Crime prevention through environmental design (CPTED) is a set of six techniques that

Winnipeg, a city with diverse cultural and social communities, is plagued by safety concerns and a poor reputation of its downtown core. Deserted after working hours, isolated and uninhabited spaces in the core have proven to be targets for criminal activity, which perpetuating a vicious cycle of crime and neglect. In order to understand this critical issue that affects urban spaces in Winnipeg, this practicum explores crime prevention guidelines, how principles are applied to urban spaces, their applicability at a neighbourhood scale and the role of a landscape architect in crime prevention and public safety. I present a series of interventions at various scales to test the applicability of the crime prevention principles and to determine the relevance of the principles to the landscape architecture profession in the form of a neighbourhood framework and design for North Point Douglas.

The rate of residential break and enters in Canada has been declining according to official statistics, but has increased according to self reports of victims. Since the 1970s, considerable attention has been given to preventing break and enters by altering the physical environment. However, studies that assess the effects of physical design have produced mixed results. The data for this study were drawn from Guelph Police Service break and enter records, and property site assessments were performed using Google Earth and Street View. Drawing from rational choice and routine activities perspectives, physical and social features of burgled and non-burgled single detached dwellings were assessed to determine which features predicted break and enter victimization. Results suggest little empirical support for place-based crime prevention strategies such as Crime Prevention Through Environmental Design.

This thesis is a study of public spaces with a focus on personal safety and human behavior in public spaces. It establishes literature in the realm of public spaces, safety standards, and behavioral research and aims to identify common ground or conflicts between people behavior in public spaces and safety standards of public spaces. Research is supported through detailed on-site analysis and various techniques of behavioral research of two plazas in a campus setting. The first part of the research focuses on literature to understand origin of public space, importance of safety, and evolution of safety standards in the context of Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). The later part of this thesis is based on preliminary site investigations, which help in identifying two public plazas on the Virginia Tech campus to provide a platform to conduct research and help identify common grounds or conflicts between safety standards and human behavior. The research also aims to help revise techniques of safety evaluation of public spaces, based on human needs and behavior. The research is primarily qualitative in nature supported with a concise quantitative data analysis to ascertain participant demographics and social needs. / Master of Landscape Architecture

The purpose of this research is to study how the environmental design on the bus and safety is managed in Uppsala, Sweden, and to thereafter analyze this by using the crime prevention theory/method crime prevention through environmental design (CPTED). Both features that currently exist on the bus and possible future improvements were investigated. To do this, an observation of the physical environment of the inside of a bus and six interviews, both with people responsible for safety on the bus in Uppsala and bus drivers, were executed. By analyzing possible crime preventing features on the bus, conclusions could be drawn. The characteristics of the bus were, to a large extent, promoted through CPTED. It was also possible to identify which elements that contribute safety, and to evaluate possible future improvements through CPTED. Out of these improvements, installation of CCTV, strengthening bus passengers' role to act and interfere when a crime is committed and extend the number of security guards and ticket collectors on the bus would, with support in CPTED, work to lower the level of crime on the bus. However, some of the possible future interventions were identified to contradict CPTED.

Research has shown that there is a relationship between the physical environment in cities and safety and security. The consequences of low safety and security are severe and impact public health and well-being. With increasing crime rates in many neighborhoods in Stockholm, planning with crime prevention in mind becomes increasingly important for improved future sustainability. As the run-down industrial area in Bromsten in the west part of Stockholm has been razed and the new district Bromstensstaden is being built there´s a unique window of opportunity to create circumstances to improve safety and security. The purpose of this thesis is to investigate which aspects in the physical environment contribute to unsafety and decreased security for the residents of Bromsten, and to analyze how Bromstensstaden has been planned regarding crime prevention and public safety. The study focuses on the design of the physical environment in the planning process. Social strategies, and future maintenance of the built environment of the district were excluded from the study. 136 residents of Bromsten answered a survey with questions regarding their safety and security in Bromsten and the results show that residents are feeling unsafe to some degree in the neighborhood. This can partly be explained by the increased crime rates in Bromsten and surrounding neighborhoods, but the design of the built environment also plays a part. Places that are unsafe are Bromstensplan, the old industrial area and the walk to Spånga railway. Littering and bad lightning are other aspects that can be improved for enhanced safety and perhaps security. A general unsafety not related to any specific location was also observed. An analysis of the planned Bromstensstaden shows that according to literature and existing research the district is generally well-planned regarding crime prevention. The big parking space next to Mälarbanan has the potential to become an unsafe area, as well as the district´s green areas including the area surrounding the creek that runs through the district. Planning with public safety in mind has been a big priority. Skogsängsvägen will be the main street in the mixed-use neighborhood that will consist of residential buildings with apartments and business premises on the ground floors. The main street will make a safe passage to Spånga Station as there will be human activity in many hours of the day. To further increase human presence, the apartments on the ground floors will have urban front yards. The apartment complexes are planned with partly enclosed collectively shared yards, a measure that has shown to increase the residents feeling of safety, control and belonging. Working with crime prevention in Bromsten will require a variety of efforts, where the design of the physical environment is one important part. The study shows that there are aspects in the physical environment in Bromsten that could be further improved. Razing the old industrial area and building Bromstensstaden will likely make an important contribution to increased safety and security for the residents in Bromsten. / Studier har visat att det finns samband mellan den fysiska miljön i städer och trygghet och säkerhet. En ökning av kriminalitet har skett de senaste åren och en del Stockholmsförorter är extra utsatta. Priset för människors otrygghet är stort då den inverkar negativt på invånarnas välbefinnande och hälsa. Det blir därför ännu viktigare ur hållbarhetssynpunkt att utnyttja den unika möjligheten som finns i att redan i planskedet av nya bostadsområden planera ur ett brottsförebyggande perspektiv. När det nedgångna industriområdet i stadsdelen Bromsten i västra Stockholm nu rivits och den nya stadsdelen, Bromstensstaden, ska byggas finns en unik möjlighet att ge förutsättningar för en trygg stadsdel från grunden. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka aspekter i den fysiska miljön som bidrar till otrygghet och minskad säkerhet för de boende i Bromsten, samt att analysera hur kommunen beaktat säkerhetsfrämjande och trygghetsskapande aspekter i den byggda miljön när Bromstensstaden planerats. Studien är begränsad till att omfatta trygghetsfrämjande och brottsförebyggande åtgärder i den fysiska miljöns utformning i planskedet, inte socialt inriktade åtgärder och inte heller stadsdelens framtida förvaltning. 136 personer besvarade en enkät med frågor om trygghet och säkerhet i Bromsten och resultatet visar att det finns en relativt stor otrygghet hos de boende i stadsdelen. Detta kan delvis härledas till den ökade brottsligheten i Bromsten och närliggande områden, men även faktorer i den byggda miljön påverkar. Geografiskt utmärker sig Bromstensplan, det gamla industriområdet och vägen till närliggande Spånga station som otrygga platser. Nedskräpning och dålig belysning är andra aspekter som påverkar men det finns även en mer generell otrygghet i Bromsten som inte är kopplad till någon specifik plats. En analys av det planerade Bromstensstaden visar att utifrån den litteratur och det aktuella forskningsläget är området generellt välplanerat ur ett brottspreventivt perspektiv. Den stora parkeringsplatsen som planeras vid Mälarbanan kan potentiellt bli en otrygg plats, liksom områdets grönområden som bland annat består av ett åstråk som löper genom hela området. I övrigt har tryggheten varit högt prioriterad i planarbetet. I den funktionsblandade stadsdelen ska en central gata, Skogsängsvägen, inrymma såväl bostadshus som butikslokaler i husens gatuplan. Gatan kommer att bli en trygg väg för passage mot Spånga station då den är befolkad under många av dygnets timar. Lägenheter placerade i bottenplan kommer att ha en förgårdsmark för att ytterligare befolka gaturummet och visa på mänsklig närvaro. Områdets bostadsgårdar är kringbyggda vilket har visat öka boendes känsla av trygghet, kontroll och tillhörighet. Det brottspreventiva arbetet i området kräver olika insatser, där designen av den byggda miljön är en viktig del. Studien visar att det finns flera aspekter att förbättra i den fysiska miljön i Bromsten. Att riva industriområdet och bygga Bromstensstaden kommer sannolikt att vara en viktig del i att öka tryggheten och säkerheten för boende i Bromsten.

No description available.

No description available.

Arbetet har syftat till att undersöka om brottsförebyggande åtgärder i den fysiska miljön kan vara en del av lösningen på trygghets- och brottsproblematiken i en socioekonomiskt utsatt stadsdel. För att kunna besvara syftet besvarades två uppställda forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan styrde arbetet till att identifiera platser med hög koncentration av brottslighet (hotspots) i Araby samt att identifiera och diskutera hur hotspotsens fysiska miljö, enligt CPTED, bidrar till en minskad trygghetskänsla och en ökad risk för brottslighet. Den andra frågeställningen styrde arbetet till att föreslå åtgärdsförslag som, enligt CPTED, kommer att stärka hotspotsens trygghetskänsla och minska platsernas brottslighet. Arbetets empiriska data består av kvalitativ data som samlades in genom platsanalyser samt genom en forskningsöversikt. Syftet med platsanalyserna var att identifiera vilka brister hotspotsens fysiska miljö har enligt CPTED. Forskningsöversikten syftade till att studera och sammanställa undersökta forskningsarbetens slutsatser om trygghet, säkerhet, hur den fysiska miljön påverkar tryggheten och minskad brottslighet, CPTED och utsatta områden. Detta studerades genom att undersöka texttyperna avhandlingar, facklitteratur, rapporter samt vetenskapliga artiklar.  Arbetet kunde identifiera två hotspots i Araby. Dessa hotspots benämndes som 1) Område A och 2) Område B. Med hjälp av platsanalyserna och resultaten från forskningsöversikten konstaterades det att hotspotsen:s fysiska miljö har brister som, enligt CPTED, minskar trygghetskänslan och ökar risken för att brottsliga handlingar kommer att genomföras. Utifrån de identifierade bristerna presenterade arbetet åtgärdsförslag utifrån CPTED:s sex principer. Åtgärdsförslagen berör exempelvis vikten av informell och formell övervakning, vikten av en territorialgräns och vikten av en god image. De föreslagna åtgärderna grundar sig på, och motiveras, med hjälp av platsanalysernas och forskningsöversiktens resultat.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur samarbetet sett ut mellan olika aktörer, när det gäller att skapa en stadsdelpark. Detta ur ett brottsförebyggande- och trygghetsskapande perspektiv. Även att undersöka hur det brottsförebyggande- och trygghetsskapande perspektivet balanseras med det estetiska. Material från semistrukturerade intervjuer med nyckelaktörer samt dokument som rör processen har legat till grund för en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen vi har använt är rutinaktivitetsteorin, situationell brottsprevention samt CPTED. Resultatet visade att samarbetet mellan parterna inte var närvarande i urspungsplaneringen. Vidare belyser alla inblandade att detta kan ses som en lärdom till framtida projekt, då det möjligen hade mynnat ut i ett annat utförande av parken i vissa avseenden. Komplexiteten i att balansera brottsförebyggande och estetiska åtgärder synliggörs, och man kan se är att de åtgärder som nu sätts in är för att åtgärda problem som uppstått. Vilket möjligen kunde förebyggts om det beaktats i planeringen. / The purpose of our study has been to examine, from a crime prevention- and safety perspective, the cooperation between key-actors in creating an urban park. Material from semi-structured interviews with key- actors as well as documents relating to the process have been the basis for a qualitative content analysis. The theoretical framework we have used is routine activity theory, situational crime prevention and CPTED. The result showed that cooperation between the parties was not present in the initial planning. Furthermore, everyone involved emphasizes that it could be a lesson for future projects, which possibly could have resulted in another embodiment of the park in some respects. The complexity of balancing crime prevention and aesthetic measures is highlighted, and the action that is now being taken are to address problems that have arisen. Which could possibly have been prevented if it had been considered in the planning.