<p>Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ”Tro och vetande” 1949. I den kritiserar han på kristendomen, teologer och biskopar. Några år efter boken publicerades skedde en skandal vid biskopsvalen i Strängnäs. Denna kallas även Helanderaffären, som senare har visats vara ett av de största rättsfallen i Sverige. Dessa två faktorer hade en negativ inverkan för kyrkan. På 1950-talets mitt instiftas religionsfrihetslagen och kyrkan och kristendomens ”monopol” försvinner. I statistiken märks en skillnad i antal utträden mellan åren 1953-1955. Vid mitten av 1950-talet känner kyrkan att de måste replikera på kritiken. De vill bland annat ge Hedenius och andra kristendomskritiker svar på tal, och startar en rad motåtgärder. Några stiftelser byggs upp, och kyrkan börjar vinna tillbaka folks förtroende. Utträdena minskar något. Då kommer nästa skandal mot kyrkan. Frågan om kvinnliga präster hade varit en fråga i några årtionden, men nu blossade den upp ordentligt. Två läger bildades, de om var för och de som var mot. Denna debatt visade sig bli en av de största kriser för kyrkan och utträden ökar igen.</p>

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ”Tro och vetande” 1949. I den kritiserar han på kristendomen, teologer och biskopar. Några år efter boken publicerades skedde en skandal vid biskopsvalen i Strängnäs. Denna kallas även Helanderaffären, som senare har visats vara ett av de största rättsfallen i Sverige. Dessa två faktorer hade en negativ inverkan för kyrkan. På 1950-talets mitt instiftas religionsfrihetslagen och kyrkan och kristendomens ”monopol” försvinner. I statistiken märks en skillnad i antal utträden mellan åren 1953-1955. Vid mitten av 1950-talet känner kyrkan att de måste replikera på kritiken. De vill bland annat ge Hedenius och andra kristendomskritiker svar på tal, och startar en rad motåtgärder. Några stiftelser byggs upp, och kyrkan börjar vinna tillbaka folks förtroende. Utträdena minskar något. Då kommer nästa skandal mot kyrkan. Frågan om kvinnliga präster hade varit en fråga i några årtionden, men nu blossade den upp ordentligt. Två läger bildades, de om var för och de som var mot. Denna debatt visade sig bli en av de största kriser för kyrkan och utträden ökar igen.

<p>Undersökningen bygger på de frågor som väckts då jag flera gånger under våren och sommaren 2001, sett att media uppmärksammat Svenska kyrkan. Det har skrivits rubriker som sagt att Svenska kyrkan genomgår en kris. Det har också varit reklaminslag som kyrkan själv anordnat i rekryteringssyfte. De frågeställningar som legat till grund för uppsatsen lyder: Är det ett faktum att Svenska kyrkan befinner sig i kris? Varför begär människor utträde ur Svenska kyrkan? Hur ser relationen Svenska kyrkan - folket ut, upplevs relationen som en krock eller ett möte?</p><p>Slutsatserna av undersökningen visar att de intervjuade kyrkoföreträdarna anser att kyrksamheten inom församlingen är relativt stark. De upplever därför inte att kyrkan genomgår någon direkt kris. Däremot poängterar den intervjuade komministern att han visst kan känna oro inför framtiden i och med att besöksantalen vid de vanliga söndagsgudstjänsterna inte alls är så höga som vid exempelvis temagudstjänster med speciella inslag. Den intervjuade kyrkoherden håller med om att besöksamtalen då är lägre, men han visar ingen oro över detta, utan hänvisar istället till de speciella gudstjänster då det är väldigt höga besöksantal. Dessa iakttagelser, att de vanliga söndagsgudstjänsterna får alltmer minskat antal besökare, medan andra temagudstjänster med speciella inslag istället ökar, följer den utveckling som kan skönjas även i övriga delar av landet. Även om kyrkoherden inte uttrycker någon direkt kris för kyrkans räkning, så upplever komministern ändå en viss oro inför framtiden.</p>

<p>Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten.</p><p>Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.</p><p>* Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan?</p><p>* Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, riter m.m.?</p><p>* Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar?</p><p>* Hur når man en vettig förändring?</p>

<p>• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder.</p><p>Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv.</p><p>Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar:</p><p>Vem? När? Hur? Varför?</p><p>• Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat.</p><p>• Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna:</p><p>Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag.</p><p>När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov.</p><p>Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.</p><p>Varför? För att möta ett behov.</p>

• Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder. Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv. Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar: Vem? När? Hur? Varför? • Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat. • Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna: Vem? En ”sökare” av olika anledningar och slag. När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov. Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem. Varför? För att möta ett behov.

Undersökningen bygger på de frågor som väckts då jag flera gånger under våren och sommaren 2001, sett att media uppmärksammat Svenska kyrkan. Det har skrivits rubriker som sagt att Svenska kyrkan genomgår en kris. Det har också varit reklaminslag som kyrkan själv anordnat i rekryteringssyfte. De frågeställningar som legat till grund för uppsatsen lyder: Är det ett faktum att Svenska kyrkan befinner sig i kris? Varför begär människor utträde ur Svenska kyrkan? Hur ser relationen Svenska kyrkan - folket ut, upplevs relationen som en krock eller ett möte? Slutsatserna av undersökningen visar att de intervjuade kyrkoföreträdarna anser att kyrksamheten inom församlingen är relativt stark. De upplever därför inte att kyrkan genomgår någon direkt kris. Däremot poängterar den intervjuade komministern att han visst kan känna oro inför framtiden i och med att besöksantalen vid de vanliga söndagsgudstjänsterna inte alls är så höga som vid exempelvis temagudstjänster med speciella inslag. Den intervjuade kyrkoherden håller med om att besöksamtalen då är lägre, men han visar ingen oro över detta, utan hänvisar istället till de speciella gudstjänster då det är väldigt höga besöksantal. Dessa iakttagelser, att de vanliga söndagsgudstjänsterna får alltmer minskat antal besökare, medan andra temagudstjänster med speciella inslag istället ökar, följer den utveckling som kan skönjas även i övriga delar av landet. Även om kyrkoherden inte uttrycker någon direkt kris för kyrkans räkning, så upplever komministern ändå en viss oro inför framtiden.

Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten. Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket. * Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan? * Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, riter m.m.? * Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar? * Hur når man en vettig förändring?