Malmskillnadsgatan i Stockholm har trots sitt centrala läge mitt i Stockholm där mycket folk är i rörelse runtom, blivit synonymt med kriminella aktiviteter och blivit en gata som folk anser vara dyster och oattraktiv. Syftet med detta arbete är att undersöka hur aspekter inom den bebyggda miljön påverkar aktivitet och trygghet i gatumiljöer samt hur de påverkar människors upplevelse av gatumiljön. Fokus kommer att ligga på Malmskillnadsgatan och det upprustningsprojekt som Vasakronan, tillsammans med Stockholms stad, har utfört. För att uppfylla syftet har en fallstudie av Malmskillnadsgatan gjorts i form av dokumentanalys, platsbesök och intervjuer med brukare samt en anställd på Vasakronan. Arbetet har utgått från ett teoretiskt ramverk där kopplingen mellan bebyggd miljö, attraktivitet och aktivitet samt bebyggd miljö och trygghet har analyserats. De teorier som använts är Gehls perspektiv på attraktiva gatumiljöer. Ewing och Handys fem kvaliteter för ett aktivt gatuliv, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), Broken window theory samt Routine activity theory.  Dokumentanalysen visade att en kombination av brist på utbud av aktivitet, oattraktiv och stängd arkitektur och gatans läge jämfört med omkringliggande gator bidrog till att skapa låg naturlig genomströmning och lågt flöde på gatan. Platsbesöket visade att gatan har förbättrats utifrån flera av de teorier som nämnts i det teoretiska ramverket. De tidigare stängda fasaderna har öppnats upp och införandet av aktivitet i bottenvåning, främst i form av restaurangverksamhet, har bidragit till ett större flöde. Brukarintervjuerna visade att en klar majoritet tyckte att Malmskillnadsgatan blivit mer attraktiv och trygg efter ombyggnationen, dock främst enbart vid fastigheten Hästskon 12. Flera respondenter tycker att övriga delar av gatan fortfarande är oattraktiva och otrygga och bilden av att gatan dör ut på kvällar och helger finns fortfarande kvar. Arkitekturen och införandet av restaurangverksamhet nämndes främst som faktorer som fått gatan att bli mer attraktiv. Flödet av människor som dessa skapat var den främsta orsaken till att flera av respondenterna kände sig trygga. Förslag på ytterligare förbättringar var större variation i aktivitetsutbudet, mer aktiva bottenvåningar på övriga delar av gatan samt bättre belysning. / Malmskillnadsgatan in Stockholm, despite its central location in the heart of Stockholm with a lot of people moving around, has become synonymous with criminal activities and has been perceived as a gloomy and unattractive street. This study aims to investigate how aspects of the built environment affect activity and safety in urban environments, as well as how they influence people's perception of the street environment. The focus will be on Malmskillnadsgatan and the redevelopment project carried out by Vasakronan, in collaboration with the City of Stockholm. To fulfill the purpose, a case study of Malmskillnadsgatan has been conducted through document analysis, site visits, and interviews with users and an employee of Vasakronan. The study is based on a theoretical framework that analyzes the connection between the built environment, attractiveness, and activity and between the built environment and safety. The theories used include Gehl's perspective on attractive street environments, Ewing and Handy's five qualities for vibrant street life, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), the Broken Window theory, and the Routine Activity Theory. The document analysis revealed that a combination of a lack of activity offerings, unattractive and closed architecture, and the street's location compared to surrounding streets contributed to the low natural flow and low activity on the street. The site visit showed that the street has improved according to several of the theories mentioned in the theoretical framework. The previously closed facades have opened up, and the introduction of activities on the ground floor, mainly in the form of restaurants, has contributed to increased flow. User interviews indicated that a clear majority felt that Malmskillnadsgatan had become more attractive and safer after the redevelopment, primarily in the vicinity of Hästskon 12. However, several respondents still found other parts of the street unattractive and unsafe, and the perception that the street dies out in the evenings and on weekends persists. The architecture and the introduction of restaurant activities were primarily mentioned as factors that made the street more attractive. The flow of people they created was the main reason several respondents felt safe. Suggestions for further improvements included greater variety in the range of activities, more active ground floors in other parts of the street, and better lighting.

Denna uppsats undersöker brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön med fokus på samverkansmodellen BID (business improvement district) och dess inverkan på förebyggande av brott i offentliga utrymmen. Genom en kombination av kvalitativa metoder, inklusive intervjuer, platsbesök och dokumentstudier, undersöker studien vilken roll samverkan mellan samhällsaktörer spelar för att skapa omhändertagande och trygga stadsmiljöer. Studien analyserar även hur brottsförebyggande åtgärder, såsom insatser och strategier som syftar till att främja tryggheten och säkerheten i samhället. Dessa åtgärder innefattar teorier och metoder som förbättrar den fysiska och sociala miljön i samhället. Studien undersöker även brottsförebyggande åtgärder såsom kameraövervakning och säkerhetszoner, samt hur dessa påverkar platser och deras invånare. Uppsatsen undersöker effektiviteten av dessa åtgärder för att bekämpa brottslighet men också deras sociala effekter. Vi vill med denna uppsats bidra till förståelsen av säkerhetszoner ur ett stadsplaneringsperspektiv och ge insikter om deras potentiella kortsiktiga samt långsiktiga lösningar för brottsförebyggande. / This thesis examines crime prevention measures in the built environment, focusing on the collaborative model BID (business improvement district) model and its impact on crime prevention in public spaces. Through a combination of qualitative methods, including interviews, site visits and document studies, the study investigates the role of cooperation between societal actors in creating caring and safe urban environments. The study also analyzes how crime prevention measures, such as interventions and strategies, aim to promote safety and security in the society. These measures include theories and methods that improve the physical and social environment of society. The study also examines crime prevention measures such as camera surveillance and “safety zones”, and how these affect places and their residents. The paper examines the effectiveness of these measures in fighting crime but also their social consequences. With this essay, we want to contribute to the understanding of safety zones from an urban planning perspective and provide insights into their potential short-term and long-term solutions for crime prevention.

Denna uppsats undersöker den upplevda tryggheten på Uppsala Centralstation med utgångspunkt i besökarnas personliga upplevelser. Syftet med studien är att förstå hur besökare upplever tryggheten på Uppsala Centralstation och att identifiera de faktorer som påverkar dessa upplevelser. Studien syftar till att besvara huvudfrågan: Hur upplever besökare tryggheten på Uppsala Centralstation? Forskningsmetodiken innefattade en enkät som delades ut till besökare under en specificerad tidsperiod. Enkäten samlade in demografisk information, besöksmönster och subjektiva bedömningar av tryggheten i olika delar av stationen vid olika tider på dygnet. Resultaten visar att den generella upplevelsen av trygghet på Uppsala Centralstation är neutral, men det finns betydande variationer beroende på tid på dygnet och specifika områden. Centralpassagen, Frodeparken och parkeringsgaraget identifierades som områden där besökare känner sig minst trygga, främst med anledning av bristande belysning och närvaron av störande individer. Studien lyfter fram att de mest betydande faktorerna som påverkar den upplevda tryggheten inkluderar närvaron av störande personer, tillgängligheten av säkerhetspersonal och belysningsförhållandena. För att förbättra tryggheten föreslås åtgärder som att öka antalet patrullerande poliser eller väktare, förbättra belysningen och installera fler övervakningskameror. Uppsatsen konkluderar att även om objektiva säkerhetsåtgärder som förbättrad belysning och ökad säkerhetsnärvaro är viktiga, är det avgörande att adressera både fysiska och sociala faktorer för att förbättra den övergripande upplevelsen av trygghet på Uppsala Centralstation. Framtida forskning bör överväga att inkludera brottsstatistik och jämföra Uppsala Centralstation med andra liknande stationer för att identifiera gemensamma problem och effektiva lösningar. / This report examines the perceived safety at Uppsala Central Station, focusing on visitors’ personal experiences of the station area. The purpose of the study is to understand how visitors perceive safety at the station and to identify the factors influencing these perceptions. The study aims to answer the primary research question: how do visitors perceive safety at Uppsala Central Station? The research methodology involved a survey distributed to visitors during a specified period. The survey gathered demographic information, visiting patterns, and subjective assessments of safety across different areas of the station at various times of the day. The findings indicate that while the general perception of safety at Uppsala Central Station is neutral, there are significant temporal and spatial variations. The Central Passage, Frodeparken, and the parking garage were identified as areas where visitors feel most unsafe, primarily due to inadequate lighting and the presence of disruptive individuals. The study highlights that key factors influencing perceived safety include the presence of disruptive individuals, the availability of security personnel, and lighting conditions. Recommendations for enhancing safety include increasing the number of patrolling police officers or security guards, improving lighting, and installing additional surveillance cameras.  The report concludes that while objective safety measures such as improved lighting and increased security presence are essential, addressing both physical and social factors is crucial for enhancing the overall perception of safety at Uppsala Central Station. Future research should consider incorporating crime statistics and comparing Uppsala Central Station with other similar stations to identify common issues and effective solutions.

De miljöer vi planerar för och bygger idag är de platser där kommande generationer kommer att bo och vistas. Det offentliga miljöerna fungerar som en plats för möten och socialisering, därför måste det vara säkert och tryggt för alla människor. Teorin om brottsförebyggande genom urbandesign (CPTED) har sitt ursprung på 1970-talet och har utvidgats till att bli en omfattande teori för att skapa säkra och säkra miljöer. I Sverige finns det varken nationella riktlinjer eller rättsliga krav på användning av CPTED i planeringsprocessen eller att skapa trygga offentliga miljöer bortsett från ett snävt perspektiv. Denna avhandling syftar till att mäta omfattningen av kunskap och användning av CPTED-principer i den offentliga och privata sfären inom planering - så kallad CPTED-beredskap. Detta görs genom en landsomfattande undersökning av kommuner och halvstrukturerade intervjuer med fem framstående privata utvecklare. Denna avhandling testar dessutom betydelsen av sex hypoteser för att bestämma sådan beredskap bland kommunerna genom att genomföra ett stratifierat urval av kommuner för statistiska analyser. Resultaten av denna studie visar att många kommuner inte är beredda att implementera CPTED- principer i sin planeringspraxis och att privata utvecklare i allmänhet saknar CPTED-kunskap men hade en positiv åsikt om ämnet och efterfrågade potentiell vägledning från den offentliga sektorn. Dessa resultat tyder på att för att säkerställa att svenska kommuner och privata utvecklare ska vara redo att planera för säkra och säkra offentliga platser, måste det utvecklas en nationell vägledning om användningen av CPTED i stadsplanering. / The environments we plan for and build today are the places where future generations will live. The public realm serves as a place for meeting and socialization, which is why it must be safe and secure for all people. The theory of crime prevention through environmental design (CPTED) originated in the 1970s and has expanded to become a comprehensive theory for creating safe and secure environments. In Sweden, there exists neither national guidelines nor legal requirements on the use of CPTED in the planning process. This thesis sets out to measure the extent of knowledge and use of CPTED principles in public and private sphere planning practice- called CPTED readiness. This is done through a nationwide survey of municipalities and semi-structured interviews with five prominent private developers. This thesis additionally tests the significance of six hypotheses in determining such readiness amongst municipalities by subjecting a stratified sample of municipalities to an ordinary least squares regression model. The results of this study show that many municipalities are not prepared to implement CPTED principles in their planning practice and that private developers generally lack CPTED knowledge but had a favorable opinion of the subject and whished more of potential guidance from the public sector. These results indicate that, in order to ensure that Swedish municipalities and private developers are ready to plan for safe and secure public places, there is a need for national guidance on the use of CPTED in urban planning.

No description available.

Master of Landscape Architecture / Department of Landscape Architecture/Regional and Community Planning / Hyung Jin Kim / Obesity levels—related to an increase of physical inactivity—are rapidly rising in the United States (CDC 2010; Office of Disease Prevention and Health Promotion 2008). Reportedly, African-American women have the highest obesity rates when compared to any other demographic in the United States—especially those residing in crime-plagued urban environments (CDC 2010). Yet active living strategies by designers have been least effective amongst this demographic (Day 2006). Researchers report crime-safety perceptions are one of the biggest environmental factors influencing physical activity levels amongst low-income African-American women (Foster and Giles-Corti 2008; Codinhoto 2009). Crime prevention through environmental design (CPTED) has been the most common practice towards an intervention of criminal activity in the built environment; however, little practice has addressed both CPTED and physical activity. While first and second generation crime prevention through environmental design (CPTED) are inclusive of addressing both physical and social aspects of the built environment (Cleveland and Seville 2008; Griffin et al. 2008; Dekeseredy et al. 2009), they have yet to effectively address crime-safety needs and its potential relationship with physical activity behaviors of low-income African-American women and their neighborhoods. Therefore, what built environment changes tailored for this target population—African- American women—are necessary? This study examines 1) what crime safety perceptions of the built environment are affecting low--income African American women’s physical activity levels in Kansas City, Missouri and 2) what design solutions these women suggest could help increase their physical activity levels, through improving their perceptions of neighborhood safety. As a place-specific study on a low income neighborhood in Kansas City, Missouri, selected through GIS suitability analyses with literature-based criteria, this study used survey and focus group interview methods to identify the target group’s design suggestions. The findings resulted with a connection from research to design solutions—neighborhood and street-level design strategies with CPTED guidelines linking the researched participant’s perceptions of crime in their built environment to the effect of crime on their own physical activity.

The increase in urban violence in Brazil became a frequent subject in the media and the general fear changes the constructed space to reflect and produce even more insecurity. The city has changed, individuals are isolated and ancient streets that were crowded are now lifeless spaces, further causing this feeling of insecurity. Within this context this work seeks to understand how urban design can help prevent various forms of violence that occur on city streets. To better understand this, maps were initially performed with the spatial data of violence in the city of Maceió, which formed the basis for the choice of the study area. The process resulted in the selection of the Ponta da Terra neighbourhood, for some features like great movement and a variety of uses, and its data violence is small compared to the data of the neighbourhoods that surround it. The analysis was done with maps, interviews to understand the perception of residents regarding violence in the neighborhood, and using criteria of CPTED (Crime Prevention Through Enviromental Design), where the physical, functional and environmental characteristics of areas were analyzed. This dissertation aims to discuss the influence of spatial factors in the local crime such as block sizes, lighting distribution and existence of shields that prevent or hinder the view of passers-by, among other things. The problem should be seen in a larger context, the city, the state, the country so that the intervention in an area does not lead to increased crime in another, since the lack of space planning could only move the crimes to other areas. Public policies must be integrated in orderto meet the basic needs of the population and public safety one. / O aumento da violência no Brasil tornou-se assunto frequente nas mídias e o medo generalizado leva o espaço construído a insumos que refletem na produção de mais insegurança. A cidade se transformou, a sociedade se isolou e as ruas antigas que eram movimentadas deram lugar a espaços sem vida, causando ainda mais esse sentimento de insegurança. Dentro desse contexto esse trabalho procura compreender como o desenho urbano pode ajudar a prevenir diversas formas de violência que ocorrem nas ruas das cidades. Para essa compreensão inicialmente foram realizados mapeamentos com a espacialização dos dados de violência no Município de Maceió, que serviram de base para a escolha da área de estudo. O processo resultou na escolha do bairro Ponta da Terra, por algumas características como grande movimentação e a diversidade de usos, e por seus dados de violência ser menores se comparados aos dados dos bairros que o circundam. A análise foi feita com mapeamentos, entrevistas para compreensão da percepção dos moradores com relação à violência no bairro, utilizando-se de critérios do CPTED (Crime Prevention Through Enviromental Design), onde foram analisadas as características físicas, funcionais e ambientais dos espaços. Esta dissertação objetiva discutir a influência dos fatores espaciais na criminalidade local, tais como tamanho de quadras, distribuição de iluminação e existência de anteparos que impedem ou dificultam a visualização dos transeuntes, entre outros aspectos. Estes devem ser considerados e o problema deve ser visto em um contexto maior, a cidade, o estado, o país de modo que a intervenção em uma área não implique no aumento da criminalidade em outra, já que a falta de planejamento do espaço poderia apenas mover os crimes para outras áreas. As políticas devem ser integradas no sentido de atender às necessidades básicas da população, sendo a segurança pública uma delas.

No description available.

Till följd av att cannabisförsäljningen tillfört konflikter och varit en grundläggande orsak till ökat antal dödsskjutningar i Sverige de senaste åren, råder det därmed ingen tvekan om att det krävs satsningar för att minska cannabisförsäljningen och dess skadliga konsekvenser. Dessutom handlar en del av de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 om att främja den sociala hållbarheten genom att bland annat öka tryggheten och säkerheten i den byggda stadsmiljön. Denna studie syftar på att undersöka de platser som attraherar cannabisöverlåtelse, dvs. langning, i stadsmiljön, för att kartlägga när, var och vid vilken situation som brottet förekommer. Detta för att sedan kunna ge förslag till förbättringar för utformandet av platsen för att förhindra cannabisöverlåtelse och skapa en trygg miljö för alla. I och med detta syftar arbetet till att få en ökad förståelse kring sambandet mellan säkerhet och den fysiskt utformade stadsmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien grundar sig den kvalitativa formen av studien på data från svenska polismyndigheten där ett urval på 25 brottsplatser i Stockholms län undersöktes under kvällstid. Väl på plats fylldes en mall i löpande, kallad Trygga Platser Mallen, samtidigt som områdena fotograferades. Vidare sammanställdes och analyserades resultatet från fallstudien med underlag av olika trygghets- och säkerhets principer samt teorier. Denna studie är avgränsad och berör endast 25 brottsplatser inom Stockholmsregionen där samtliga cannabisöverlåtelser skett under kvälls-och nattetid mellan klockan 18–01.  Resultatet av studien visar att det är många miljöfaktorer som samspelar på en miljö där cannabislangning sker. Den visar att de omständigheterna på kvällstid som möjliggör cannabisöverlåtelse är i huvudsak att det blir svårare att synas, vilket gör det lättare att sälja cannabis på en del platser. Dessutom stänger de flesta verksamheter under kvällen, vilket minskar flödet kraftigt och den naturliga övervakningen försämras. På mikronivå, visar resultatet att de fysiska egenskaper som underlättar utförandet av cannabislangning är vägar, gångvägar och grönska. Vägarna kan öka tillgängligheten och mobiliteten till platsen. Dessutom ger gångvägar även en möjlighet för möte mellan potentiella kunder och cannabisförsäljare. Vidare blir grönskan ett hinder för den formella och naturliga övervakningen. Dock finns det förbättringar som kan tillämpas på den fysiska miljön för att förhindra cannabislangning. Men i huvudsak skulle det krävas en kombination mellan brottsprevention genom urban design och specifika lösningar som riktas mot en förbättring av den sociala sammanhållningen i olika områden, vilket kan vara att fler offentliga mötes-och aktivitetsplatser skapas under dagens alla timmar. I grund och botten krävs det djupare kunskap av dessa platser som är särskilt utsatta för droghandling för att kunna skapa säkrare miljöer för samtliga medborgare i dagsläget och framöver. Kandidatarbetet avslutas med en kritisk diskussion av metoden och rekommendationer för framtida studier presenteras. / In the past few years, dealing cannabis has led to conflicts, and had a significant role in the increased numbers of fatal shootings in Sweden. Hence, measures to solve the issue are undoubtedly needed to prevent these consequences. Additionally, part of the global sustainability goals in the UN's Agenda 2030 is about promoting social sustainability by, among other things, increasing the safety and security of the urban environment. The aim of this study is to examine the places in the urban environment that attract the dealing of cannabis to map when, where, and in what situation the crime occurs. Consequently, the possibility of identifying different changes to the environmental design enables the prevention of crime and promotion of safety.  To achieve the purpose of the study, a sample of 25 crime scenes in Stockholm County were examined during the evening and night, based on data from the Swedish police authority. Once in place, a template, called “Trygga Platser Mallen” (Safe Places Template), was filled in on an ongoing basis, while the physical environment was photographed at the same time. The results were then compiled and analyzed based on various safety and security principles, as well as theories. The study is delimited and therefore only contains 25 crime scenes in the Stockholm region. Also, the cannabis exchange at those places occurred during the evening between 6 pm and 1 am.  The results of the study show that there are many environmental factors that interact in a setting where dealing cannabis takes place. In essence, cannabis crime is strongly linked to the social interaction between people. However, the physical aspect facilitates the execution of the crime. The results show that the conditions of the environment in the evenings enable cannabis dealing because dealers are less likely to be seen, making it easier to sell. Additionally, most businesses close during the evening, which greatly reduces the flow of people, and the natural surveillance deteriorates. At a micro level, the results show that the physical properties that facilitate cannabis dealing are streets, walking paths, and greenery. The reason is most likely due to the streets increasing the accessibility and flow to these places. Moreover, walking paths provide an opportunity for cross paths between potential customers and dealers. Furthermore, the greenery obstructs formal and informal surveillance.  However, there are approaches to prevent the dealing of cannabis, such as combining methods for crime prevention through urban design and focusing on the improvement of social cohesion in different areas. An example would be to create spaces that encourage social interactions and activities at all hours of the day. Essentially, it is necessary to gain a deeper knowledge of the places that attract the dealing in cannabis to create safer spaces that discourages crime. Lastly, this project ends with a critical discussion of the methods and mentions recommendations for future studies.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen i Sverige, och dess konsumtion är ständigt växande. De senaste årens massiva ökning av dödsskjutningar tros vara ett resultat av konflikter mellan kriminella nätverk i fråga om just cannabisförsäljning. För att ta itu med dessa problem måste vi först lära oss mer om de platser där hantering av cannabis sker, i synnerhet försäljning. Den här studien ämnar ge en inblick i hur de här platserna ser ut, vad som kännetecknar dem, och varför just dessa blir utvalda för drogrelaterade aktiviteter, med målet att formulera förslag på hur de kan utformas så att försäljningen av cannabis förebyggs. Studien utfördes genom fältarbete och tillämpandet av ett särskilt fältprotokoll där variabler avsedda att beskriva förhållanden i miljön bedömdes. Dataunderlaget kom från polisens register över arresteringar för misstanke om överlåtelse av cannabis under åren 2019–2020. Vad som kan sägas är att en typisk plats låg i ett bostadsområde med flervåningshus, avskild från stora folkmassor och trafik, öppen med god sikt, och med god tillgänglighet. De erhållna resultaten analyserades sedan i relation till kriminologiska teorier, i syfte att skapa en större förståelse om varför brotten inträffar just där. För att kunna förhindra cannabishandeln på dessa platser har lösningsförslag baserade på principer i CPTED-strategin framförts. Dessa gäller bland annat ökad övervakning från byggnader runtomkring samt att ta upp kampen om det sociala rummet genom att skapa en känsla av ökad territorialitet på platserna. Rapporten avslutas med en utvärdering av den nyttjade metoden samt en diskussion om komplexiteten i att lösa problemen enkom genom åtgärder i stadsmiljön, då det finns en rad andra faktorer som spelar in. Det vi samhällsplanerare kan erbjuda är lösningsalternativ som må stävja brottsligheten, men i slutändan är det individer som väljer att begå dessa kriminella handlingar. / Cannabis is the most common illegal drug in Sweden, and its consumption is constantly increasing. The massive rise in fatal shootings in recent years is believed to be a result of conflicts between criminal networks regarding cannabis sales. To address these issues, we must first learn more about the places in which cannabis occurs, particularly dealing. This study aims to provide an insight into what these places look like, what characterizes them, and why these are selected for drug-related activities, with the aim of offering suggestions on how they could be designed to prevent the dealing of cannabis. The study was carried out through fieldwork and the utilization of a special fieldwork protocol in which variables intended to describe conditions in the environment were assessed. The data came from police records of arrests for suspicions of selling cannabis during the years 2019– 2020. What can be said is that a typical place was in a residential area with multi-storey buildings, separated from large crowds and traffic, open with good visibility, and with good accessibility. The results obtained were then analyzed in relation to criminological theories, to create a greater understanding of why the crimes occur right there. In order to prevent the cannabis dealing in these places, proposed solutions have been put forward based on principles in the CPTED strategy. These include increased surveillance from surrounding buildings and taking up the fight about the social space by creating a sense of increased territoriality in the places. The report ends with an evaluation of the method used and a discussion about the complexity of solving the problems solely through measures in the urban environment, as there are a number of other factors that come into play. What we urban planners can offer are alternative solutions that may curb crime, but in the end, it is individuals who decide to commit these criminal acts.