The purpose of this examination is to examine from a feminist perspective how men and women have been represented in five civic textbooks for Swedish Upper Secondary School. The examination has a time perspective from the 1970´s until today, during this time Swedish Upper Secondary School´s value has all along been equality between men and women. To reach the results both quantitative and a qualitative method has been used. The results give indications that men´s and women’s representation have been changed over time, in the early textbooks women was described as just women and were linked to their bodies while men were presented as people with names and careers. In the latest textbook sex and gender where no longer discussed but men where over- represented in both text and pictures. This give indications that civic textbooks have change the way they wright about men and women. In the early textbooks the authors wrote about men and women which gave a clearly picture of the differences that was presented, and which readers can question. In the latest textbook the authors no longer wrote about sexes but choose more quietly to over- represent men in both text and pictures. These civic textbooks showed a transformation over time in the representation of men and women, the early ones showed a representation that we could see clearly and question, while the newest showed a representation which more silent choose to give men more space. All the textbooks that has been examined, in different ways didn´t reach the School value of equality between men and women.

Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar. Det teoretiska ramverk som primärt används för att förstå det insamlade materialet i ett genusperspektiv är Yvonne Hirdmans genussystem som främst utgörs av de två bärande logikerna: isärhållandets tabu och mannen som norm. Av resultaten från enkätstudien framkommer att det är svårt att skönja statistiska mönster som samstämmigt kan relateras till Hirdmans logiker beträffande elevernas angivelse av olika idrottsliga aktiviteters, respektive övrigt undervisningsinnehålls, betydelse för bedömningen i kursen. Resultaten från enkätstudien visar vidare en ganska samstämd bild av att både tjejer och killar generellt och i stor utsträckning angett att de upplever sig vara nöjda med bedömningen i kursen beträffande huruvida betyget stämmer överens med arbetsinsatsen. Dock framkommer en diskrepans i vissa avseenden där killarna generellt i större utsträckning än tjejer angett att: de upplever att de fick visa vad de kan i kursen, hade goda möjligheter att nå de högre betygen (VG och MVG) samt att de praktiska momenten är de som ger dem möjlighet att ”vara bra” i kursen. Det finns resultat som i vissa avseenden tyder på att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, eller elevernas upplevelse av den, genomsyras av genussystemets logik: ”mannen som norm”, medan vissa resultat skulle kunna tyda på att denna norm utmanas av tjejerna. Enligt resultaten från intervjustudien framkommer att majoriteten av eleverna anser att bedömningen utgick från ett helhetsperspektiv samt att de är nöjda med den bedömning de fått. Resultaten visar även att eleverna gärna framhåller undervisningen som jämställd och rättvis, men att deras svar ibland är motsägelsefulla. Det framkommer att det trots uttalanden om en varierad undervisning förekom bollspel väldigt ofta vilket enligt flera elever tenderar att gynna killar mer än tjejer. Eleverna talade utifrån genussystemet och deras åsikter föreföll att vara färgade av detta system.

<p>Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: <i>Ta kontroll över ditt liv</i> som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. <i>Förändra dig!</i> som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn. <i>Var dig själv / tro på dig själv</i> handlar om att Veckorevyn uppmanar sina läsare att stå upp för sig själva. <i>Kropp/Utseende</i> behandlar kroppsdiskurser och hur de kan påverka läsaren. Killar – så funkar de behandlar de tips om killar som ges till Veckorevyns läsare. Sista kapitlet kallat <i>Relationer</i> handlar om kärleksrelationer och sexuella relationer. Diskurserna analyseras med hjälp av genusteorier som problematiserar Veckorevyns förhållningssätt till kvinnan. Kort sagt kan slutresultatet sägas vara att Veckorevyn ger sina läsare dubbla budskap.</p>

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn. Var dig själv / tro på dig själv handlar om att Veckorevyn uppmanar sina läsare att stå upp för sig själva. Kropp/Utseende behandlar kroppsdiskurser och hur de kan påverka läsaren. Killar – så funkar de behandlar de tips om killar som ges till Veckorevyns läsare. Sista kapitlet kallat Relationer handlar om kärleksrelationer och sexuella relationer. Diskurserna analyseras med hjälp av genusteorier som problematiserar Veckorevyns förhållningssätt till kvinnan. Kort sagt kan slutresultatet sägas vara att Veckorevyn ger sina läsare dubbla budskap.

Vår kandidatuppsats, Rå men hjärtlig - en kvalitativ studie om kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats baseras på hur kvinnor i ledande positioner upplever sina förutsättningar och villkor i en mansdominerad organisation. Vidare syftar undersökningen till att  redogöra för hur organisationen upplevs arbeta med jämställdhetsfrågor. Intresset för genomförandet av undersökningen grundas i vår egen nyfikenhet av ledarskapet. Ytterligare ville vi få en förförståelse för vad ledande kvinnor kan tänkas möta med utgångspunkten att vara i minoritet. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande kön och genus men även jämställdhet. Genomgående teorier för undersökningen är Doing gender och mannen som norm. Majoriteten av teorierna valdes ut innan insamling av det empiriska materialet. Strategier kvinnor utvecklar på mansdominerade arbetsplatser har tillkommit efter datainsamlingen. En kvalitativ undersökning med semi-strukturerande intervjuer genomfördes i en global industrikoncern i Sverige. Tio (10) kvinnor i ledande positioner från tre (3) olika affärsområden och olika hierarkiska nivåer deltog. Resultatet av undersökningen visar att kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats tenderar att möta olika typer av motstånd eftersom att de ofta bedöms utifrån den manliga normen. En organisation kan tillskriva kön olika stereotypa föreställningar vilket de själva har svårt att upptäcka eftersom att det normaliseras i den rådande kontexten. Det framkommer att jargongen kan vara väldigt hård och att en kvinna i ledande position förväntas tåla lite. Resultatet talar även för att de kvinnor som känner sig accepterade trivs mycket bra på sin arbetsplats, att vara accepterad är således betydelsefullt. / Our graduate study is based on how women in senior positions experience their prerequisites and conditions in a male-dominated organization. Furthermore, the survey aims at explaining how the organization is working with gender issues and gender equality. The interest in this subject is based on our own curiosity towards leadership. In addition, we wanted to get an understanding of what women in senior positions might experience with the assumption that they are in minority. The theoretical frame of reference consists of theories, concepts and previous research on gender and gender equality. Significant theories for the survey are Doing gender and Man as a norm. The majority of the theories were chosen before the empirical material was collected. Strategies women develop on male-dominated workplaces have been added after the data collection. A qualitative survey with semi-structured interviews was performed in a global industrial group in Sweden. Ten (10) women in senior positions from three (3) different business areas and different hierarchical levels participated. The results of the survey show that women in senior positions in a male-dominated workplace tend to face different types of resistance, because they are often judged based on the male norm. An organization can attribute gender to different stereotypical performances, which they themselves find difficult to detect because it is normalized in the context. It appears that the jargon can be very rough and a woman in a senior position is expected to withstand a little roughness. The result also shows that the women who feel accepted enjoy their workplace, that is also why being accepted is important.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:</p><ul><li>På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?</li></ul><p>Min följdfråga är:</p><ul><li>Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?</li></ul><p>Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är: På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas? Min följdfråga är: Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet? Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.

The purpose of this study was to examine how two teaching materials in Swedish and Swedish as a second language, from the same publishing company, presented and referred to male and female authorship based on anaphoric expressions. The method used in this study was grounded on an article by Per Ledin which analyzes how social actors is being portrayed in two Swedish papers based on anaphoric expression. Besides this method, the study also chooses to include social actors as well as whether the authors were portraited based on background or accomplishment. By choosing these criteria, the aim was to be able to investigate how Hirdmans two logics: men as a norm and the distinction between the sexes, are implemented in the teaching material that are examined. The research questions used in this study were: How is female and male authorship referred to in the materials based on anaphoric expressions? In which way is male and female authorship being presented in the various textbooks? Is there a difference between how female and male authorship is presented and referenced to, based on if the textbook is in Swedish or Swedish as a second language? The results of this study show that there is a difference between the teaching materials even though they are published by the same company. The different textbooks show how the teaching materials maintain the man as the norm, as in previous research, but in varying degrees. The textbook in Swedish shows a clear masculine norm through the anaphoric pattern that female writing becomes more individualized. The female writers are also presented mainly by background, while male authors are presented based on achievements. When comparing Swedish course literature for second language one can see how the male norm is prevalent, notably female authorship are represented through their accomplishments and the textbook problematizes male authorship.