The purpose of this study is to analyse and compare how religious and non-religious world views are described and represented in three Swedish textbooks. The main question of this study is: How do three textbooks for the first stage of religious studies in high school represent non-religious and religious world views based on the text analysis tools: ethos, modality and transitivity? The three textbooks that are being analysed and compared were produced in the years of 2000, 2002 and 2009. The textbooks are used when teaching the first stage of religious studies in Swedish high school. The text analysis that I´ve chosen to use in this study is a part of Norman Faircloughs critical discourse analysis. The critical discourse analysis is one of several different ways to approach the discourse analysis in general. The purpose of the critical discourse analysis is to create social transformation by recognizing unequal power relations. To fulfill this purpose Fairclough uses, among others, three tools to analyse texts. They are ethos, modality and transitivity. Which therefore are the tools I´ve chosen to use as well. In addition to using Faircloughs critical discourse analysis as a method, I´m using it as a theory. Therefore are my method and my theory combined. The method is the text analysis itself and the theory is what this analysis is based on. The results, analysis and the conclusions are answered by using this particular theory and method. The headline Result and analysis contains both these parts combined. Other than that this part contains general summaries and quotes from the textbooks, which are analysed by the help of these described tools. The conclusions in this study show that the textbooks tend to make sweeping statements about religious and non-religious world views. The majority of the used quotes from the textbooks also tend to present texts like they are the only truth. The fact that the quotes are subjective can tend to form and affect the students. The representation of religious and non-religious world views in the textbooks varies. Religionskunskap för gymnasiet: kurs A is the textbook that is the most concerned with defining and representing the religious and non-religious world views. The other textbooks that I´ve researched do not care about defining and presenting the different world views as much as the previous mentioned book. The religious world views are more referred to than the non-religious world view in all the researched textbooks. All of these books are also providing more space for, and are focusing more on, the religious world views rather than the non-religious world views. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka och jämföra hur tre svenska läroböcker framställer religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Uppsatsens frågeställning var: Hur framställer tre läroböcker för gymnasiets första del i religionskunskap icke-religiös respektive religiös livsåskådning utifrån textanalysverktygen etos, modalitet och transitivitet? De tre läroböckerna som har undersökts och jämförts syftar till den första kursen i religionskunskap på gymnasiet. De är producerade åren 2000, 2002 och 2009. Läroböckerna undersöktes genom en kritisk diskursanalytisk textanalys, utarbetad av Norman Fairclough. Faircloughs kritiska diskursanalys är ett av flera angreppssätt inom diskursanalys. Syftet med den kritiska diskursanalysen är att uppmärksamma ojämlika maktförhållanden. De valda textanalytiska verktyg som kommer användas för att undersöka läroböckernas framställning av religiös respektive icke-religiös livsåskådning var: etos, modalitet och transitivitet. Uppsatsens metod och teori fungerar som en paketlösning i den kritiska diskursanalysen och separeras inte från varandra i uppsatsen. Genom uppsatsens metod och teori har resultatet, analysen och slutsatserna arbetats fram. I kapitlet Resultat och analys är just resultat och analys kombinerade. Kapitlet innehåller sammanfattningar och citat ur läroböckerna som analyseras utifrån de nämnda textanalytiska verktygen. Resultatet och analysen slogs ihop till ett kapitel som består av generella sammanfattningar av hela läroböckerna där citat har lyfts ur läroböckerna och analyserats utifrån uppsatsens teori. Textanalysen visar slutsatser om att de tre läroböckerna tenderar till att generalisera om livsåskådningar i sina texter. De visar även ansatser till att presentera text som om det vore den enda sanningen, vilket kan påverka och forma elevernas bild av religiösa respektive icke-religiösa livsåskådningar. Ytterligare slutsats som drogs var att de tre läroböckerna lägger olika stor vikt vid att framställa och definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Läroboken Religionskunskap för gymnasiet: kurs A är den lärobok som lägger störst vikt vid att definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Den livsåskådning som får störst plats i de tre läroböckerna och som redogörs för mest är religiös livsåskådning.

Den här studien syftade till att intervjua fyra muslimska tjejer för att ta reda på muslimska flickors upplevelse av att ha en religiös identitet i den svenska skola, vilka utmaningar och möjligheter de har till att utöva sin religiösa identitet, hur de upplever att andra elever uttrycker sig om islam samt på vilka sätt skolan kan underlätta för muslimska elever som vill praktisera islam. Valet av metod var att utföra en kvalitativ fokusgruppsintervju med muslimska ungdomar mellan 13-15 år som genomfördes på deltagarnas skola med hjälp av ljudupptagning som därefter transkriberades. Efter genomförandet av intervjun gjordes en analys utifrån ett intersektionellt perspektiv med hjälp av begreppen religiös proximitet samt sekulär och svenskhetsdiskurs. I materialet framgick att skolans lösningar på de utmaningar som religiösa individer i skolan har inte alltid är ideala och att vissa ändringar önskas av elever med religiös identitet. Det framkom av deltagarna i studien att det finns flera utmaningar, men att den främsta är andra elevers tal om islam. Andra elevers negativa tal om islam kommer enligt deltagarna i denna undersökning från okunskap som skapar fördomar och i vissa fall kränkande behandling.Resultatet påpekade att andra elevers negativa tal om islam försatte deltagarna i rollen som representanter för islam vilket kan vara problematiskt då det främst sker utanför klassrummet där vuxna inte finns tillgängliga på samma sätt för att säkerställa att alla elever känner sig bekväma med situationen. Avslutningsvis rekommenderas utifrån studiens resultat att utmaningar samt andra elevers tal ska synliggöras för elever och personal på skolorna för att möjliggöra en större förståelse och aktiv motverkan av fördomar, kränkningar och trakasserier.

Denna studie syftade till att undersöka huruvida det är skillnader i undervisningen i religionskunskap för årskurserna 4-6 beroende av om elevgruppen har en hög eller låg andel elever med utländsk bakgrund. Studien utgick från intervjuer av sex lärare med varierad erfarenhet av elever med utländsk bakgrund och utgick från en hermeneutisk ansats. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades efter utförandet genom en tematisk analys där temana baserades på genomgående och återkommande stoff i intervjuerna. Resultatet visade på att i elevgrupper med hög andel elever med utländsk bakgrund hamnade lärarnas fokus på att få alla elever att nå grundläggande kunskaper medan i elevgrupper med låg andel elever med utländsk bakgrund kunde lärarna lägga större fokus på att få eleverna att nå de högre kunskapsmålen. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>

Charlotte Dahlström Att undervisa i ett mångkulturellt klassrum – fyra lärares erfarenheter av religionsundervisning. Pedagogiskt arbete III, 15 hp, Högskolan Dalarna. Temat för uppsatsen är religionsundervisning i ett klassrum med religiös mångfald sett ur perspektiv från fyra grundskolelärare. Studien fokuserar på vilka strategier lärarna har för att lära ut, hur de utnyttjar läroplanen, olika typer av läromedel samt om det finns utrymme för läraren att välja bort delar av innehållet i kursplanen när denne planerar sin undervisning. En kort presentation av de senaste två läroplanerna samt litteratur som behandlar religionsundervisning i skolan utgör bakgrunden till studien. Intervjuer med fyra lärare är det primära källmaterialet. Efter genomförd studie har det kommit fram att lärarna ser religiös mångfald i klassrummet som en stor fördel i undervisningen samt att läroplanen oftast ses som ett gott stöd vid själva planerandet av undervisningen. Vilka läromedel som används är högst individuellt och beror till stor del på lärarens egen förmåga att hålla sig ajour men även vilka ekonomiska förutsättningar ämnet ges. Avslutningsvis finns en bilaga med intervjufrågorna vilka ger en bild av vad informanterna fått ta ställning till när de intervjuats.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion.   Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades.   Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation. Resultatet visade även att deras religionsundervisning uppfattades som tråkig, där de ansåg att läraren ska lägga mer tyngd kring diskussion angående etiska problem och dilemman.

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende. Ett bekvämlighetsurval gav 129 deltagare, 57 iundersökningsgruppen och 72 i jämförelsegruppen. Statistisk prövning avsamtliga frågeställningar genererade nollresultat. I diskussionen resoneradesom detta berodde på att svenskarna i så låg grad hade religionen som enviktig del av sitt orienteringssystem. Ett bifynd var att hälften av deltagarna,oavsett grupp, bad till Gud eller bad på annat sätt - medan endast var femtetrodde på Gud.

The purpose with this study is to examine how the twelve-step program is described by the author J Keith Miller (2004) in his book Steg in i livet and by the author Olle Carlsson (2012) in his book 12steg för hopplösa. The aim for the study is to highlight the twelve steps usage on people without addiction problems. In the study, the two author’s thoughts and experience of the twelve-step program is analysed and interpreted by Pargaments (1997) theory of religious coping. The research questions in this study are: 1. How is the twelve-step program described by Olle Carlsson and J Keith Miller based on Pargaments theory of religious coping concerning conservation and transformation of significance? 2. How is negative and positive religious coping described from a religious coping perspective by Olle Carlsson and J Keith Miller in their books about the twelve-step program? The method used is a qualitative method with hermeneutical approach and a theory driven analyse in Template Analyse Style. The conclusions are sorted in three themes on the basis of Pargaments (1997) theory; conservation, transformation of significance and positive and negative religious coping. Placed in conservation of significance is category 2; sin, confession and forgiveness and category 3; social support because this mainly motivated people to maintain good habits. Placed in transformation of significance is category 1; admit powerless and let go. This aspect where described as important for the statement of the twelve-step program and a radical change in life. Placed in themes positive and negative religious coping is category 4; the relation to and the image of/to God or a higher power. This is because the authors highlight the important aspects of this regarding faith and that it is part of the description of positive and negative religious coping.

Alevism as such is both contested and difficult to define, despite the fact that nearly a quarter of the Turkish population can be said to identify with it (See egMarkussen, 2005; Sirin, 2013). Discussions regarding whether alevism should bedefined as a religious minority or not is going on both in the research communityas among the Alevis themselves. Also the meaning of Alevi religiosity as such isdebated and can be simply described as a discussion of whether alevism should beregarded as a part of Islam. The purpose of this discourse study is therefore to examine the construction of Alevi religious identity in two English-language Turkish newspaper, namely the Hürriyet Daily News and Today `s Zaman. With the overarching aim to achieve adeep understanding of the conditions that are given the Alevi group to form their own identity. The research questions are therefore formulated as follow; How are alevism described in Hürriyet Daily News and Today `s Zaman?, What religious dimensions are highlighted in the description of alevism? and What limitations and negotiation space indicates these descriptions of the Alevi group?. To sum up, this study shows that the Alevi identity constructed in Hürriyet DailyNews and Today´s Zaman is based on three different discourses; The Islamdiscourse, which describe alevism as a minority position within Islam emphasizing it´s heterodox nature, The Syncretisticdiscourse, which instead emphasizes the syncretic character of alevism and describes it as a separate religion outside the Islamic Community, and The Alevireligion-discourse, that in turn can be said to include both The Islamdiscourse and The Syncretisticdiscourse. Furthermore, it describe alevism and the Alevi identity as non-sunni and as a religious minority. Regardless of discourse the Alevis are inevitably in a minority position when it requires a Sunni identity to be a part of the majority group. The negotiation space of their identity could therefore be seen as limited.

<p>Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer. Resultaten av studien har visat ett förhållande mellan nätverk/organisationstillhörighet, tradition och kyrkobesöksfrekvens i avseende på gudstjänstdeltagande. Traditionen har i en mening ett svagare samband till gudstjänstbesök vilket motiveras av individens unika val i vuxen ålder, men där en kristen kontinuitet från tidig barndom existerar och omfattar deltagande vid gudstjänster i kyrkomiljö kan traditionen vara en bidragande orsak till gudstjänstdeltagande i kyrkan senare i livet. Betydelsen av kyrkan som mötesplats i avseende på deltagande vid gudstjänst kan därför ses i samband med nätverk/organisationstillhörighet och tradition. Någon koppling mellan individens sätt att uppfatta sig som kristen och gudstjänstdeltagande saknas i studien. Den diskrepans som återfinns i gudstjänstdeltagande mellan dels gruppen från södra Sverige dels gruppen i norra Sverige gör att det inte är möjligt att generellt sammanlänka gudstjänstdeltagande med kristen övertygelse.</p>

<p>• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder.</p><p>Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv.</p><p>Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar:</p><p>Vem? När? Hur? Varför?</p><p>• Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat.</p><p>• Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna:</p><p>Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag.</p><p>När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov.</p><p>Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.</p><p>Varför? För att möta ett behov.</p>