Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroböcker för lågstadiet, inom samhällsorienterade ämnen (SO) från förlaget Natur & Kultur, framställer genus samt om en utveckling har skett över tid från år 2000 fram till idag. Bakgrunden till denna studie är den ökade diskussionen om genus i samhället tillsammans med vårt intresse för ämnet. Studien sker genom en kvalitativ komparativ text-, och bildanalys. Böcker skrivna innan och efter Lgr11 har analyserats och därefter har resultaten jämförts. De läroböcker som utgör vårt material är Samhällskunskap, Religion, Historia: Forntiden, Geografi: Vår värld samt SO-boken, vi har även använt oss av lärarhandledningarna till samtliga böcker som komplement. Analysen har skett genom Hirdmans genusteori där vi främst utgått från begreppen hierarki och isärhållning.   Resultaten visar att det fortfarande finns en viss isärhållning och hierarkisk ordning mellan könen i de analyserade böckerna. En förbättring har dock skett i den senaste upplagan genom en mer jämn fördelning mellan vilket utrymme könen ges i text och på bild samt att bilder i böckerna framställer könen på ett mindre stereotypt vis. Dock kvarstår det faktum att kvinnor knappt nämns i historiska eller religiösa sammanhang i varken tidigare eller senare upplaga.   Vår studie bidrar med en tydligare bild av hur läroböcker följer läroplanen avseende genus och jämställdhet samt visar på områden som kan förbättras ytterligare.

No description available.

Prostitution som fenomen och prostituerade kvinnor har både i en historisk och nutida kontext konstruerats som ett problem. Under och i efterdyningarna av #MeToo-uppropet 2017 har internetplattformen Instagram fyllt en funktion för kvinnor där de ges möjlighet att föra sociala upprop. Särskilda konton har skapats av prostituerade där deras upplevelser av och åsikter kring prostitution delas öppet. Syftet med vår studie är att genom en narrativ visuell textanalys av berättelser som delas på Instagram undersöka hur svenska kvinnor som lever i eller har lämnat prostitution konstruerar sig själva som prostituerad kvinna. Med en socialkonstruktionistisk ansats och feministisk teori undersöks hur kvinnorna skildrar prostitution som fenomen samt sin situation som prostituerad kvinna i relation till välfärdssystemet. Som komplement används också Goffmans begrepp stigma. Analysen av det empiriska materialet visar att två olika perspektiv på prostitution utmärker sig. Dels synen på prostitution som övergrepp i en utsatt, tvingande situation och dels synen på prostitution som yrke och resultat av ett fritt val. Det som har blivit tydligt genom analysen av vårt empiriska material är hur komplex situationen är för en kvinna som lever i prostitution. En och samma kvinna innehar mängder av olika erfarenheter, olika sätt att framställa sin situation på och olika perspektiv på prostitution som fenomen. Vad som också framkommer är att de kvinnor vars historier skildrar en positiv inställning till prostitution och som ser det som ett fritt val i större utsträckning tas bort från Instagram, deras berättelser är därför svårare att ta del av. Detta menar vi leder till att dessa kvinnor i större utsträckning tystas. Det framgår genom kvinnornas berättelser att kontakten med sjukvård såväl som socialtjänst är vanligt förekommande. Ett visst missnöje gentemot dessa myndighetskontakter avspeglas i texterna vilket också bekräftas av tidigare forskning. Den tidigare forskningen visar att prostituerade upplevt sämst bemötande vid kontakt med socialtjänst, detta i form av fördomar och respektlöshet. Dessa kvinnors situation är mycket komplex och innefattar vårdkontakter i form av socialtjänst såväl som psykiatri och sjukvård. Därför är vår förhoppning att denna studie bidrar till att fler yrkesverksamma inom socialt arbete ges ökad förståelse för situationen inom prostitution samt av vikten att samverka i arbetet med prostituerade kvinnor.

This essay examines how humor is used in the making of stereotypes in the Kronlöf sister’s video SÅ JÄVLA PK! In addition I give my analysis of how power and resistance is shown in the video. Through Michel Foucault’s conception power and resistance together with Judith Butler’s theories about performativity I’d like to show how the characters you can see in the video, in addition to the humor, also put themselves in a public context. I discuss my material in relation to a number of similar and current events that concern sexism and racism in Sweden. I clarify in my essay how Bianca and Tiffany Kronlöf through their verbal expression use a man-dominated scene – humor/comedy – to spread their message on how to prevent racism and sexism. My conclusion is that the Kronlöf sisters through their video create performativity through the retelling of an event that has already taken place, as well as resist against the power that was taken away from Bianca Kronlöf. They regain their power through a performative action.

I denna uppsats kommer språket och innehållet i fyra kosttillskottsannonser undersökas och analyseras med hjälp av den visuella textanalysen och argumentationsanalysen. De fyra annonsernas utformning är annorlunda jämfört med det man anser vara traditionell reklam då de utformats att likna journalistiska artiklar. Sådana annonser kallas advertorialer, en föråldrad form av content marketing. Dess effektivitet på annonsmarknaden har ifrågasatts. Denna uppsats innehåller fyra moderna exempel på denna annonsform. Annonserna innehåller rubrik, ingress, copytext samt bilder och andra element för att kunna smälta in i det redaktionella innehållet i en tidning. Då annonserna plockats ut från fyra tryckta tidningar kommer de att jämföras med traditionella artiklars beståndsdelar samt annonser för att sedan utförligt analyseras med de valda analysmetoderna. Denna uppsats kommer främst undersöka bildelement, retoriska samt textuella element som advertorialerna använder sig av för att sälja kosttillskott. Uppsatsen undersöker även advertorialernas ordval och språkmönster med hjälp av läsbarhetsindex. Med hjälp av denna metod får läsaren en överblick av annonsernas svårighetsgrad och förekommande ord. Det uppsatsen funnit är att dessa annonser främst riktar sig till medelålders och äldre kvinnor och använder sig av retorik och visuella medel för att verka tillförlitliga.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kännedom och medvetenhet kring synen och förekomsten av genus i äldre och samtida SO-läroböcker för lågstadiet utifrån en jämförande studie. För att besvara syftet analyseras läroböckernas representation och gestaltning av manliga, kvinnliga samt könsneutrala individer. Sedan ställs de äldre och de samtida läroböckerna mot varandra för att undersöka hur representationen och gestaltningen har förändrats över tid. Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ metod för att analysera fyra SO-läroböcker för lågstadiet, två från 1980-talet och två från 2010-talet. Eftersom böckerna innehåller såväl text som bild tillämpas en så kallad visuell textanalys för den kvalitativa delen. För den kvantitativa delen används tre olika kodscheman i syfte att beräkna representationen av manliga, kvinnliga och könsneutrala pronomen, roller i familjen kopplat till substantiv samt namn.   Studiens analys utgår ifrån en teori om att genus konstrueras i läroböcker samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet av analysen visar att representationen av kvinnor och könsneutrala individer i läroböckerna har ökat över tid samt att representationen av män har minskat. Studiens resultat visar även att gestaltningen av kvinnor, män och könsneutrala individer har förändrats över tid. Gällande förändringen över tid är ett av de mest intressanta resultaten att gestaltningen av könsneutrala individer utgör en betydligt större del av de samtida läroböckernas innehåll i jämförelse med de äldre läroböckerna. Detta resultat är inte överraskande eftersom innehållet i Lgr 11 respektive Lgr 80 skiljer sig markant åt vad gäller värden om jämställdhet.

In this thesis I examine the view on and relationship between nature and children that is communicated in picture books on climate change and the environment. Departing from the position that education in the Anthropocene must take a new direction in how humans view their own place in nature, I look more closely at the ideas that enter preschools in Sweden through six picture books recommended by the university library of Malmö for reading about climate and the environment with children in Early Years Education. My purpose is to analyze and understand the values that such books convey on nature and on the relationship between the human and more-than-human world. To serve this purpose I pose three research questions: In what way is nature portrayed in the books? Which role play children in relation to nature in the books? & How is the relation between humans and nature characterized in the books?I follow an ecocritical perspective and dip into ideas of the common worlds of children and nature. My methodological approach is a qualitative one, involving visual text analysis and the Nature in Culture matrix. By applying these theoretical and methodological tools I identify common ecocritical metaphors coined by Greg Garrard such as the apocalypse, pastoral, wilderness, dwelling, animals and earth, that together create an image of earth as fragile and nature as separated from humans in the examined picture books. Children are romanticized as the independent protectors of nature and saviors of the earth. While small details of entangled relations between nature and children suggest ideas of more common world perspectives, the overall values of the picture books reinforce an anthropocentric attitude towards nature. I conclude that the view of children reinstating harmony in nature places a problematic and romanticized responsibility on children in climate and environmental fiction of the Anthropocene.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys. Frågeställningarna i studien är: Hur framstår förskollärarkaraktärernas förhållningssätt i relationen till barnen? Vilka karaktärsdrag och emotionella uttryck ger de skildrade förskollärarna uttryck för? Hur förhåller sig förskolläraren till kategorierna omsorg, fostran och lärande, vilka utgör grunden för förskolans verksamhet? Slutsatsen blir att det, sida vid sida, existerar flera olika föreställningar om förskolläraren idag och att de tycks kunna härledas till historiska bilder, till barnsyn, till tolkningen av förskolans omsorgs-, fostrans- och lärandeuppdrag samt till synen på den inbördes relationen dem emellan.

Idag finns det många barn med ADHD som med sina särskilda egenskaper har svårt att identifiera sig med den vanligt förekommande litteraturen eftersom den sällan innefattar karaktärer med diagnoser. Bokläsningen är en central del i förskolans verksamhet och ska kunna ge barnen förutsättningar till att identifiera sig och känna samhörighet med böckernas olika karaktärer. Vad händer då när det inte finns en bok för alla? Studiens syfte är att undersöka hur barn med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD framträder i förskolans bilderböcker samt att undersöka vilka identifikationsprocesser som görs möjliga genom de här böckerna. Vi har tittat närmre på tre bilderböcker innehållande karaktärer med ADHD. För att nå vårt resultat har en diskursanalys legat som grund där de analytiska begreppen från visuell textanalys använts. Resultatet visar att barnen framträder olika- och att de är helt eller delvis exkluderade beroende på om de vistas i förskola eller skola samt hur viktigt det är med rätt sorts litteratur för att skapa positiva identifikationsprocesser. Nyckelord: barn med ADHD, bilderbok, diskursanalys, förskola, förskollärare, identifikationsprocess, poststrukturalism, skola, visuell textanalys

Utifrån dagens mediesamhälle är intryck och föreställningar hur vi bör vara konstanta, inte minst med könsnormer och andra inflytelserika normer. Huruvida just kön representeras i media skapar stora referensramar till hur normer kring dessa blir till. I följande undersökning är jag således intresserad av att se hur politiska partier i sin marknadsföring och politisk kommunikation förhåller sig till rådande könsnormer; syftet med studien är därmed att undersöka hur politiska partier konstruerar föreställningar om kön i deras kampanjmaterial till riksdagsvalet 2022. Studien har följaktligen avgränsats genom att undersöka valaffischer från de två dominerande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, som inför valet även innehav de statsministerkandidater som var aktuella att leda Sverige. Undersökningen genomfördes med en visuell textanalys där affischernas interaktion, distans och komposition undersöktes utifrån en symboliskt makt- och könsaspekt. Studien lutade således mot en feministisk teoretisk grund, där resultatet visar att partierna i sina valkampanjer anspelar på ett manligt genusuttryck för att lyfta fram sina starka ledare.