Länge har kvinnan ansetts vara svagare både psykiskt och fysiskt därmed har mannen varit överordnad kvinnan under historiens gång. Idag lever vi i ett land som är känt för sitt jämställda samhälle men om vi blickar tillbaka i historien så kan vi se hur kvinnoidealen har förändrats genom tiderna. Idag lever vi ett multikulturellt Sverige där vi glömmer att vi delar vår kultur med omgivningen. Många tjejer lever idag i ett svenskt samhälle med en annan kultur, men frågan är hur det är att leva med en dubbelkultur. Denna studie undersöker om en uppväxt med dubbla kulturer bidrar till extra press på unga kvinnor, på grund av det kvinnliga idealet inom enskilda kulturer. Resultatet visade att tjejerna med en dubbelkultur kände sig pressade eftersom de försökte tillfredsställa sina föräldrars önskningar om hur en kvinna bör vara, samtidigt som de unga kvinnorna försökte platsa in och bli accepterade i samhället.

Ledarskap har ofta studerats antingen beroende på samhällskultur eller beroende på organisationskultur. I denna uppsats har jag studerat upplevelsen av ledarskap i svenska skolor i ett multikulturellt perspektiv. ”Ledarskap i ett multikulturellt perspektiv!” är en kvalitativ studie om hur personer med olika kulturella bakgrunder ser på svenskt ledarskap, och den ideala bilden av svenskt ledarskap. För att uppnå syftet har jag intervjuat sex personer från olika kultursfärer. Jag har använt mig av kvalitativ metod med tematiskt strukturerade intervjuer. För att analysera synen på ledarskap i skolan ur ett multikulturellt perspektiv har jag presenterat en rad viktiga begrepp som jag kan använda i min analys. Dessa begrepp är: monokronisk och polykronisk tidsuppfattning, världens kultursfärer, svensk företagskultur, interkulturalitet och interkulturell kompetens samt kommunikation.  Resultaten visar att synen på ledarskap påverkas av individers kulturella tankesätt. Jag har hittat skillnader i synen på svenskt ledarskap hos mina respondenter. Dessa skillnader kommer till uttryck i vad jag kallar för ”det överdemokratiska ledarskapet”, ”det svårtolkade ledaskapet”, och ”det effektiva ledarskapet” som belyses av invandrares föreställningar, och ”det humana ledarskapet” som belyser svenska föreställningar. Synen på det ideala ledarskapet är också i många fall olika hos mina respondenter. Svenskarna ser ett ”tydligt- och situationsanpassade ledarskap” som ett idealt ledarskap, medan sydamerikanerna tror mer på ett ”styrande ledarskap” och dem som kommer från Mellanöstern presenterar ”teamledarskapet” som ett idealt ledarskap. Resultaten visar också att ett interkulturellt synsätt på ledarskap är betydelsefullt för ett idealt ledarskap enligt mina respondenter. Dem betonar också behovet av öppna, utbildade och kompetenta ledare på mångkulturella organisationer. Nyckelord: Ledarskap, samhällskultur, multikulturella organisationer, kommunikation, skola.