<p>Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. </p><p>Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ”ad hoc” samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994). </p><p>Det syns genomgående i alla fokusgrupperna att eleverna saknar ett kritiskt förhållningssätt till bilder. Eleverna ser bara ”den verklighet” som de lever i just nu och funderar inte nämnvärt över hur skönhetsideal kan förändras med tiden och samhället. Eleverna ser bilder som utfyllnad för att till exempel göra en text roligare att läsa. Överlag saknar eleverna den källkritiska förmågan som Skolverket (2000) satt upp som både strävansmål och uppnåendemål inom de olika ämnena. Vissa projekt kan dock påverka något.</p>

Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ”ad hoc” samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994). Det syns genomgående i alla fokusgrupperna att eleverna saknar ett kritiskt förhållningssätt till bilder. Eleverna ser bara ”den verklighet” som de lever i just nu och funderar inte nämnvärt över hur skönhetsideal kan förändras med tiden och samhället. Eleverna ser bilder som utfyllnad för att till exempel göra en text roligare att läsa. Överlag saknar eleverna den källkritiska förmågan som Skolverket (2000) satt upp som både strävansmål och uppnåendemål inom de olika ämnena. Vissa projekt kan dock påverka något.

No description available.

Länge har kvinnan ansetts vara svagare både psykiskt och fysiskt därmed har mannen varit överordnad kvinnan under historiens gång. Idag lever vi i ett land som är känt för sitt jämställda samhälle men om vi blickar tillbaka i historien så kan vi se hur kvinnoidealen har förändrats genom tiderna. Idag lever vi ett multikulturellt Sverige där vi glömmer att vi delar vår kultur med omgivningen. Många tjejer lever idag i ett svenskt samhälle med en annan kultur, men frågan är hur det är att leva med en dubbelkultur. Denna studie undersöker om en uppväxt med dubbla kulturer bidrar till extra press på unga kvinnor, på grund av det kvinnliga idealet inom enskilda kulturer. Resultatet visade att tjejerna med en dubbelkultur kände sig pressade eftersom de försökte tillfredsställa sina föräldrars önskningar om hur en kvinna bör vara, samtidigt som de unga kvinnorna försökte platsa in och bli accepterade i samhället.

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor.</p><p>Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra. Kamraterna ansågs även vara de personer som mest påverkade barnen till hur de ville se ut. Barnen menade också att vissa utseenden var situationsbundna då en del utseenden lämpade sig bättre på vissa platser och tillfällen än andra. Allra viktigast var det att tänka på utseendet då de blev betraktade av många människor.</p><p>Barnen menade även att det fanns vissa faktorer som representerade de olika könen. Exempelvis var färger, kläder och frisyrer markörer för kvinnligt och manligt. Att bryta mot dessa könsmönster kunde enligt barnen leda till negativa konsekvenser, så som att bli retad. Pojkar sades löpa större risk att drabbas av detta än flickor. Dessa följder kunde även uppkomma då någon hade ett utseende som inte sågs som idealt av andra barn.</p>

<p>I denna studie har jag haft som syfte att undersöka hur ungdomar upplever skönhetsideal. Genom att intervjua fem ungdomar har jag försökt att förstå hur de resonerar kring skönhetsidealen. Med hjälp av intervjuer har jag samlat in material som jag sedan har analyserat genom metoden grundad teori. Därefter har jag med hjälp av teorin symbolisk interaktionism analyserat och tolkat mitt material. Jag har även tillämpat tidigare forskningar till materialet. Tidigare forskning som handlar om skönhetsideal, stigma, identitet och KASAM.</p><p>Studiens övergripande slussats är att skönhetsideal har en avgörande roll för ungdomars identitet. Ungdomarna påverkas utifrån vad media menar är vackert och därmed försöker också ungdomarna efterlikna dessa skönhetsideal. Skönhetsidealen påverkar hälsan på olika sätt beroende på hur individen bemöter dessa skönhetsideal. Ungdomarna associerar en god hälsa med att vara vacker och genom att upprätthålla en god hälsa, kan därmed skönhetsidealen uppnås.</p>

I denna studie har jag haft som syfte att undersöka hur ungdomar upplever skönhetsideal. Genom att intervjua fem ungdomar har jag försökt att förstå hur de resonerar kring skönhetsidealen. Med hjälp av intervjuer har jag samlat in material som jag sedan har analyserat genom metoden grundad teori. Därefter har jag med hjälp av teorin symbolisk interaktionism analyserat och tolkat mitt material. Jag har även tillämpat tidigare forskningar till materialet. Tidigare forskning som handlar om skönhetsideal, stigma, identitet och KASAM. Studiens övergripande slussats är att skönhetsideal har en avgörande roll för ungdomars identitet. Ungdomarna påverkas utifrån vad media menar är vackert och därmed försöker också ungdomarna efterlikna dessa skönhetsideal. Skönhetsidealen påverkar hälsan på olika sätt beroende på hur individen bemöter dessa skönhetsideal. Ungdomarna associerar en god hälsa med att vara vacker och genom att upprätthålla en god hälsa, kan därmed skönhetsidealen uppnås.

Denna uppsats ämnar att synliggöra och problematisera gymnasieelevers föreställningar om skönhetsideal och mode genom olika tider. För att därigenom se om och hur eleverna använder ett genusperspektiv i sina uttryck för historiemedvetande. Med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuerna har jag tagit del av elevernas tankar och hur de uttrycker historiemedvetande ur ett genusperspektiv kring skönhetsideal och mode från fyra tidsperioder. Utifrån valda bilder på män och kvinnor, barn och ungdomar, både målade porträtt och fotografier, har eleverna fått samtala kring valda frågor. Uppsatsens resultat visar att eleverna har ett intresse för frågor som rör skönhetsideal, mode och föreställningar om manligt och kvinnligt. Eleverna kan diskutera och resonera om hur synen på manligt och kvinnligt mode har genomgått förändringar och hur mode kan komma att se ut i framtiden utifrån dessa förändringar. De kan även samtala om hur synen på skönhetsideal har förändrats genom historien och hur främst kvinnors kroppar står i fokus när det kommer till utseende och förväntningar på hur kroppar ska se ut.

This study aims to understand how beauty ideals that are formed in the Swedish society and implemented in clothing stores in the form of exclusionary fashion, affect and shape women's thinking about their appearance and life as well as how they approach and apply this to their social and private life. The target group of this study are women who are affected by the exclusionary fashion where there is a lack of diversity and inclusion for different sizes and culturally coded clothes, like hijabs in clothing stores. This study has thus had the following three questions: How do women who do not fit into the beauty ideal and the norm in terms of their body size and culturally coded clothes relate to clothing stores' exclusionary fashion?  What internalized self-image and self-esteem do those who are excluded because of their appearance have, and in what way do they deal with it?  How does it affect women's sense of belonging to society?  This study has been conducted with qualitative interviews supported by theories concerning stigma, the ideal, internalization of the ideal female body and habitus. The conclusions of this study have revealed that the beauty ideal not only affects the interviewed women physically but also mentally. It also affects both their social life with family and friends and their private life and how they view themselves and their weight in connection to it. This concludes to the beauty ideal having a strong and prominent presence in the interviewees' lives and their sense of belonging into society. Furthermore, the study concluded that the beauty ideal affected both the self-image and self-esteem of the women in this study and to be able to handle this the women had developed different strategies that they used to be able to live with the strain they felt from the impact of the beauty ideal. These strategies were viewed by the interviewees as a positive impact and was a sign of liberation for them. Despite having some form of positivity, the overall agreement for the interviewees was that their bodily and clothing differences from the norm society led to a feeling of being unwanted and to them alienating themselves from society because of it. This study shows that, for some women, a difference in appearance from the majority means a loss of integration and self-confidence in their everyday lives.

The purpose of this essay was to investigate how the James Bond films portray the beauty ideals for women during a 40-year period by looking at each woman from four different categories. The study used three Bond films, which were: The Man with the Golden gun from 1974, Goldeneye from 1995 and lastly Skyfall from 2012. By using the semiotic theory with film analysis and Yvonne Hirdmans genus theories the main research question was: How has the contemporary beauty ideals for women reflected on the women’s characters in the James Bond films?The analysis showed that the women in the first movie mostly were portrayed with thin waists with a bigger bust area and with natural faces that had little makeup. The ideal around that time was that the focus on a woman’s body should be the breasts and that came across in the movie. In the other two movies the women’s body types hadn’t changed from the first movie, and the ideals around that time were those of a small body in general. The clothes followed the ideals of the second and third feminist waves that wanted that women should be able to wear whatever she wants which the two later movies showed. The second feminist wave were what started the thesis that women could do and work with the same things as men did. This was seen in the movies as the women worked as secretaries and agents and most of them could handle a weapon which is historically seen as a man’s job.