SAMMANFATTNING Bakgrund: I det sjukgymnastiska yrket ingår det viktiga arbetet med att formulera relevanta mål för rehabilitering. Målsättningen ger en riktning för sjukgymnast och patient att sträva efter och kan enligt forskning leda till bättre rehabiliteringsresultat. Tillvägagångssättet för att ta fram mål och målsättningar varierar och det finns flera faktorer att ta hänsyn till i målsättningsprocessen. Sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola (MDH) utformar mål utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv där målen operationaliseras. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjukgymnaster på en universitetsansluten klinik i Bangkok tillämpar och resonerar kring mål och målsättning i patientarbetet. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Meningskoncentrering och meningstolkning användes för att analysera intervjuerna. Resultat och slutsats: Sjukgymnasterna arbetar med mål och målsättningar på den universitetsanslutna kliniken i Bangkok. Olika arbetsätt tillämpades och flera faktorer påverkade målsättningen. Målsättningsarbetet tog hänsyn till patienten delaktighet och ansågs betydelsefullt. Vanligtvis sattes kortsiktiga mål för att minska smärta eller förbättra funktion. Utvärderingen utfördes med valida och reliabla instrument eller genom observation. Målen operationaliserades inte och dokumenterades sällan vilket försvårade dess utvärdering. Flera aspekter kunde tolkas och analyseras till beteendemedicinska teorier, tolkningar gjordes framför allt till den social kognitiva teorin (SCT). Nyckelord: Beteendemedicin, Målsättning, Sjukgymnastik, Utvärdering / ABSTRACT Background: In the physiotherapy profession includes the important work of formulating appropriate goals for rehabilitation. The goal provides a direction for the physical therapist and patient and lead according to research to better rehabilitation outcomes. The approach to develop goals and goal-settings vary and there are several factors to take into account during the process. The physical therapy program at Mälardalen University (MDH) formulating goals based on a behavioral medicine perspective where goals are operationalized. Objective: The purpose of this study was to describe how physical therapists at a university-affiliated clinic in Bangkok, implement and reasoning about goals and goal-setting in rehabilitation. Method: The study was a qualitative cross-sectional study with descriptive design, which was conducted through semi-structured interviews. Sentence shortening and sentence interpretation was used to analyze the interviews. Results and Conclusion: Physical therapists work with goals and goal-settings at the university affiliated clinic in Bangkok. Different working methods were applied and several factors affected the goal. The goal-setting took account of patient participation and was considered important. Usually short-term goals for reducing pain or improving body functions were used. The evaluation was carried out with valid and reliable instrument or by observation. The goals were not operationalized and rarely documented which obstruct the evaluation of goals. Several aspects could be interpreted and analyzed to behavior medicine theories, interpretations were made primarily to the Social Cognitive Theory (SCT). Keywords: Behavioral medicine, Evaluation, Goal setting, Physical therapy

Detta examensarbete studerar lärares målsättningar i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker vilken kunskap det är lärare i ämnet idrott och hälsa vill att elever ska få med sig efter avslutad skolgång och vilken målsättning lärare har med sin undervisning. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare från fyra svenska gymnasieskolor. Resultaten visar att det finns två tydliga målsättningar som lärare vill nå; ett bestående intresse för fysisk aktivitet och en förståelse för fysisk aktivitet. Resultaten visar även att lärare använder sig av flera olika arbetssätt för att nå dessa målsättningar. Med olika målsättningar kan en likvärdig undervisning ifrågasättas vilket kan vara problematiskt. Avslutningsvis visar resultatet att många lärare inte reflekterar över sin egen undervisning och är därför inte medvetna om vad deras undervisning förmedlar.

The purpose of this study was to research how teachers educate students who are present but not participating during physical education and health classes. The purpose was also to find out the teachers’ goals for the alternative education and how this is anchored in the curriculum. There has been past research about absence from physical education and health classes, but there is a knowledge gap regarding how teachers are supposed to handle students who are present but not participating. The study is based on qualitative semi-structured interviews with teachers in the south of Sweden. The selection of participants, teachers, was chosen both from a convenience and a time aspect. Two separate groups emerged from the results of the study. One group felt that the time pressure made it hard to plan and carry through the alternative education for the students who do not participate in the regular education. The other group had a predetermined plan with the purpose that all students who came to the lesson in physical education and health could participate on their own terms. The analysis of the results is connected to our theoretical starting point which for this study is the curriculum theory. One thing, among others, which came to light during the analysis was that the teachers who work towards including all students in the regular education has a goal and assessment that is more in line with the knowledge requirements than the teachers who let the non-participating students sit on the side or take a walk. The results of this study are not possible to generalize but can be of interest for further research into the subject.

Syftet med aktuell studie var att få en uppfattning om hur skadade idrottare använder sig av målsättningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) självförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frågeställningar: (1) hur har de skadade idrottarna använt sig av målsättningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på sju stycken deltagare. Deltagarna var två kvinnor och fem män i åldrarna 17 till 33 (M=24.6), från olika idrotter och olika nivåer. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att självförtroendet påverkades negativt vid skada samt att stödet från familjen och vännerna ansåg viktigast under rehabiliteringen. I aktuell studie framkom det också att det sociala stödet i stor utsträckning hade förändrats under rehabiliteringen. I diskussionen sammankopplas studiens resultat med föreskrivna teoretiska referensramar.

Den målgrupp som socialpsykiatrin riktar in sig på är individer som anses ha så omfattande psykiska funktionshinder att dessa utgör hinder för att leva ett normalt liv utan stöd. Socialpsykiatrin är en kommunal form av öppenvård som uppkommit efter den svenska psykiatrireformen 1995, och som fortfarande är under utveckling. Socialpsykiatrin har som grundläggande syfte att integrera psykiskt funktionshindrade i samhället samt att främja deras förmågor. I arbetet mot återhämtning är det därför viktigt att personalen anammar ett individcentrerat arbetssätt baserat på dessa individers erfarenhet och kunskap. De insatser som utformas ska baseras på utveckling i såväl sociala som praktiska förmågor samt att upprätta en struktur i vardagen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur personalen inom en socialpsykiatrisk verksamhet beskriver sitt arbetssätt, vilka metoder de använder sig av, vilken koppling detta har till forskning inom området samt vilka hinder och utvecklingsmöjligheter som kan identifieras. Uppsatsen grundar sig på ett kvalitativt forskningsmaterial framtaget under ett mer än ett år långt och ännu pågående utvecklingsprojekt mellan Örebro universitet och Hallsbergs kommun, samt en kompletterande intervju. Uppsatsens resultat visar att verksamheten är under omorganisering, att behoven ökar då målgruppen växer samt att behovet förändras då målgruppen blir yngre. Resultatet visar även att dessa förändringar medför att det praktiska arbetet behöver grundas mer i tydliga metoder. Vidare arbetar personalen i dag tydligt mot att upprätta en struktur för sina insatser, samt med fokus på den enskilde. De arbetar utifrån en flexibilitet i förhållande till insatserna och ett relationsfokuserat förhållningssätt är enligt dem centralt. Målsättningen med arbetet är att så långt det är möjligt uppnå självständighet i den enskildes livsföring.

<p>Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhållning, motivation och målsättning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes åt gällande uppfattningar om lagsammanhållning, motivation och målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 män (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll på elit- respektive icke elitnivå. Studien utfördes med hjälp av frågeformulär (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de är mer uppgiftsmotiverade än resultatmotiverade och främst använde tävlingsmål. Vidare framkom att elithandbollsspelare upplevde högre sammanhållning och i högre grad använde målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Avslutningsvis uppvisades skillnader i mönster av korrelationer mellan lagsammanhållning, motivation och målsättning för elithandbollsspelare jämfört icke elithandbollsspelare. Resultaten stödde samt delvis motsade tidigare studier.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytränare arbetar med att utveckla individer genom målsättning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser.</p><p>Frågeställningarna har varit: Hur arbetar elittränare inom bandy med individuell målformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittränare inom bandy med individer gällande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittränare inom bandy konflikter i lagprocessen?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen gjordes på allsvenska tränare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, föreställningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig på föreställningen/uppfattningen att två av respondenterna var kunniga angående coachande samtal och två var mindre bekanta med sådana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem tränare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen). Datainsamlingen ägde rum efter tränarnas behov (gällande tidpunkt och plats) med bandupptagning och följande utskrift.</p><p>Resultat</p><p>Tre av tränarna arbetar med individuell målfomulering, dock med lite olika utgångspunkter. Tränarna använder sig av lite olika metoder gällande utvärdering av mål och för att förstärka målbilder. Två av tränarna utvärderar mål i stor grupp. Samtliga av tränarna som arbetar med målformulering ser tydliga effekter. Samtliga tränare tycker att varje individ har ett speciellt bidrag till lagprocessen. De tycker att det är viktigt att spelarna är delaktiga och vill kunna ställa krav eller förväntningar på dem. Samtliga av tränarna tycker att det finns individer som tar mer plats än andra. De kan verka både i positiv och negativ bemärkelse. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen. De ger dock en tvetydig bild. Tränarna beskriver rollkonflikter och att slitningar upstår när normer bryts. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen.</p><p>Slutsatser</p><p>Två av tränarna tycks arbeta som coacher genom att de sätter upp mål, som de följer upp, med sina respektive lagmedlemmar dessutom med vetenskaplig förankring i utgångspunkten för arbetet. Tränarna kan identifiera två typer av informella roller som författaren beskriver. Samtliga vill att alla spelare skall delta i lagprocessen. En bra teknik för att få individer som inte pratar så mycket att bli mer aktiva är att dela upp laget i smågrupper och diskutera. Tränarna ger en tvetydig bild av huruvida konflikter är skadliga. Samtliga respondenter tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen.</p>

Syfte Syftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytränare arbetar med att utveckla individer genom målsättning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser. Frågeställningarna har varit: Hur arbetar elittränare inom bandy med individuell målformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittränare inom bandy med individer gällande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittränare inom bandy konflikter i lagprocessen? Metod Undersökningen gjordes på allsvenska tränare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, föreställningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig på föreställningen/uppfattningen att två av respondenterna var kunniga angående coachande samtal och två var mindre bekanta med sådana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem tränare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen). Datainsamlingen ägde rum efter tränarnas behov (gällande tidpunkt och plats) med bandupptagning och följande utskrift. Resultat Tre av tränarna arbetar med individuell målfomulering, dock med lite olika utgångspunkter. Tränarna använder sig av lite olika metoder gällande utvärdering av mål och för att förstärka målbilder. Två av tränarna utvärderar mål i stor grupp. Samtliga av tränarna som arbetar med målformulering ser tydliga effekter. Samtliga tränare tycker att varje individ har ett speciellt bidrag till lagprocessen. De tycker att det är viktigt att spelarna är delaktiga och vill kunna ställa krav eller förväntningar på dem. Samtliga av tränarna tycker att det finns individer som tar mer plats än andra. De kan verka både i positiv och negativ bemärkelse. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen. De ger dock en tvetydig bild. Tränarna beskriver rollkonflikter och att slitningar upstår när normer bryts. Samtliga av tränarna tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen. Slutsatser Två av tränarna tycks arbeta som coacher genom att de sätter upp mål, som de följer upp, med sina respektive lagmedlemmar dessutom med vetenskaplig förankring i utgångspunkten för arbetet. Tränarna kan identifiera två typer av informella roller som författaren beskriver. Samtliga vill att alla spelare skall delta i lagprocessen. En bra teknik för att få individer som inte pratar så mycket att bli mer aktiva är att dela upp laget i smågrupper och diskutera. Tränarna ger en tvetydig bild av huruvida konflikter är skadliga. Samtliga respondenter tycker att det är viktigt med regler för att minimera vissa konfliktillfällen.

Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhållning, motivation och målsättning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes åt gällande uppfattningar om lagsammanhållning, motivation och målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 män (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll på elit- respektive icke elitnivå. Studien utfördes med hjälp av frågeformulär (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de är mer uppgiftsmotiverade än resultatmotiverade och främst använde tävlingsmål. Vidare framkom att elithandbollsspelare upplevde högre sammanhållning och i högre grad använde målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Avslutningsvis uppvisades skillnader i mönster av korrelationer mellan lagsammanhållning, motivation och målsättning för elithandbollsspelare jämfört icke elithandbollsspelare. Resultaten stödde samt delvis motsade tidigare studier.

Motstridiga mål och människans medvetna eller omedvetna strävan efter bekvämlighet kan leda till problem när företag vill motivera sina medarbetare till att arbeta mot organisationens mål. I ett företag där arbetsmiljön präglas av stora säkerhetsrisker är chefers förmåga att motivera till arbete i enlighet med företagets säkerhetsmål avgörande. En bransch som ofta sammankopplas med säkerhetsrisker är gruvbranschen. Syftet med denna studie är att förklara hur chefer inom ett gruvföretag motiverar sina medarbetare i gruvan att arbeta i enlighet med företagets säkerhetsmål. Studien har en deduktiv ansats där målsättningsteorin används som utgångspunkt. Datainsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer med personer verksamma på olika befattningsnivåer inom gruvföretaget med den gemensamma nämnaren chefsposition. Studien visar att målsättningsteorin är en fruktbar teoretisk utgångspunkt och att den motivation som målsättning kan ge upphov till skapar möjlighet för chefer att påverka riktning, intensitet och uthållighet i gruvarbetarnas ansträngning. Vidare har tre begreppspar utmärkande för chefernas arbete kunnat urskiljas: generella och specifika metoder, proaktiva och reaktiva medel samt gruppen och individen som mottagare.