No description available.

Skönhetsingrepp har blivit allt vanligare i det moderna samhället, vilket har genererat fler diskussioner och åsikter kring fenomenet. En plattform där diskussionen har fått uppsving är på det digitala radioforumet podcast. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns könsskillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig verbalt och känslomässigt när de talar om skönhetsingrepp i svenska podcasts. I syftet ingick även att ta reda på vad som kan ligga till grund för dessa eventuella skillnader. För att undersöka detta har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats på 20 podcastavsnitt publicerade på plattformen Podcaster som behandlade ämnet skönhetsingrepp. Det insamlade materialet analyserades sedan i enlighet med tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk. Diskussionen byggde på Giddens teori om moderniteten och kroppen som ett reflexivt projekt, West & Zimmermans teori om “doing gender’’ samt Ahmeds teori om känslor. Resultatet visade både likheter och skillnader i hur män och kvinnor talade om skönhetsingrepp i svenska podcasts. Majoriteten av männen och kvinnorna i materialet var ambivalenta i sin attityd till skönhetsingrepp, då de genomgående övervägde för- och nackdelar med fenomenet. Utöver det återfanns även positiva attityder till skönhetsingrepp, samt några som hade en mer negativ attityd. Dessutom var den gemensamma uppfattningen att skönhet betraktades som kvinnligt samt att samhällets skönhetsideal har betydelse för varför individer vill göra utseendeförändringar. Den mest iögonfallande skillnaden var vilka känslor som individerna uppvisade i samband med samtalet. Männen uppvisade i högre grad en ironisk och lättsam jargong medan kvinnornas samtal snarare genomsyrades av allvarsamhet, upprördhet och empati.

Det finns lite forskning om influencers inverkan på kvinnors kroppsuppfattning och desto mindre om hur influencers representationer av det kvinnliga skönhetsidealet kan förstås i relation till attityder gentemot skönhetsingrepp. Denna studie syftar till att undersöka vilken mening influencers representationer av kropps- och skönhetsidealet på Instagram spelar för unga ciskvinnors kroppsuppfattning och attityder till skönhetsingrepp. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio ciskvinnor mellan 19 och 25 år som frekvent använder Instagram. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teoretiska begrepp som skönhetsmyten, The Tripartite Influence Model och influencers makt. Resultaten visar att det inte finns något direkt samband mellan exponeringen av influencers skönhetsideal och kvinnors kroppsuppfattning eller attityder till skönhetsingrepp. Istället uppdagas att sociala faktorer väger tyngre och samtliga intervjupersoner poängterar att deras kroppsuppfattning var sämre och viljan till skönhetsoperationer större när de var yngre. Resultaten pekar på att influencers representationer av specifika attribut är eftersträvansvärda för den som är missnöjd med samma attribut hos sig själv, men att attityderna till skönhetsingrepp nödvändigtvis inte är positiva. Intressant är att de med sämre kroppsuppfattning eller som har lidit av ätstörningar är mer negativt inställda till estetiska ingrepp än de med en sund kroppsuppfattning. Resultaten är användbara till framtida forskning som jämför inverkan av influencers representationer av skönhetsidealet med sociala aspekter på Instagramanvändares attityder till skönhetsingrepp.

Kroppens yttre utseende har varierande betydelser i människors liv, men alla har en uppfattning om hur de tänker och känner kring sin kropp. Vår kroppsuppfattning influeras oftast av yttre faktorer, inklusive sociala medier som presenterar innehåll som kan påverka vårt tankesätt. Under det senaste decenniet har Instagram blivit en integrerad del av vårt vardagliga liv och spelar en avgörande roll för att utveckla vår attityd och inställning till vårt utseende.  Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga kvinnor i åldrarna 18-25 får upplever framställningen av skönhetsingrepp på Instagram, vidare ligger uppsatsen fokus på om respondenterna själva upplever att de vill, eller redan har genomgått ett skönhetsingrepp med Instagram som bidragande orsak. Med hjälp av kvalitativa fokusgrupper och en kvantitativ enkätundersökning har vi undersökt om kvinnorna själva upplever att Instagram är en bidragande orsak till att vilja förändra sitt eget utseende genom skönhetsingrepp.  Studiens syfte har uppnåtts med följande frågeställningar:  -  Hur upplever unga kvinnor framställningen av skönhetsingrepp på Instagram? -  Upplever respondenterna att framställningen av skönhetsingrepp på Instagram är  en bidragande faktor till att förändra sitt utseende med hjälp av estetiska ingrepp?  Resultatet har analyserats i enlighet utifrån teorierna ideologi i visuell kommunikation, parasociala interaktionsteorin, teorier om identitet och interpellationteorin samt utifrån tidigare forskning kring ämnet. Sammanfattningsvis visar resultatet av enkätundersökningen att majoriteten upplever att det finns ett rådande skönhetsideal på Instagram och att de känner sig pressade att se ut på ett visst sätt. Kvinnorna fick även ta ställning till huruvida framställningen av skönhetsingrepp på Instagram påverkar dem i den mån att de själva vill förändra sitt utseende och mer än hälften menar att dem är påverkade. / The external appearance of the body has varying meanings in people's lives, but everyone has an idea of how they think and feel about their body. Our body image is most often influenced by external factors, including social media that presents content that may affect our way of thinking. Over the past decade, Instagram has become an integral part of our daily lives and plays a crucial role in developing our attitudes towards our appearance.  The essay aims to investigate how young women aged 18-25 may experience the presence of beauty procedures on Instagram, furthermore, the essay focuses on whether the respondents themselves feel that they want to, or have already undergone a beauty procedure with Instagram as a contributing cause. With the help of qualitative focus groups and a quantitative survey, we have investigated whether the women themselves feel that Instagram is a contributing reason for wanting to change their appearance through beauty procedures.  The purpose of the study has been achieved with the following questions:  -  How do young women experience the portrayal of beauty procedures on Instagram? -  Do the respondents feel that the presentation of beauty procedures on Instagram is a contributing factor to changing their appearance with the help of aesthetic procedures?  The results have been analyzed by the theories ideology in visual communication, parasocial interaction theory, theories of identity, and interpellation theory and based on previous research on the subject. In summary, the results of the survey show that the majority feel that there is a prevailing beauty ideal on Instagram and that they feel pressured to look a certain way. The women also had to decide whether the presentation of beauty procedures on Instagram affects them to the extent that they want to change their appearance and more than half believe that they are affected.

It has become increasingly common to reconstruct the body with plastic surgery, but despite the increased scope of practice and a more liberal attitude to it, many who have undergone plastic surgery are branded as immoral and false. The purpose of the study is to increase the understanding of young women's driving forces to perform plastic surgery and whether plastic surgery is perceived to be normalized or stigmatized. Previous research shows that the progress of plastic surgery is based on technical and medical development but also on male expectations of the female ideal body. Plastic surgery contributes to the creation of an unattainable beauty ideal, and body dissatisfaction is one of the most common motives for wanting to perform plastic surgery. The empirical material for this study is based on qualitative interviews with young women who have undergone various types of beauty procedures. The study's theoretical framework consists of Anthony Giddens theory of modernity and the body as a reflexive project, the objectification theory of Barbara Fredrickson and Tomi-Ann Roberts, Pierre Bourdieu's theory of the construction of woman as a perceived being and Erving Goffman's concept of stigma. The results of the study show that the interviewees have undergone plastic surgery to meet the expectations of an attractive female appearance, at the same time the appearance should look natural as there is a stigma around plastic surgery. / Det har blivit allt vanligare att rekonstruera kroppen med hjälp av plastikkirurgiska ingrepp, men trots praktikens ökade omfattning och en mer liberal inställning till den blir många som har genomfört skönhetsingrepp stämplade som omoraliska och falska. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för unga kvinnors drivkrafter till att genomföra skönhetsingrepp samt huruvida skönhetsingrepp upplevs vara normaliserat eller stigmatiserat. Tidigare forskning visar att plastikkirurgins framfart grundar sig i den tekniska och medicinska utvecklingen men också i manliga förväntningar på den kvinnliga idealkroppen. Skönhetsingrepp bidrar till skapandet av ett ouppnåeligt skönhetsideal och kroppsmissnöje är ett av det vanligaste motivet till att vilja genomföra plastikkirurgiska ingrepp. Det empiriska materialet för denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som har genomfört olika slags skönhetsingrepp. Studiens teoretiska ramverk består av Anthony Giddens teori om moderniteten och kroppen som reflexivt projekt, objektifieringsteorin av Barbara Fredrickson och Tomi-Ann Roberts, Pierre Bourdieus teori om konstruktionen av kvinnan som ett varseblivet vara och Erving Goffmans definition av begreppet stigma. Resultaten från studien visar att intervjupersonerna har genomfört skönhetsingrepp för att uppfylla förväntningarna på ett attraktivt kvinnligt utseende, samtidigt ska utseendet se naturligt ut då det finns ett stigma kring skönhetsingrepp.

Syftet med denna uppsats är klarlägga hur tre svenska skönhetskliniker framställer sina tjänster på respektive webbplats. Jag har valt att använda mig av en multimodal textanalys för att undersöka både skriftliga och visuella element. Materialet begränsas till startsidorna samt webbsidorna om botoxbehandling och fettsugning. Analysen avser att besvara hur klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar. De språkliga valen visar om dessa enbart inbegriper erbjudanden med möjligheter eller om det även ligger något ansvar på patienten. Vidare analyseras vilka kriterier den ideala patienten bör uppfylla. Den avslutande diskussionen avser att klargöra vilken inverkan dessa faktorer kan ha på individens fria val.  Resultatet visar att klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar som erbjudanden från deras sida, samt att ansvaret till största delen ligger på patienten. Löften realiseras med förbehåll och information talar om att patienten är skyldig att skaffa kännedom om riskerna innan ett ingrepp eller en behandling genomgås. Tidigare forskning har visat att den ideala patienten är frisk, har normal vikt och realistiska förväntningar. Detta har tidigare diskuterats utifrån ett risk- och säkerhetsperspektiv. Mitt arbete fördjupar denna problematik och belyser de kroppsliga normer som skapas för att ens få möjligheten att genomgå ett skönhetsingrepp. Vid exempelvis en fettsugning kan det innebära viktnedgång för en patient som inte redan har en ”någorlunda normal vikt”. Därtill finns det även en problematik kring vem som bedömer vad som är ”realistiska förväntningar”. Är det kliniken eller den som ska leva med resultaten? Skriftliga och visuella element hjälper till att förstärka patienternas behov. Tillsammans skapar klinikerna en värld där normerna för utseendet och hälsan förstärks och förnyas. Min konklusion är att det finns tydliga tendenser att vi strävar mot ett samhälle där individens status och framgång än starkare graderas efter utseende.

This report explores the influence of influencer posts featuring paid collaborations for cosmetic surgeries on social media followers. Building upon the investigative SVT documentary "Priset vi betalar" by journalist Frida Söderlund, the documentary delves into the world of influencers and the dynamics behind their accounts. While the documentary primarily focuses on the influence of paid collaborations on the influencers themselves, this research shifts the focus towards the reception and impact of these messages and posts on the audience. The previously mentioned documentary predominantly examined sponsored posts for cosmetic surgeries from the perspective of influencers, neglecting a qualitative exploration of how individuals who view these posts perceive and are affected by them. The study aims to address this gap by investigating the experiences and responses of 18-25-year-old students at Linnaeus University in Kalmar, Sweden, who are exposed to influencer content featuring paid collaborations for cosmetic surgeries. Drawing from theories such as Giddens' theory of structuration, uses and gratifications, and parasocial relationships, the research aims to deepen our understanding of the perceived authority of influencers in relation to cosmetic surgeries and its impact on audience trust. A semi-structured interview methodology was employed, involving eight participants. The interviews were structured around three themes: media habits, the relationship with influencers, and perceptions of cosmetic surgeries. Through these interviews, the study explores how followers receive and interpret influencer messages related to paid collaborations for cosmetic surgeries. The findings indicate that followers are negatively affected by the presence of paid collaborations for cosmetic surgeries on social media, primarily in terms of their critical stance towards the marketing practices employed by clinics and influencers. However, the research also highlights a broader influence of cosmetic surgeries on the participants, beyond the context of paid collaborations. Participants expressed being influenced by influencers who showcase their own appearance on social media, suggesting that exposure to such content impacts individuals in various ways. This study contributes to the existing literature by examining the impact of paid collaborations for cosmetic surgeries from the perspective of social media followers. The findings provide insights into the reception of influencer content and its effects on audience attitudes and behaviors. The research underscores the need for critical evaluation of marketing practices surrounding cosmetic surgeries and emphasizes the role of influencers in shaping audience perceptions and trust.

Skönhetsideal och strävan efter dessa är inte ett nytt fenomen, utan har funnits i olika kulturer och samhällen genom tiderna. Däremot har vi idag nya metoder i form av skönhetsingrepp för att korrigera och uppnå det rådande idealet. Genom dagens sociala medier är det dessutom tillgängligare och lättare än någonsin att påverkas av både skönhetsideal och skönhetsingrepp. Syftet med denna studie var att undersöka unga kvinnors förhållningssätt till skönhetsideal och skönhetsingrepp, samt hur de upplevde att sociala medier påverkade dessa.  Detta gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 18-29. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys som resulterade i temana (och kategorierna) Skönhetsideal (Naturlig skönhet, Idealkropp, Strävan, Skönhetsingrepp), Social påverkan (Trender och normer, Socialt sammanhang, Social feedback, Samhällets dubbelmoral) och Självbild (Införlivade ideal, Självkänsla, Medvetet undvikande). Resultatet visade att kvinnorna upplevde att deras syn på skönhetsideal och skönhetsingrepp utformas genom interaktion med individens sociala omgivning. Genom samhällets trender och normer, social kontext och social feedback uttrycktes, med olika grad av medvetenhet, internaliserade ideal som påverkade kvinnornas självbild och välmående. / Beauty ideals and the aspiration to adhere to them is not a new phenomenon, but one that has existed in different cultures and societies throughout time. However, today we have cosmetic procedures as an increasingly accessible method to achieve the prevailing ideal. In addition, today it is more available and easier than ever to be exposed to beauty ideals and cosmetic procedures through social media. The purpose of this study was to explore how young women view beauty ideals and cosmetic procedures, and how they experience that social media affects these. This was done through eight semi-structured interviews with women of the ages 23-29. The material was analysed through a thematic analysis, which resulted in the themes Beauty Ideals (Natural Beauty, Ideal Body, Striving, Cosmetic Procedures), Social Influence (Trends and Norms, Social Context, Social Feedback, Society’s Double Standard) and Self Image (Internalised Ideals, Self-worth, Conscious Avoidance). The result showed that they experience their beauty ideals and opinions on cosmetic procedures as being created through the interaction with the social context of the individual. With different levels of awareness the women expressed their ideals as being internalised through society’s trends and norms, the social context and social feedback. These ideals affected their self image and well-being.

Listan över influerare som har gjort skönhetsingrepp kan göras lång. För att nämna ett exempel har Bianca Ingrosso med ett följarantal på 343 000 på Youtube talat öppet om att hon gjort lipfillers (Ingrosso, 2020). Dessa inlägg där influerare talar om hur de korrigerar sin kropp i kombination med att de unga är i majoritet på internet och sociala medier (Svenskarna och internet 2019) ligger till grund för vår vilja att genomföra denna undersökning. Syftet med denna studie är att undersöka hur influerares reklam och framställning av skönhetsingrepp kan skapa betydelse för hur unga kvinnor ser på den egna kroppen. För att genomföra studien har vi använt oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 15–17 år. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och materialet har sedan analyserats för att besvara våra frågeställningar. Utifrån våra intervjuer kan vi se att influerares sätt att tala om och göra reklam för skönhetsingrepp har betydelse för unga kvinnors attityder till den egna kroppen. Några av respondenterna har även uttryckt att de blivit osäkra gällande sin egen kropp efter att ha sett inlägg gällande skönhetsingrepp från en influerare. Vi kan tydligt se att respondenterna tror att unga kvinnor är den grupp som påverkas mest av influerares framställning av skönhetsingrepp. Intervjuerna visar att respondenterna tar del av ett dominerande skönhetsideal på sociala medier och de beskriver idealet som att man ska vara smal, lång och vacker. Vi kan tydligt se, genom de analyserade intervjuerna, att de unga kvinnorna som deltog i denna studie är kritiska till influerare som talar om och gör reklam för skönhetsingrepp, då de tycker att det uppmanar andra till att korrigera sin kropp. Trots kritiken så spelar influerare en stor roll i de unga kvinnornas liv och de uttrycker att de får inspiration av influerare gällande var och vad man äter, hur man klär sig och hur man tränar. Vi kan därmed se en viss ambivalens i respondenternas svar då de följer specifika influerare samtidigt som de riktar kritik gentemot dessa. / The list of influencers who has had cosmetic procedures done can be made long. To mention one example, Bianca Ingrosso with 343 000 followers on Youtube, has spoken openly about her lip fillers (Ingrosso 2020). These types of posts, where influencers talk about how they correct their body, in combination with the fact that young people are a majority of the internet and social media users (Svenskarna och internet 2019) forms the basis of our motivation to conduct this study. This study aims to analyze whether, and if so, how influencers advertising and speech about cosmetic procedures contribute in creating meaning regarding how young women view their own body. This study was conducted with six qualitative interviews, with women in age 15-17. The interviews have been recorded and transcribed and the material has been analyzed to answer our research questions. Throughout our analyzed interviews can we see that influencers' speech and advertising about cosmetic procedures are meaningful regarding young women's attitudes to their own body. Some of the respondents expressed that they felt insecure about their own body after seeing an influencer talk about cosmetic procedures. We can also see that the respondents think that young women as a group of people are affected by influencers' opinions about cosmetic procedures. In the interviews, we can also see that the respondents take part in constructing a dominating beauty ideal on social media and they define the ideal as being skinny, tall and beautiful. Clearly the young women who took part in this study are critical of how influencers talk and do commercials about cosmetic procedures, they think influencers tell others to correct their body. Despite the criticism, the young women in this study are still inspired by influencers, regarding where and what they eat, how they dress and how they work out. We can clearly see some ambivalence in the way the respondents answer as they follow specific influencers while they also are criticizing them.