Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroböcker för lågstadiet, inom samhällsorienterade ämnen (SO) från förlaget Natur & Kultur, framställer genus samt om en utveckling har skett över tid från år 2000 fram till idag. Bakgrunden till denna studie är den ökade diskussionen om genus i samhället tillsammans med vårt intresse för ämnet. Studien sker genom en kvalitativ komparativ text-, och bildanalys. Böcker skrivna innan och efter Lgr11 har analyserats och därefter har resultaten jämförts. De läroböcker som utgör vårt material är Samhällskunskap, Religion, Historia: Forntiden, Geografi: Vår värld samt SO-boken, vi har även använt oss av lärarhandledningarna till samtliga böcker som komplement. Analysen har skett genom Hirdmans genusteori där vi främst utgått från begreppen hierarki och isärhållning.   Resultaten visar att det fortfarande finns en viss isärhållning och hierarkisk ordning mellan könen i de analyserade böckerna. En förbättring har dock skett i den senaste upplagan genom en mer jämn fördelning mellan vilket utrymme könen ges i text och på bild samt att bilder i böckerna framställer könen på ett mindre stereotypt vis. Dock kvarstår det faktum att kvinnor knappt nämns i historiska eller religiösa sammanhang i varken tidigare eller senare upplaga.   Vår studie bidrar med en tydligare bild av hur läroböcker följer läroplanen avseende genus och jämställdhet samt visar på områden som kan förbättras ytterligare.

The purpose of this examination is to examine from a feminist perspective how men and women have been represented in five civic textbooks for Swedish Upper Secondary School. The examination has a time perspective from the 1970´s until today, during this time Swedish Upper Secondary School´s value has all along been equality between men and women. To reach the results both quantitative and a qualitative method has been used. The results give indications that men´s and women’s representation have been changed over time, in the early textbooks women was described as just women and were linked to their bodies while men were presented as people with names and careers. In the latest textbook sex and gender where no longer discussed but men where over- represented in both text and pictures. This give indications that civic textbooks have change the way they wright about men and women. In the early textbooks the authors wrote about men and women which gave a clearly picture of the differences that was presented, and which readers can question. In the latest textbook the authors no longer wrote about sexes but choose more quietly to over- represent men in both text and pictures. These civic textbooks showed a transformation over time in the representation of men and women, the early ones showed a representation that we could see clearly and question, while the newest showed a representation which more silent choose to give men more space. All the textbooks that has been examined, in different ways didn´t reach the School value of equality between men and women.

This essay will focus on the significance of gender in toys´ portrayed in children books for the age 3-5years. The aim for the essay, partly, is to highlight how gender stereotypes can come forth and affect children through the way toys are illustrated within children’s books. The essay will address books from two different time periods, the first period being the 40-50- 60's and the other being the 00´s. The questions to be addressed in this essay is; what type of toys’ children play with in the books used in the analysis, and if a change can be detected between the different time periods in terms of gender awareness in what type of toys are presented in the books. The main method used in this essay is an iconological image analysis in which the first step is mapping, other methods used is analysis and interpretation. Four books have been analyzed from each time period compared, the comparison are done both time period to time period and within each time period, mainly using gender theory from Davis and Hirdman. Prominent concepts used in this essay is the once of socialization and segregation and that the modern view of gender is as something we create and instead of something entirely biological. In the essay the toys’ are divided into three categories; toys for girls, toys for boys and gender neutral toys, where boy-toys and girl-toys are categorized as gender-stereotyped toys. In the books from the older time period the gender-stereotyped toys were the most frequent and few books were transgender (boys playing with girl toys´ and girls with boy toys´). However, one of the older books stood out, showing gender neutral toys and even containing a picture indicating transgender child’s play. In the books from the 00s, however, most of the toys were neutral. In these books there were also direct transgender pictures. To prevent the children from creating a more gender-stereotypical image of society it is important to consider that the toys’ that appear in children's books can influence children's views of gender. The books, in which the gender neutral toys’ are the most prominent, is the least prone to invite children to segregate and create basic differences between the sexes.

Förskolans läroplan 98 (rev 16) säger att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter i förskolan. Då detta står i läroplanen är det något som förskollärare måste arbeta efter, detta medför även ett krav på att förskolläraren har en uppfattning om genus och om hur hen ska arbeta med begreppet. Därför är syftet med vår undersökning att undersöka förskollärarens uppfattning av genus, dess förändring samt kontinuitet under perioden 1990- 2017.Syftet har brutits ner till tre frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet genus och hur ser deras uppfattning om genus ut? Hur beskriver förskollärarna sitt arbete utifrån sin uppfattning? Vilka förändringar och kontinuiteter kan identifieras utifrån ovanstående frågeställningar inom tidsperioden 1990 - 2017? Det teoretiska perspektivet är Yvonne Hirdmans teori om manlig överordnad och isärhållning som vi använt för att analysera förskollärarnas berättelser. För att samla in empiri till undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av sammanlagt fem förskollärare från tre olika förskolor.Resultatet av undersökningen beskrivs i fyra olika teman, utbildning/bakgrund, förhållningssätt, verksamhet och styrdokument. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattning av begreppet genus genomgått en förändring. Förändringen menar vi syns i förskollärarnas berättelser om deras dåvarande och nuvarande verksamheter där genus under 1990-talet inte varit närvarande och att det då arbetades med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. I jämförelse med dagens uppfattning som förskollärarna menar är i större utsträckning mer medvetna om genus och arbetet med det i förskolan. Slutligen visar resultatet att med förändringen i genusuppfattningen syns även en kontinuitet av tillskrivningar av kön till platser, objekt och aktiviteter i förskolan.

Studiens syfte var att undersöka hur kön förstås i behandling av missbruk. Det empiriska materialet och urvalet består av fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom missbruk. Materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering som genererade tre teman. Temana som genererades är följande: <ol type="1">Kvinnor och män tillsammans men inte för nära Kvinnor behöver skyddas Kvinnor och män tillsammans är inte ett problem Dessa teman utgör själva grunden för analysprocessen för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i socialkonstruktivism och Yvonne Hirdmans genusteori. Tidigare forskning som var relevant för studien behandlar bland annat skillnader mellan män och kvinnor i missbruksbehandling, uppfattningar om kön och missbruk, normer och attityder. Studiens resultat visar på att det förekommer sammanhang där klienters och personalens kön tillskrivs betydelse i behandling av missbruk. Det är i mötet mellan kvinnliga klienter och manlig personal och i mötet mellan manlig personal och manliga klienter. Det har dock visat sig att kön inte tillskrivs betydelse i mötet mellan en manlig klient och kvinnlig personal.

Vi har i denna studie undersökt hur män och kvinnor samt pojkar och flickor gestaltas i läromedel riktat till barn i förskoleklass och årskurs 1–3. De utvalda läromedlen är läseböcker i läromedelsserien Livet i Bokstavslandet, som är utgivna mellan år 2015 och 2017. Vi har även undersökt hur materialet svarar mot den samtida läroplanens krav om jämställdhet. Studien har genomförts med en kvalitativ text- och bildanalys med kvantitativa inslag. I analysen av de aktuella läromedlen har vi utgått från Hirdmans genussystem och Connells maskulinitetsteori. Resultatet visar att gestaltningen av könen i de analyserade läromedlen i vissa aspekter är i enlighet med rådande styrdokument medan de ur andra hänseenden motsäger dessa.

Föreliggande studie fokuserar på hur förskolans lärmiljö kan organiseras för att motverka könsstereotypa mönster som kan påverka barns aktivitetsval. I arbetet med förskolans jämställdhetsuppdrag krävs en ständig reflektion om de normer som skapas i samspel med den sociala och fysiska miljön. Studiens syfte är att, ur ett genusperspektiv, undersöka hur organiseringen av förskolans lärmiljöer kan motverka könsmönster som riskerar att påverka barns val av aktiviteter. Studien har utgått från ett socialkonstruktivistiskt och feministiskt perspektiv där kvalitativ data samlats in med hjälp av semistrukturerade deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Totalt har fyra avdelningar fördelat på två förskolor deltagit i studien. Resultatet visar att fordon och konstruktionsmaterial får stort utrymme i förskolans lärmiljöer samt att könsstereotypa aktivitetsval kan motverkas i en genomtänkt fördelning av materialet i miljön. Olika strategier har visat sig användas för att motverka stereotypa könsmönster i barns aktivitetsval. Dessa strategier kan ibland ses som varandras motsatser men kan också fungera som komplement till varandra. Genom att applicera en kompensatorisk strategi i organiseringen av lärmiljön kan barns intressen tillgodoses samtidigt som hänsyn tas till eventuella maktperspektiv. Detta kan bidra till att motverka könsstereotypa mönster i barns aktivitetsval och därmed vara en del av förskolans jämställdhetsuppdrag.

Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions: How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits? How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls? What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable? I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction. My results show that the three reading books produce male and female structures based on the fact that men and women, boys and girls are opposites and are kept apart by qualities, pursuits and interests. Notions of what is masculine and feminine are also reflected in the texts by constructions of hegemonic masculinity and emphasized femininity. Further constructions concerning gender in the reading books are that men and boys have more space than women and girls and also that the personalities of men and boys grow at the expense of women and girls.

This study contains an analysis of images through a gender perspective of three history text books for middle schools. The aim of this study is to clarify if the images reflect a gender power structure where men are superior women. The answered questions were: do women and men appear as often in the pictures of the books? How are women and men portrayed from a gender perspective in the pictures? What possible consequences could the portrayal of men and women cause the education and pupils? Our theoretical perspective is Yvonne Hirdman’s gender theory, Vivien Burr’s social constructionism and Ferdinand de Saussure’s and Roland Barthes’s theory about semiotics. Our methods were a quantitative content analysis combined with a qualitative semiotic analysis of images. The quantitative content analysis showed that there is an overrepresentation of men in the pictures of the books. The qualitative semiotic analysis showed that men are portrayed as main characters in the pictures. This by given more space by positions, accessories and activities. Women on the other hand is portrayed as passive and to some extent as accessories to the men. The women seem to rule in the sphere of children and home, while men seem to be absent in these same areas. Women and men are also physically separated on the images which makes the gender power structure even more clear.