Det finns lite forskning om influencers inverkan på kvinnors kroppsuppfattning och desto mindre om hur influencers representationer av det kvinnliga skönhetsidealet kan förstås i relation till attityder gentemot skönhetsingrepp. Denna studie syftar till att undersöka vilken mening influencers representationer av kropps- och skönhetsidealet på Instagram spelar för unga ciskvinnors kroppsuppfattning och attityder till skönhetsingrepp. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio ciskvinnor mellan 19 och 25 år som frekvent använder Instagram. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teoretiska begrepp som skönhetsmyten, The Tripartite Influence Model och influencers makt. Resultaten visar att det inte finns något direkt samband mellan exponeringen av influencers skönhetsideal och kvinnors kroppsuppfattning eller attityder till skönhetsingrepp. Istället uppdagas att sociala faktorer väger tyngre och samtliga intervjupersoner poängterar att deras kroppsuppfattning var sämre och viljan till skönhetsoperationer större när de var yngre. Resultaten pekar på att influencers representationer av specifika attribut är eftersträvansvärda för den som är missnöjd med samma attribut hos sig själv, men att attityderna till skönhetsingrepp nödvändigtvis inte är positiva. Intressant är att de med sämre kroppsuppfattning eller som har lidit av ätstörningar är mer negativt inställda till estetiska ingrepp än de med en sund kroppsuppfattning. Resultaten är användbara till framtida forskning som jämför inverkan av influencers representationer av skönhetsidealet med sociala aspekter på Instagramanvändares attityder till skönhetsingrepp.

Denna uppsats undersöker romanen Ful som skildrar en dystopisk värld. Romanenuppmärksammar utseende och skönhet i olika omfattningar. Därför valdes en kvalitativ textanalys som kombinerades med en litterär tolkning av romanen utifrån ett sociopoetiskt perspektiv. Ytterligare genomfördes en tematisk analys där det framkom två tydliga teman i romanen, skönhetsideal och identitetsskapande. Fortsättningsvis undersöker uppsatsen hur det går att arbeta med genren science fiction i didaktiska kontexter. Baserat på den utvalda romanen kommer ett urval av citat att presenteras och analyseras för att visa bredden på relevanta teman som romanen lyfter fram. Resultatet i denna uppsats påvisar flera didaktiska möjligheter med Ful, eftersom den belyser flera relevanta samhällsaspekter som går attj ämföra med samtiden utifrån speglingsteorin.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp individer med en hudåkomma hanterar den bildmässiga digitala interaktionen. Informanterna som utgjorde empirin var alla diagnostiserade med en eller flera av följande diagnoser: vuxenakne, rosacea eller eksem. På sociala medier kan individer med en hudåkomma komma att behöva arbeta extra mycket för att kunna möta de normer och skönhetsideal som finns på medieplattformarna. Hur individerna hanterade interaktion blev centralt. För att undersöka detta valdes Erving Goffmans perspektiv kring interaktion och stigmatisering som teoretiskt ramverk i analysen. Empirin samlades in i Sverige genom fem semistrukturerade videointervjuer med fem informanter. Studien visade på att individer som lever med hudåkommor upplever att interaktionen på Instagram kan verka stigmatiserande. Tillsammans med att influencers och företagande har blivit mer påtagligt på medieplattformen uppstod en känsla av utanförskap från normerna. Informanterna i studien visade sig påverkas av den samhälleliga skötseln kring rådande skönhetsnormer- och ideal i samhället. Genom intrycksstyrning försökte informanterna antingen avstigmatisera hudåkomman eller dölja den genom att passera. Det visade sig även att tidigare livserfarenheter och intryck från andra individer bidrog till om informanten valde en form av öppenhet kring sin hudåkomma, eller om de försökte dölja den.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ”sex säljer” är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta. Det finns emellertid studier som visar att även om sex bidrar till ökad uppmärksamhet av produkten i reklamen behöver det inte nödvändigtvis leda till ett köpbeslut. En fördjupning i detta ämne har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet bygger på tio informanters uppfattning kring reklam med, respektive utan ett sexuellt innehåll. Materialet består av 16 bilder, där hälften innefattar ett sexuellt innehåll och andra hälften saknar sexuellt innehåll. Av dessa reklambilder fick informanterna välja tre tilltalande samt tre icke tilltalande bilder vilka skulle ligga till grund för respektive intervju. Våra frågeställningar är följande: hur uppfattar informanterna reklamerna med respektive utan sexuellt innehåll, och bidrar denna reklam till skönhetsideal och könsroller? I sådana fall hur? Undersökningen visar att större delen av informanterna är kritiska mot ett sexuellt innehåll i reklam där flertalet finner icke sexuell reklam som mer tilltalande. Vackra färger, humor och igenkänningsfaktor är element som vinner över en sexuell framställning i reklam. Vi kan urskilja en sexuell mättnad i form av samhällets och medias överpresentation av sexuellt innehåll. Enligt vissa av informanterna i undersökningen vidmakthåller det sexuella innehållet i reklamen ett skönhetsideal och normen idag som inte bara ställer krav på åskådaren men även dennes syn på modellens framställning i reklamen och hur hon bör se ut. Vårt resultat kan styrka teorin om att pornografin bidragit till att media, och däribland reklam, porträtterar kvinnan som underlägsen och passiv – ett sexobjekt som är till för att behaga mannen. Enligt teorier från van Zoonen (2007) är pornografin till för den manliga konsumenten vilket vi har hittat stöd för då flera informanter nämnde att porr är för män och att reklamen med sexuellt innehåll riktar sig till män. Vi har likaledes kunnat urskilja att stereotypa värderingar är förekommande i reklam och en anledning till bibehållandet av könsrollerna idag.

Imperfektioner i skådespelares hy upplever vi sällan visas inom film och medier relaterade till film. Många gånger i film tycks hy användas för att gestalta olika stereotyper. Kan detta leda till att ideal och fördomar stärks hos publiken? I denna uppsats har vi valt att undersöka detta genom att analysera filmer vars handling har en koppling till high school samt genom ett utförande av två fokusgrupper med filmstudenter som informanter. Utifrån dessa gick det tydligt att se hur den porträtteringen som ofta förekommer i film av personer med till exempel finnar hade fått informanterna att tänka mer negativt om sina egna finnar och sin hy. Det gick även att se att informanterna snabbt drog kopplingar mellan karaktärernas utseende och vilken stereotyp de tillhörde.

For a long period, the fashion- and advertising industry have contributed to unattainable beauty ideals among young women and retouching is not a new phenomenon. However, the rise of social media has led to easy access to free retouching applications and beautifying camera filters. The beauty ideals are maintained in today's society through camera filters' allusion to female beauty ideals. Young women can easily transform their appearance to fit within societal norms. Due to this, the study aims to investigate young women’s experiences of image manipulation tools. The study also aims to analyze whether image manipulation is important for young women's self-image and whether self-presentation on social media is adapted to the expectations of the individuals in the environment. The results of this qualitative study are based on six semi-structured interviews with women between the ages of 18 - 25, who continuously use image manipulation tools on social media. Furthermore, the study's theoretical framework is based on Goffman's dramaturgical perspective, Hirdman's gender system and West and Zimmerman's concepts of 'doing gender'. The results of this study clearly illustrate an ambivalence in young women's reasoning concerning camera filters and retouching. On the one hand, a positive attitude to the possibility of changing one's appearance is emphasized. On the other hand, negative consequences and their damage are clarified. Consequently, a prominent conclusion is that image manipulation tools have an impact on young women's self-image, which results in a normalized approach to beauty procedures. The results also show that individuals in the environment are important for female self-presentation on social media. Preparation of self-portraits and feedback in terms of likes and comments is an important part of self-presentation. / Reklam- och modebranschen har sedan länge bidragit till utseendefixering bland unga kvinnor och retuschering är därmed inget nytt fenomen. Framväxten av sociala medier har dock skapat en lättillgänglighet av retuscherande gratis-applikationer och förskönande kamerafilter. Detta har medfört att utseendenormer upprätthålls genom kamerafilters anspelan på kvinnligt skönhetsideal. Unga kvinnor kan genom endast en knapptryckning förvandla utseendet för att passa in i samhällsnormerna. Syftet med studien är därmed att få en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser av bildmanipulationsverktyg. Studien syftar även till att undersöka om bildmanipulation har betydelse för unga kvinnors självbild och om självpresentationen på sociala medier anpassas efter omgivningens förväntningar. Resultatet av den kvalitativa studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 18 till 25 år, som kontinuerligt använder bildmanipulationsverktyg på sociala medier. Vidare utgår studiens teoretiska ramverk från Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hirdmans genussystem samt West och Zimmermans begrepp “doing gender”. Studiens resultat betonar en ambivalens i unga kvinnors resonemang om kamerafilter och retuschering. Å ena sidan poängteras en positiv inställning till möjligheten att förändra det egna utseendet. Å andra sidan tydliggörs negativa konsekvenser och dess skada. Ytterligare en framträdande slutsats är att bildmanipulationsverktyg har betydelse för unga kvinnors självbild, vilket i sin tur innebär ett normaliserat förhållningssätt till skönhetsingrepp. Resultatet belyser ytterligare att individer i omgivningen har en avgörande betydelse för unga kvinnors självpresentation på sociala medier. Förberedelser av självporträtt och feedback i form av likes och kommentarer utgör en viktig del av självpresentationen.

Kroppens yttre utseende har varierande betydelser i människors liv, men alla har en uppfattning om hur de tänker och känner kring sin kropp. Vår kroppsuppfattning influeras oftast av yttre faktorer, inklusive sociala medier som presenterar innehåll som kan påverka vårt tankesätt. Under det senaste decenniet har Instagram blivit en integrerad del av vårt vardagliga liv och spelar en avgörande roll för att utveckla vår attityd och inställning till vårt utseende.  Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga kvinnor i åldrarna 18-25 får upplever framställningen av skönhetsingrepp på Instagram, vidare ligger uppsatsen fokus på om respondenterna själva upplever att de vill, eller redan har genomgått ett skönhetsingrepp med Instagram som bidragande orsak. Med hjälp av kvalitativa fokusgrupper och en kvantitativ enkätundersökning har vi undersökt om kvinnorna själva upplever att Instagram är en bidragande orsak till att vilja förändra sitt eget utseende genom skönhetsingrepp.  Studiens syfte har uppnåtts med följande frågeställningar:  -  Hur upplever unga kvinnor framställningen av skönhetsingrepp på Instagram? -  Upplever respondenterna att framställningen av skönhetsingrepp på Instagram är  en bidragande faktor till att förändra sitt utseende med hjälp av estetiska ingrepp?  Resultatet har analyserats i enlighet utifrån teorierna ideologi i visuell kommunikation, parasociala interaktionsteorin, teorier om identitet och interpellationteorin samt utifrån tidigare forskning kring ämnet. Sammanfattningsvis visar resultatet av enkätundersökningen att majoriteten upplever att det finns ett rådande skönhetsideal på Instagram och att de känner sig pressade att se ut på ett visst sätt. Kvinnorna fick även ta ställning till huruvida framställningen av skönhetsingrepp på Instagram påverkar dem i den mån att de själva vill förändra sitt utseende och mer än hälften menar att dem är påverkade. / The external appearance of the body has varying meanings in people's lives, but everyone has an idea of how they think and feel about their body. Our body image is most often influenced by external factors, including social media that presents content that may affect our way of thinking. Over the past decade, Instagram has become an integral part of our daily lives and plays a crucial role in developing our attitudes towards our appearance.  The essay aims to investigate how young women aged 18-25 may experience the presence of beauty procedures on Instagram, furthermore, the essay focuses on whether the respondents themselves feel that they want to, or have already undergone a beauty procedure with Instagram as a contributing cause. With the help of qualitative focus groups and a quantitative survey, we have investigated whether the women themselves feel that Instagram is a contributing reason for wanting to change their appearance through beauty procedures.  The purpose of the study has been achieved with the following questions:  -  How do young women experience the portrayal of beauty procedures on Instagram? -  Do the respondents feel that the presentation of beauty procedures on Instagram is a contributing factor to changing their appearance with the help of aesthetic procedures?  The results have been analyzed by the theories ideology in visual communication, parasocial interaction theory, theories of identity, and interpellation theory and based on previous research on the subject. In summary, the results of the survey show that the majority feel that there is a prevailing beauty ideal on Instagram and that they feel pressured to look a certain way. The women also had to decide whether the presentation of beauty procedures on Instagram affects them to the extent that they want to change their appearance and more than half believe that they are affected.

Det har länge varit känt att de kropps- och skönhetsideal som råder i samhället långt ifrån inkluderar alla typer av kroppar. Modebranschen har framförallt utmärkt sig på den här punkten, och det är väl känt att det allt som oftast är smala modeller som representeras i branschen. Vår valda problemformulering grundar sig i att normbrytande kroppar är underrepresenterande i samhället och i modebranschen. Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur Veckorevyn förhåller sig till sitt manifest de kallar Size Hero. Det här manifestet grundar sig i en protest mot de rådande kropps- och skönhetsideal som råder i samhället. I samband med detta ska vi även analysera hur många normativa kontra normbrytande kroppar som totalt finns representerande i tidningen, och hur de framställs. Vi ämnar även att problematisera begreppet ”plus size”, dess användning och betydelse. Den valda metoden för vår analys grundar sig i flermetodsforskning, och valet av den här metoden gjordes då vi ville ha svar på hur underrepresenterade de är men även hur de framställs när dem väl gör det. Vårt material består av alla Veckorevyns utgivna tidningar under ett år. Vi har analyserat dessa med hjälp av en semiotisk bildanalys och genom en kvantitativ metod. Tillsammans med den semiotiska bildanalysen så har vi använt oss av Hansen och Machins bärare av denotationer och konnotationer för att analysera bilderna. Vårt resultat visade att Veckorevyn uppfyller sitt manifest men i det stora hela är de modeller med normbrytande kroppar fortfarande väldigt underrepresenterade. / It has been known for a long period of time that the body and beauty ideals in society do not include all types of bodies. The fashion industry is known to be exceptional good at excluding bigger bodytypes, and it is well known that it is slim models that is representing majority of it. Our chosen problem for this essay is based on the fact that norm-breaking bodies are underrepresented in society and in the fashion industry. Our purpose with this essay was to investigate how the fashion magazine Veckorevyn relates to their manifest, called Size Hero. This manifest is based on a protest against the prevailing body and beauty ideals that exists in society. We will also analyse how many normative vs. norm-breaking bodies there are as a total representation in the magazine, and how they are presented. We also intend to problematize the concept of the word "plus size", its use and meaning. The chosen method for our analysis is based on a multimethod research and the choice of this method was made because we wanted to have an answer to how underrepresented the norm-breaking bodies are and how they are being portrayed when so. Our material consists of all of Veckorevyn's published magazines for one year. We have analyzed them with the help of a semiotic image analysis and through a quantitative method. Together with the semiotic image analysis, we have used Hansen and Machin's bearers of denotations and connotations in order to analyze the images. Our result showed that Veckorevyn is fulfilling their manifest but on the whole the norm- breaking bodies were still very underrepresented.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Internet fungerar som arena för alternativ offentlighet och för kommunikativa utövningar om mode- och skönhetsideal. Avsikten är att förstå hur Internet, och i synnerhet bloggen, fungerar som en plats där man kan tillämpa alternativa praktiker på.</p><p>Undersökningen fokuserar på svenska modebloggar som skiljer sig från mängden, det vill säga de privata bloggar som innehållsmässigt sticker ut och är nischade. De alternativa modebloggar som väljs ut för studien jämförs med Sofi Fahrmans (Aftonbladet) och Ebba von Sydows (VeckoRevyn) bloggar. Anledningen till att valet kom att falla på just Fahrman och von Sydow är att båda är välkända moderedaktörer som ofta figurerar i svenska medier; i TV, tidningar och på Internet.</p><p>Uppsatsen bygger på såväl beskrivande som komparativa innehållsanalyser av sex modebloggar och kompletteras med en öppen enkät som besvaras av ett antal strategiskt utvalda modebloggare. Syftet är att, genom att skapa en bakgrundsbild kring fenomenet modeblogg, få kunskaper om hur modebloggar upprättade av medieföretag samt privata och alternativa modebloggar skiljer sig åt. Undersökningen handlar inte om att undersöka hela modebloggvärlden, utan enbart en del av den mer ingående, för att se hur Internet utnyttjas som arena, för alternativ offentlighet.</p> / <p>The purpose for this study is to examine how Internet works as a space for alternative publicity and as a communicative practice for fashion and ideal of beauty. The idea is to understand how Internet and especially blogs works as a place to practice alternatives on.</p><p>The study is focused on Swedish fashion blogs that differs from the mass. The alternative fashion blogs that are chosen for the study are compared with two blogs from two famous Swedish fashion reporters, Sofi Fahrman (who is working for Aftonbladet) and Ebba von Sydow (at VeckoRevyn). The reason why these two reporters are picked out is because they are well known and often exposed in Swedish media; in TV as well as magazines and Internet.</p><p>This paper contains both descriptive and comparative content analysis of six fashion blogs as well as a questionnaire study answered by some strategically chosen fashion bloggers. The purpose is to, by giving a background explanation about the phenomenon fashion blogs, get knowledges about how fashion blogs made by media companies and private, alternative fashion blogs are differed. The intention with this study is not to explore the whole fashion blog world, but to tell brief about a part of it more detailed to see how Internet is used as a space for alternative publicity.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Internet fungerar som arena för alternativ offentlighet och för kommunikativa utövningar om mode- och skönhetsideal. Avsikten är att förstå hur Internet, och i synnerhet bloggen, fungerar som en plats där man kan tillämpa alternativa praktiker på. Undersökningen fokuserar på svenska modebloggar som skiljer sig från mängden, det vill säga de privata bloggar som innehållsmässigt sticker ut och är nischade. De alternativa modebloggar som väljs ut för studien jämförs med Sofi Fahrmans (Aftonbladet) och Ebba von Sydows (VeckoRevyn) bloggar. Anledningen till att valet kom att falla på just Fahrman och von Sydow är att båda är välkända moderedaktörer som ofta figurerar i svenska medier; i TV, tidningar och på Internet. Uppsatsen bygger på såväl beskrivande som komparativa innehållsanalyser av sex modebloggar och kompletteras med en öppen enkät som besvaras av ett antal strategiskt utvalda modebloggare. Syftet är att, genom att skapa en bakgrundsbild kring fenomenet modeblogg, få kunskaper om hur modebloggar upprättade av medieföretag samt privata och alternativa modebloggar skiljer sig åt. Undersökningen handlar inte om att undersöka hela modebloggvärlden, utan enbart en del av den mer ingående, för att se hur Internet utnyttjas som arena, för alternativ offentlighet. / The purpose for this study is to examine how Internet works as a space for alternative publicity and as a communicative practice for fashion and ideal of beauty. The idea is to understand how Internet and especially blogs works as a place to practice alternatives on. The study is focused on Swedish fashion blogs that differs from the mass. The alternative fashion blogs that are chosen for the study are compared with two blogs from two famous Swedish fashion reporters, Sofi Fahrman (who is working for Aftonbladet) and Ebba von Sydow (at VeckoRevyn). The reason why these two reporters are picked out is because they are well known and often exposed in Swedish media; in TV as well as magazines and Internet. This paper contains both descriptive and comparative content analysis of six fashion blogs as well as a questionnaire study answered by some strategically chosen fashion bloggers. The purpose is to, by giving a background explanation about the phenomenon fashion blogs, get knowledges about how fashion blogs made by media companies and private, alternative fashion blogs are differed. The intention with this study is not to explore the whole fashion blog world, but to tell brief about a part of it more detailed to see how Internet is used as a space for alternative publicity.