En studie i vilken information om träd lättillgänglig trädgårdslitteratur innehållar och vad "den perfeka trädboken" skulle kunna kompletteras med.

<p>En studie i vilken information om träd lättillgänglig trädgårdslitteratur innehållar och vad "den perfeka trädboken" skulle kunna kompletteras med.</p>

No description available.

Sammanfattning Enligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling.   Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv. Det urbana perspektivet beskrivs handla om potentialen med att förtäta och öka de urbana kvaliteterna i städerna. Qviström anser att det urbana perspektivet leder till att större delar av Skåne som är mindre tätbefolkade hamnar i skymundan.   I denna fallstudie undersöks de regionala dokumenten för Skåne för att studera vilka riktlinjer som finns kring de stationsnära lägena. I fallstudien har även fyra kommuners översiktsplaner studerats i nordöstra Skåne där nya tågstationer har anlagts för att undersöka om deras strategier kan kopplas till den stationsnära planeringen. Kommunerna ligger i den mindre tätbefolkade delen av Skåne och det har därför varit intressant att undersöka om planeringen har anpassats efter dessa förutsättningar. För att kunna göra en jämförelse mellan den stationsnära planeringen enligt forskningen och de studerade fallen har undersökningen delats upp efter kategorierna Utformning av de stationsnära lägena och Förväntade effekter.   I slutsatsen tydliggörs planering i regionen som kan kopplas till den stationsnära planeringen, både vad det gäller utformning och förväntade effekter. I de kommunala dokumenten synliggörs inte den stationsnära planeringen lika tydligt som de regionala. Beskrivningen av utformningen av de stationsnära lägena i kommunernas plandokument kan ibland kopplas till den stationsnära planeringen. Dock anpassas planeringen ofta efter orternas förutsättningar. De förväntade effekterna på planeringen i kommunerna är mer lik den stationsnära planeringen. Många gånger beskrivs liknande effekter, som i den stationsnära planeringen, även om de inte alltid uttrycks på samma sätt. Slutsatsen är också att kritiken mot, att den regionala planeringen i Skåne har ett fokus på den stationsnära planeringen, kan till viss del anses legitim. Planeringen för de mindre tätbefolkade orterna i de kommunala dokumenten har anpassats till ortens förutsättningar. Därför blir det svårt att använda den stationsnära planeringen för hela regionen.

Diss. Göteborg : University.

Det övergripande syftet med den här studien har varit att beskriva, tolka och förstå fysiska planerares upplevelse av integration i den svenska planeringen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med en hermeneutisk forskningsansats. Integration är ett begrepp som är lika självklart inom den fysiska planeringen som det är svårfångat. I den här studien sker en teorigenomgång av vad integration kan innebära och på vilka olika sätt integration kan genomföras med Giddens (2006) olika integrationsmodeller. Problemet kontextualiseras genom en genomgång av svensk fysisk planeringspolicy. Det empiriska materialet består av intervjuer med två yrkesverksamma fysiska planerare som analyseras i en hermeneutisk tolkningsprocess som genomförs i två steg. Först sker en första tolkning som delar in materialet i olika kategorier som kändes relevanta i tolkningsfasen. Dessa kategorier är att definiera integration, bristande integration och dess problem, den fysiska planeringens integrationsverktyg, integration som resurs och att undvika stigmatisering. I analysens andra steg ställs två frågor som är grundade i teorikapitlet till empirin. Dessa är Vilken typ av integrationsmodell förespråkas? och Vilken typ av integration kan gynnas genom fysisk planering. Efter det kommer det sista kapitlet med slutsats och diskussion. I slutsatsen besvaras studiens frågeställning vilket är: Vilka föreställningar om integration finns det i den fysiska planeringen? och Hur arbetar de fysiska planerarna med integration? Uppsatsen avslutas med en kritisk reflektion över hur studiens frågeställning har varit relevant eller inte.

Mot bakgrund till den samtida ökningen av migrationen till Sverige söker denna uppsats undersöka planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet.  Uppsatsen utgår ifrån teoretiska beskrivningar av planering som en rationell verksamhet och betraktar osäkerhet som en begränsning för en planering som strävar efter ett rationellt och ändamålsenligt beslutsfattande och som bygger sin verksamhet på ett antagande om kunskap. För att belysa hur planeringen förhåller sig till osäkerhet intar uppsatsen ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt och försöker belysa bakomliggande resonemang och avväganden för att sedan ställa detta mot teoretiska beskrivningar av planeringen som en rationell verksamhet och förekomsten av en rationell diskurs. Studiens undersökning utgår ifrån en fallstudiemetodik där tre fall av kommunal planering har valts ut i syfte att studera den kommunala planeringens förhållningssätt till osäkerhet. Undersökningen har utförts genom intervjuer med kommunala tjänstemän och politiker kring hur planeringen påverkas och agerar utifrån de osäkerheter som förekommer i samband med den ökande migrationen. Genom en innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner har undersökningen även sökt belysa hur dessa utsagor förhåller sig till kommunens övergripande ställningstaganden och hur dessa ställningstaganden i sin tur behandlar förekomsten av osäkerhet. Undersökningen visar sammanfattat att att stora delar av planeringens sätt att förhålla sig till och agera med hänsyn till situationen kan härledas till en rationell diskurs, där betonandet av överlagda avvägningar, ändamålsenlighet och en fokus på utveckling och tillväxt verkar vara centrala i planeringenshanterande och bedömning av situationen och de osäkerheter man kopplar till den.Planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet verkar präglas av motsägelser där planeringen både erkänner förekomsten av osäkerhet men samtidigt antar säkerhet kring framtida tillväxt och utveckling, vilket inom ramen för uppsatsens teoretiska ramverk kan förstås som ett uttryck för en rationellt betingad tanke om utveckling. I den undersökta situationen verkar den praktiska planeringen i första hand inta ett avvaktande beteende med syfte att reducera osäkerhet och säkerställa ändamålsenliga beslut. Att planeringen samtidigt ger uttryck för en vilja om ett aktivt bemötande av situationen och målsättningar om utveckling kan tyda på en konflikt mellan dess funktioner som politisk visionsformulerande och rationellt genomförande verksamhet i bemötandet av osäkerhet. Undersökningen visar vidare på att visioner och målsättningar verkar spela en viktig roll i planeringens hanterande av situationen och kan förstås som både en förberedande åtgärd och ett försök att reducera osäkerhet genom att skapa intryck av säkerhet kring framtida utveckling.

I ett samhälle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suveränt. Stats­makten är bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir påverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser är dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frågor gällande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnå gemen­samma mål. Denna samverkan antar olika karaktär från fall till fall och innebär att såväl mål som resurser förändras under pro­cessens gång. De konflikter, i form av samverkansproblem, som redovisas i detta arbete belyser de olika mål och resurser aktörerna har. Syftet med arbetet är att undersöka hur ett regionalt infrastrukturprojekt betraktas ur olika ak­törsperspektiv, samt att analysera och granska samverkansprocessen. I uppsatsen anförs och refereras till forskning och kunskap som beskriver det aktuella problemområdet och placerar det i ett sammanhang; en regional planeringskontext vilken in­begriper samverkan mellan olika of­fentliga organ för att möjlig­göra samhällsnyttiga föränd­ringar i systemet för transport­infra­struktur. En fallstudie har gjorts avseende en kapacitetsför­stärkning för införande av reg­ional­tågstrafik på järnvägen mellan Malmö och Trelleborg i sydvästra Skåne. I studien under­söks hur planeringsprocessen utveck­lats över tid och vilka samverkansproblem som uppstått under processen för detta infrastruk­turprojekt, till följd av offentliga organs olika roller avse­ende samhällsförändringen i fråga. De pro­blem som i föreliggande studie kan konstateras har utgjorts av konflikter, härrörandes ur de mål respektive organ haft för avsikt att uppfylla, kopplat till de resurser organen bidragit med, avseende samhällsföränd­ringen i det studerade fallet. Fallet visar även att en kommun kan tidigarelägga transportinfrastrukturprojekt genom sitt agerande.

Studien undersöker hur boendesegregationen har utvecklat sig i Danmark, och Sverige från 1800-talet fram till idag och hur problematiken kring segregation diskuteras i de olika länderna. Arbetet syftar till att undersöka vilka generella strategier och specifika åtgärder respektive land använder för att minska segregationsproblematiken på nationell såväl som lokal nivå. En jämförelse mellan dessa strategier och åtgärder ämnar undersöka ifall ett ökat samarbete mellan länderna skulle öka kunskapsunderlaget och underlätta arbetet mot boendesegregationens problem. Segregeringen är ett problem som många länder kämpar mot. Det som är intressant äratt många länder definierar segregationen olika, ser olika på kärnproblematiken och använder olika metoder för att försöka minska detta. Hur de olika länderna definierar begreppet och dess problematik berör även på vilket sätt man ämnar åtgärda problemen i respektive land. Historiskt sett har olika typer av segregation förekommit utan att det har lett till samm aproblematik som fenomenet utgör i dagsläget. Så vad är det som gör segregationen tilldet stora samhällsproblemet det är i nuläget? Varför är segregation ett problem? Somtidigare nämnts i arbetet kan segregation ha negativa konsekvenser på individers livschanser och förutsättningar. Men segregationen är emellertid inte ett problem som berör alla. Det finns många exempel på hur resursstarka grupper segregerar sig själva från det övriga samhället – och drar fördelar av detta. För dem som i stället är resurssvaga och bor i utsatta områden är segregationen mindre fördelaktig. Möjligheterna att påverka sin situation är då ofta begränsade. I en forskning om konsekvenserna av segregation visar studiens resultat att hushållens geografiska fördelning påverkar människors livsmöjligheter. segregation kan även få positiva konsekvenser för de som bor eller växer upp i resursstarka områden. Likaså visar forskning att det kan vara positivt för en individ att bo tillsammans med andra invandrare från samma land om gruppens socioekonomiska status är relativt hög (Nordiskaministerrådet 2019: 7). Samtidigt visar många studier att segregation får negativa konsekvenser för dem med sämre förutsättningar (Ibid. 8) Enligt svensk och internationell forskning har invånare i socioekonomiskt utsatta områden sämre livschanser vad gäller skolresultat, utbildningsnivå, arbetsmarknadsmöjligheter, hälsa och livsstil (FORTE 2017:7).

Byggindustrin står för en betydande del av Sveriges ekonomi, samtidigt blir det allt dyrare att bygga i landet vilket slår tillbaka på företagen inom branschen. Materialhanteringen under ett byggprojekt tar mycket tid och pengar i anspråk, och är ett av de områden som från många håll anses kunna effektiviseras. Detta arbetes ansats grundar sig i utvärderande forskning gjord av andra och har ett primärt förändringsinriktat fokus. Syftet med arbetet var att effektivisera produktionen på byggarbetsplatser genom en utökad planering av arbetsplatslogistik. Målet var att hitta en princip för hur detta skulle gå till. Under arbetet utformades en planeringsmall för att kunna systematisera materialet vid planeringen. Nyttan med mallen blev dels att synliggöra möjligheter och begränsningar vid stora inköp av material men framför allt underlätta skapandet av en funktionell och visuell materialupplagsplan. Denna materialupplagsplan redovisas som lägesindelningar på situationsplanen och är till för att använda vid leveranser av material. Arbetets resultat redovisas som en materialplanering av en reell byggarbetsplats. Slutsatsen från arbetet är att planering av materialupplag och materialhantering är viktigt för att materialflödet ska flyta på optimalt och därmed att slippa dubbelarbete och omstruktureringar. Det är viktigt att det finns bra verktyg för att utföra planeringen och den bör utföras innan byggskedet startar. Bland annat planeringsmallen som tagits fram i detta arbete kan vara ett sådant verktyg, men än mer principen bakom. En bra materialplanering effektiviserar byggprocessen och kan således vara resultatpåverkande. / The construction industry accounts for a significant part of the Swedish economy, while it is becoming more expensive to build in the country which rebounds on companies in the industry. Material handling during a construction project takes a lot of time and money in claim, and is one of the areas many areas considered to be more efficient. This labor approach is based on evaluative research done by others, and has a primary change-oriented focus. The aim of this work was to improve production efficiency at construction sites through an expanded planning of logistics work. The goal was to find a principle for how this should be done. During the work designed a planning template to systematize the material at the planning. The usefulness of the model was partly to identify possibilities and limitations for large purchases of materials but above all facilitate the creation of a functional and visual materials storage plan. This material plans are situated divisions on the situation of the plan and is for use in the delivery of materials. Work results are reported as a material planning of a real construction site. The conclusion is that the planning of material storage and material handling are important to the material flow should flow optimally and to avoid duplication of work and restructuring. It is important that there are good tools to perform planning and should be carried out before the construction phase starts. Including planning model developed in this work can be such a tool, but more the principle behind it. A good material planning more efficient construction process and thus may be affecting earnings.