade bilder. Resultatets sammanfattningar har analyserats på metanivå med ett genusperspektiv. Vi har även diskuterat vårt insamlade material i relation till läroplanen och till vår framtida yrkesroll.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring arbetet med analog och digital barnlitteratur på förskolan. Forskningsfrågorna som studien besvarar är “hur resonerar förskollärare kring barns användande av analog barnlitteratur och digital barnlitteratur på förskolan?”, “vad anser förskollärare påverka barns intresse för användningen av analog och digital barnlitteratur?” och “hur resonerar förskollärare kring möjligheter och begränsningar med analog och digital barnlitteratur?”. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har legat till grund för studien och sex förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare beskriver att de dagligen arbetar med barnlitteratur, både spontant och i planerade aktiviteter och att det främst är analog barnlitteratur som används och är tillgänglig i barnens miljö. Förskollärarna framhåller att det finns aspekter som påverkar barns intressen för de olika medierna och den största aspekten som uppdagas är att analog litteratur finns tillgänglig i lärmiljön för barnen att på eget initiativ använda och inspireras av vilket inte den digitala litteraturen gör. Förskollärarna beskriver analog och digital barnlitteratur som något positivt men nämner att digital litteratur kan vara mer krävande än analog litteratur.