<p>Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme. Varje pedagog ombads ta med sig bilderböcker till intervjun. Minst en vars bilder de ogillade och en vars bilder de tyckte om.<strong> </strong></p><p>Resultatet kategoriserades under de 4 huvudrubrikerna: Tankar om <em>val av bilderböcker och bilders utseende.</em> T<em>ankar om bilders funktion och användning. Tankar om bildernas uttryck, </em>samt<em> Tankar om bildernas innehåll<strong>.</strong></em></p><p>Resultatet visar att de medverkande pedagogerna många gånger valde böcker utifrån bilderna. Det var bilderna som ofta fångade deras intresse och avgjorde ifall de tilltalades av boken eller inte. De bilder som tilltalade pedagogerna skulle helst vara enkla och lättförståliga. Man skulle se vad de föreställde och inte behöva gissa sig till vad de visade. De tyckte också om bilder som var färgglada och som förmedlade en positiv känsla.</p><p>Pedagogerna hade både ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och nyttoperspektiv när de talade om bilderna och deras funktion. Samtidigt fann de stort nöje i att bara undersöka och njuta av bilder tillsamman med barn.</p><p>Bildernas uttryck påverkade pedagogernas känslor för dem men de kunde sällan säga varför. Bildernas innehåll diskuterades mestadels utifrån nyttoaspekten. Bilders förmedling av olika stereotyper var inget dessa pedagoger funderat så mycket på.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. </p><p>Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ”ad hoc” samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994). </p><p>Det syns genomgående i alla fokusgrupperna att eleverna saknar ett kritiskt förhållningssätt till bilder. Eleverna ser bara ”den verklighet” som de lever i just nu och funderar inte nämnvärt över hur skönhetsideal kan förändras med tiden och samhället. Eleverna ser bilder som utfyllnad för att till exempel göra en text roligare att läsa. Överlag saknar eleverna den källkritiska förmågan som Skolverket (2000) satt upp som både strävansmål och uppnåendemål inom de olika ämnena. Vissa projekt kan dock påverka något.</p>

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme. Varje pedagog ombads ta med sig bilderböcker till intervjun. Minst en vars bilder de ogillade och en vars bilder de tyckte om. Resultatet kategoriserades under de 4 huvudrubrikerna: Tankar om val av bilderböcker och bilders utseende. Tankar om bilders funktion och användning. Tankar om bildernas uttryck, samt Tankar om bildernas innehåll. Resultatet visar att de medverkande pedagogerna många gånger valde böcker utifrån bilderna. Det var bilderna som ofta fångade deras intresse och avgjorde ifall de tilltalades av boken eller inte. De bilder som tilltalade pedagogerna skulle helst vara enkla och lättförståliga. Man skulle se vad de föreställde och inte behöva gissa sig till vad de visade. De tyckte också om bilder som var färgglada och som förmedlade en positiv känsla. Pedagogerna hade både ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och nyttoperspektiv när de talade om bilderna och deras funktion. Samtidigt fann de stort nöje i att bara undersöka och njuta av bilder tillsamman med barn. Bildernas uttryck påverkade pedagogernas känslor för dem men de kunde sällan säga varför. Bildernas innehåll diskuterades mestadels utifrån nyttoaspekten. Bilders förmedling av olika stereotyper var inget dessa pedagoger funderat så mycket på.

Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ”ad hoc” samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994). Det syns genomgående i alla fokusgrupperna att eleverna saknar ett kritiskt förhållningssätt till bilder. Eleverna ser bara ”den verklighet” som de lever i just nu och funderar inte nämnvärt över hur skönhetsideal kan förändras med tiden och samhället. Eleverna ser bilder som utfyllnad för att till exempel göra en text roligare att läsa. Överlag saknar eleverna den källkritiska förmågan som Skolverket (2000) satt upp som både strävansmål och uppnåendemål inom de olika ämnena. Vissa projekt kan dock påverka något.

Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga läsare i år 2 tänker kring läsning, läsförståelse och bilder i litteratur. Vilka lässtrategier använde de sig av och i vilken utsträckning är användningen av bilden en strategi för att skapa läsförståelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga läsare. Resultaten från goda och svaga läsare jämfördes för att se ifall det fanns några skillnader i deras synsätt på läsning och ifall lässtrategierna skiljde sig åt mellan de två grupperna. Undersökningen visade att det inte var några större skillnader mellan de två grupperna gällande deras tankar kring läsning och lässtrategier. Det skiljde sig stort mellan grupperna i förmågan att skapa inre bilder. De goda läsarna besatt även en metaspråklig förmåga, något som de svaga läsarna saknade.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas? Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna. Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga. Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Licentiatavhandling Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2008.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga läsare i år 2 tänker kring läsning, läsförståelse och bilder i litteratur. Vilka lässtrategier använde de sig av och i vilken utsträckning är användningen av bilden en strategi för att skapa läsförståelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga läsare. Resultaten från goda och svaga läsare jämfördes för att se ifall det fanns några skillnader i deras synsätt på läsning och ifall lässtrategierna skiljde sig åt mellan de två grupperna. Undersökningen visade att det inte var några större skillnader mellan de två grupperna gällande deras tankar kring läsning och lässtrategier. Det skiljde sig stort mellan grupperna i förmågan att skapa inre bilder. De goda läsarna besatt även en metaspråklig förmåga, något som de svaga läsarna saknade.</p></p>