<p>I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning.</p><p>Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga?</p><p>Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?</p>

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning. Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga? Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?

The study explores the hypothesis that the New Testament contains a model of church planting that could assist in rural church planting. After reflecting on the ministry of Jesus as portrayed by Mark, the study continues to unpack the Base Christian Community model that emanates from the Brazilian context, before it proceeds to outline the socio-economic background of first-century Palestine. In the main chapter the text, namely Mark 1:35-45, is reflected on against the socio-economic background and through the grid of the Ecclesial Base Community (CEB) model. Having done the above the study concludes that people gravitate towards an individual (as seen in the case of Jesus) who promises an alternative to their experienced reality. This begins a community, which, for the purposes of this study, is the church. Thus, the pattern of developments that led to the emergence of the church after the Crucifixion provides us with a church-planting model. / New Testament / Thesis (M.Th.)

The study explores the hypothesis that the New Testament contains a model of church planting that could assist in rural church planting. After reflecting on the ministry of Jesus as portrayed by Mark, the study continues to unpack the Base Christian Community model that emanates from the Brazilian context, before it proceeds to outline the socio-economic background of first-century Palestine. In the main chapter the text, namely Mark 1:35-45, is reflected on against the socio-economic background and through the grid of the Ecclesial Base Community (CEB) model. Having done the above the study concludes that people gravitate towards an individual (as seen in the case of Jesus) who promises an alternative to their experienced reality. This begins a community, which, for the purposes of this study, is the church. Thus, the pattern of developments that led to the emergence of the church after the Crucifixion provides us with a church-planting model. / New Testament / Thesis (M.Th.)

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:</p><ul><li>På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?</li></ul><p>Min följdfråga är:</p><ul><li>Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?</li></ul><p>Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.</p>

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment? I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå: hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelser hur de presenterar och berättar händelserna för eleverna vilka motiv de har för undervisningen hur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelserna hur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är: På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas? Min följdfråga är: Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet? Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.

Summaries in English And Afrikaans / Text in Afrikaans / The biography focused on the life and work of Evert Philippus Groenewald in church historical perspective within the context of the twentieth century. It endeavoured to make a contribution to a period in the history of the Dutch Reformed Church (DRC) against the background of strife in matters related to the church, politics and other areas. Groenewald taught New Testament subjects as professor at the Faculty of Theology (Section 8 - DRC) at the University of Pretoria for 33 years. As one of the first four professors of the new Faculty of Theology he helped to lay a sound foundation. He served as dean of the Faculty for 21 years (1948 - 1969). As administrator and lecturer he played an important role in the establishment, recognition and development of the Faculty. He was a born exegete, the Nestor of New Testament science in SA. He is regarded as a great theologian and the doyen of New Testament research and exegesis in SA. As writer of Afrikaans theological literature Groenewald undeniably fulfilled the role of a pioneer. This was recognised by the award of the Stals-prize for Theology to him, the first time in history. Apart from this he received four honourary doctorates and various other important awards. He made an important contribution to Bible translation and translatory science. As church and cultural leader he strove to find solutions for the problems of his church and people. He made a significant contribution in the ecumenical field. Apartheid was given its biblical foundation by Groenewald during the forties. His intention was to stimulate thought in the search for a solution to the serious racial problem. Further facets of Groenewald's work await research in order to paint a representative theological portrait of him. / Die studie fokus op die lewe en werk van Evert Philippus Groenewald in kerkhistoriese perspektief binne die konteks van die twintigste eeu. Die klem het op die periode tussen die dertiger- en tagtigerjare geval. Daar is gepoog om 'n bydrae te lewer tot 'n tydperk in die geskiedenis van die NGK teen die agtergrond van die stryd wat op vele gebiede gevoer is. Die invloed van vroom ouers, 'n aantal ingrypende gebeurtenisse in sy lewe en die eise van die tyd het hom ge·inspireer. Hy was kind en teoloog van sy tyd, egter ook van sy kerk. Wat hy verwoord het was deel van die NGK se Calvinistiese en gereformeerde historiese erfenis en die NGK se beleid. Hy het sy eie teologiese stempel egter ongetwyfeld daarop afgedruk. Hy onderrig vir 33 jaar (1938 tot 1970) Nuwe Testamentiese vakke as professor aan die Teofogiese Fakulteit (Afd 8) van UP. As een van die eerste vier professore help hy om 'n stewige grondslag te le. Hy was vir 21 jaar (1948-1969) dekaan van die Fakulteit. In 1970 het hy geemeriteer. Hy het nie die akademie as sy enigste roeping beskou nie. Hy het sy kerk, volk en die gemeenskap gedien. Na sy aftrede lewer hy sy belangrikste bydraes tot Bybelvertaling, die NAV (gepubliseer in 1983), en die vertaalwetenskap. Hy het wat sy lewenstaak betref sy belangrikste bydrae as dosent gelewer. As administrateur het hy die Fakulteit help vestig en uitbou. Hy was 'n gebore eksegeet, die Nestor van die Nuwe Testamentiese wetenskap in SA. Hy word beskou as 'n belangrike teoloog, die doyen van die Nuwe Testamentiese navorsing en eksegese in SA. Die tradisie van die N T eksegese wat hy in die beoefening van die teologie gevestig het, kan as sy heel belangrikste bydrae beskou word. Hy word ook as volksteoloog getipeer. As skrywer het Groenewald 'n pioniersrol vervul vanwee sy groot bydrae tot die ontluikende Afrikaanse teologiese literatuur. Hy het die prestasie behaal dat die Stals-prys vir Teologie, die eerste keer in die geskiedenis, aan horn toegeken is. Hy is met vier eredoktorsgrade en verskeie ander belangrike toekennings vereer. As kerk- en kultuurleier het Groenewald se bekwaamhede sterk na vore gekom. Hy het die behoeftes van sy kerk en volk raakgesien en horn beywer om oplossings vir die ingewikkelde vraagstukke te vind. Die NGK, UP, vele instansies en die Staat het gebruik gemaak van sy talente. Apartheid is in die veertigerjare deur hom Bybels fundeer. Sy bedoeling was om teologiese denke te stimuleer in die soeke na 'n oplossing vir die ernstige rassevraagstuk. Hy het apartheid as teologies-praktiese oplossing aangebied. Hy het na 'n eerlike oplossing binne die destydse konteks gesoek wat regverdig teenoor die nieblanke sou wees en van die blanke groot offers sou vra. Die wyse waarop apartheid algaande toegepas is, het meegebring dat daar afgewyk is van wat Groenewald in 1947 beoog het. Dit het in 'n ideologiese monster ontaard wat groot pyn en lyding veroorsaak het. Groenewald was een van 'n klein aantal kerkfigure wat met hul dade in die twintigste eeu van stryd en worsteling die Suid-Afrikaanse kerkgeskiedenis verryk het. Sy bydrae is deur hierdie proefskrif slegs ten dele ontgin en verdere fasette van sy werk wag om nagevors te word ten einde uiteindelik 'n omvattende teologiese portret van hom te skilder. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / Th. D. (Church History)

Summaries in English And Afrikaans / Text in Afrikaans / The biography focused on the life and work of Evert Philippus Groenewald in church historical perspective within the context of the twentieth century. It endeavoured to make a contribution to a period in the history of the Dutch Reformed Church (DRC) against the background of strife in matters related to the church, politics and other areas. Groenewald taught New Testament subjects as professor at the Faculty of Theology (Section 8 - DRC) at the University of Pretoria for 33 years. As one of the first four professors of the new Faculty of Theology he helped to lay a sound foundation. He served as dean of the Faculty for 21 years (1948 - 1969). As administrator and lecturer he played an important role in the establishment, recognition and development of the Faculty. He was a born exegete, the Nestor of New Testament science in SA. He is regarded as a great theologian and the doyen of New Testament research and exegesis in SA. As writer of Afrikaans theological literature Groenewald undeniably fulfilled the role of a pioneer. This was recognised by the award of the Stals-prize for Theology to him, the first time in history. Apart from this he received four honourary doctorates and various other important awards. He made an important contribution to Bible translation and translatory science. As church and cultural leader he strove to find solutions for the problems of his church and people. He made a significant contribution in the ecumenical field. Apartheid was given its biblical foundation by Groenewald during the forties. His intention was to stimulate thought in the search for a solution to the serious racial problem. Further facets of Groenewald's work await research in order to paint a representative theological portrait of him. / Die studie fokus op die lewe en werk van Evert Philippus Groenewald in kerkhistoriese perspektief binne die konteks van die twintigste eeu. Die klem het op die periode tussen die dertiger- en tagtigerjare geval. Daar is gepoog om 'n bydrae te lewer tot 'n tydperk in die geskiedenis van die NGK teen die agtergrond van die stryd wat op vele gebiede gevoer is. Die invloed van vroom ouers, 'n aantal ingrypende gebeurtenisse in sy lewe en die eise van die tyd het hom ge·inspireer. Hy was kind en teoloog van sy tyd, egter ook van sy kerk. Wat hy verwoord het was deel van die NGK se Calvinistiese en gereformeerde historiese erfenis en die NGK se beleid. Hy het sy eie teologiese stempel egter ongetwyfeld daarop afgedruk. Hy onderrig vir 33 jaar (1938 tot 1970) Nuwe Testamentiese vakke as professor aan die Teofogiese Fakulteit (Afd 8) van UP. As een van die eerste vier professore help hy om 'n stewige grondslag te le. Hy was vir 21 jaar (1948-1969) dekaan van die Fakulteit. In 1970 het hy geemeriteer. Hy het nie die akademie as sy enigste roeping beskou nie. Hy het sy kerk, volk en die gemeenskap gedien. Na sy aftrede lewer hy sy belangrikste bydraes tot Bybelvertaling, die NAV (gepubliseer in 1983), en die vertaalwetenskap. Hy het wat sy lewenstaak betref sy belangrikste bydrae as dosent gelewer. As administrateur het hy die Fakulteit help vestig en uitbou. Hy was 'n gebore eksegeet, die Nestor van die Nuwe Testamentiese wetenskap in SA. Hy word beskou as 'n belangrike teoloog, die doyen van die Nuwe Testamentiese navorsing en eksegese in SA. Die tradisie van die N T eksegese wat hy in die beoefening van die teologie gevestig het, kan as sy heel belangrikste bydrae beskou word. Hy word ook as volksteoloog getipeer. As skrywer het Groenewald 'n pioniersrol vervul vanwee sy groot bydrae tot die ontluikende Afrikaanse teologiese literatuur. Hy het die prestasie behaal dat die Stals-prys vir Teologie, die eerste keer in die geskiedenis, aan horn toegeken is. Hy is met vier eredoktorsgrade en verskeie ander belangrike toekennings vereer. As kerk- en kultuurleier het Groenewald se bekwaamhede sterk na vore gekom. Hy het die behoeftes van sy kerk en volk raakgesien en horn beywer om oplossings vir die ingewikkelde vraagstukke te vind. Die NGK, UP, vele instansies en die Staat het gebruik gemaak van sy talente. Apartheid is in die veertigerjare deur hom Bybels fundeer. Sy bedoeling was om teologiese denke te stimuleer in die soeke na 'n oplossing vir die ernstige rassevraagstuk. Hy het apartheid as teologies-praktiese oplossing aangebied. Hy het na 'n eerlike oplossing binne die destydse konteks gesoek wat regverdig teenoor die nieblanke sou wees en van die blanke groot offers sou vra. Die wyse waarop apartheid algaande toegepas is, het meegebring dat daar afgewyk is van wat Groenewald in 1947 beoog het. Dit het in 'n ideologiese monster ontaard wat groot pyn en lyding veroorsaak het. Groenewald was een van 'n klein aantal kerkfigure wat met hul dade in die twintigste eeu van stryd en worsteling die Suid-Afrikaanse kerkgeskiedenis verryk het. Sy bydrae is deur hierdie proefskrif slegs ten dele ontgin en verdere fasette van sy werk wag om nagevors te word ten einde uiteindelik 'n omvattende teologiese portret van hom te skilder. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / Th. D. (Church History)