No description available.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen. Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken. Vidare används Kirk Emerson et. al. artikel om samverkansstyrning som ligger till grund för den nya samarbetsformen som utvecklas under de senaste åren i Sundsvalls kommun. Avsnittet behandlar även utvärderingsbegreppet och dess betydelse för studiens upplägg. Resultat från studien visar bland annat att det under en längre tid har funnits ett stort engagemang att gemensamt arbeta för att skapa en tryggare miljö runtom i stadsområdena, men det har inte alltid fungerat fullt lika effektivt. Deltagarens gemensamma nyckel till framgång i det lokala brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet är informationsutbytet. En annan viktig aspekt för deltagarna har varit utvecklingen med mål och resurser som upprepade gånger har skapat ett produktivt samarbete. Detta gynnar arbetet inom trygghetsgrupperna och arbetssituationen för deltagarna i deras vardagliga arbete. I studiens slutsatser så framgår det att gräsrotsbyråkrater i Sundsvall upplever en brist på tid och resurser. Men de kan med ett aktivt deltagande och via samverkan med andra samhällsaktörer inom trygghetsgrupperna minska sin egen arbetsbördagenom, samt skapa en större lokal kännedom om andra deltagares arbetsområden. Informationsutbytet ger dem möjlighet att skapa förutsättningar för att vara "steget före" och kunna förutsäga händelser som kan skapa social oro och otrygghet runtom i stads- och bostadsområden.

Studien undersöker inskolningsmetodernas trygghetsskapande funktion i förskolan och hur förskolepersonal beskriver deras arbete med att möjliggöra för barnet att knyta an till en kompletterande anknytningsperson i förskolan, ur ett ­­­anknytnings­­teoretiskt­ pers­pektiv. Studiens data samlades in genom åtta kvalitativa intervjuer med verksam­ förskolepersonal inom tre olika kommuner i Sverige. Insamlat material har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och diskuterats utifrån tidigare forskning och den teori som studien utgår från. Resultat visade att förskolepersonalens förhållnings­sätt­ är en betydande del av att skapa trygghet för barnet under inskolningen, oberoende vilken ­­inskolnings­metod­ förskolorna har. Förskolepersonalen i studien tar utgångs­punkt i barnets enskilda behov under inskolningen och modifierar de metoder som tillhandahålls i förskolan. Slutsatsen är att förskolepersonalens arbete och förhåll­nings­sätt har stor betydelse för barns anknytning samt trygghetsskapande funktion under inskol­ningen.

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.

No description available.

Södra Sofielund/Seved är ett av de särskilt utsatta områdena Polisen har listat i sin rapport om utsatta områden i Sverige. En del i arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten i området var att installera polisiär kameraövervakning. Detta har varit igång sedan 2015 och pågår fortfarande. Syftet med denna studie är att undersöka hur boende, verksamma och fastighetsägare i Södra Sofielund/Seved upplever och uppfattar kameraövervakningen. Föreliggande studie är genomförd via kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet har skett genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval för att relevanta deltagande intervjupersoner ska komma till tals. Kunskapsläget kring polisiär kameraövervakning är både omfattande men saknar samtidigt viktiga aspekter, som vilken upplevelse individer har när kameraövervakning sker i ett bostadsområde och inte på allmänna platser som är mer generella, exempelvis ett torg. Resultaten i studien visade att boende, verksamma och fastighetsägare främst var positivt inställda och upplevde att övervakningen hade en viss effekt på brottsligheten. Däremot var de mindre säkra på att kameraövervakningen skulle påverkat förändringen av den upplevda trygghetskänslan i området utan det trodde intervjupersonerna vara till följd av andra trygghetsskapande åtgärder. Eftersom kameraövervakning är ett verktyg som Polisen använder sig av mer och mer är det viktigt att forskningen fortsätter undersöka upplevelser från medborgarna så att Polisens arbete ständigt kan utvecklas och förbättras. / Södra Sofielund/Seved is one of the particularly vulnerable areas the swedish police have listed in their report on vulnerable areas in Sweden. Part of the improvement work to reducing crime and decrease the fear of crime in the area was to install police camera surveillance. This has been running since 2015 and is still ongoing. The aim of this study is to investigate how residents, business- and property owners in Södra Sofielund/Seved experience and perceive camera surveillance. The present study is conducted through qualitative approaches with semistructured interviews. The selection of participants has been made through a convenience and snowball surgeon to enable relevant participating interviewees to describe their experiences. The knowledge of camera surveillance is both extensive but at the same time lacks important aspects, such as the experience individuals have when camera surveillance takes place in a residential area and not in public places that are more general, such as the townsquare. The results in the study showed that residentials, business- and property owners were primarily positive and experienced that the surveillance had a certain impact on crime. On the other hand, they were less sure that camera surveillance had affect the change in the perceived fear of crime in the area, instead the interviewees believed it to be due to other security-creating measures. As camera surveillance is a tool that the police use more and more, it is important that research continues to investigate the experiences of citizens so that police work can constantly be developed and improved.

Trenden är att allt fler människor upplever en oro av att utsättas för brott när de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska städer. Att känslan av otrygghet ökar är ett av de största sociala problemen i dagens städer. Målet med studien har varit att ta fram en metod som kan användas för att kartlägga otrygga platser i städer och resultatet kan sedan användas för att ta fram de trygghetsskapande åtgärder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvärdera metoden för att se om den är användbar för kommuner i deras trygghetsarbete. Utifrån den forskning och litteratur som finns inom ämnet trygghet utformades den metod som kom att användas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) då syftet är att identifiera otrygga platser för att sedan åtgärda dessa. Medborgare i Gävle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jämfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmälda brott. Detta gör det möjligt att få en förståelse för om de otrygga platserna kan kopplas ihop med hög brottslighet eller inte. Resultatet från undersökningen visade att det fanns fyra områden i centrala Gävle som flest deltagare upplevde som otrygga. Det fanns ingen koppling till koncentrerad brottslighet på dessa platser. Därför undersöktes de platserna noggrannare med hjälp av en observationsstudie. Utifrån resultatet från observationsstudien kunde förslag på trygghetsskapande åtgärder tas fram. Slutsatsen av denna studie var att InF-metoden med fördel skulle kunna användas i kommunal planering vid trygghetsarbeten, och även vid liknande projekt som exempelvis trafiksäkerhetsfrågor. / An increasing number of people are concerned about being the victim of crime in public spaces, even though the crime rate has decreased in European cities in recent decades. This feeling of insecurity is one of the biggest social problems of cities today. The research objective of this study is to develop a method that can be used to identify unsafe locations to subsequently propose measures for improving their safety and sense of security. The aim is to determine if the method can help municipalities address safety issues. A survey of existing research and literature was used to identify a suitable method. The method used in this study is called InF (Identify and Fix). The goal of this method is to identify and fix unsafe locations. Citizens of Gävle were asked to mark sites on a map where they feel insecure and to explain the reasons for their choice. The results were then compared with a map of reported crimes in the city. The comparison provides an understanding of the strength of the link between what they feel are unsafe places and those that have high crime rates. Results from the survey indicate that there are four areas in central Gävle that rates participants often identify as unsafe. However, the connections to crime rates in these places were weak. The locations were subsequently examined using observational techniques. The results from the observational study provided suggestions for measures that can increase the safety or sense of safety in key areas. The results of this study suggest that the InF-method can be used to address public safety in municipal planning. The method might also be valuable for addressing security issues in other planning areas such as transportation.