Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier? För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts. Detta för att ge en fördjupad bild av det statistiken visar. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i detta arbete är att internetbedrägerier är ett brott som uppkommit genom en samhällsförändring; internets centrala roll i dagens samhälle. Bedrägeriet i sig är inget nytt fenomen, det handlar om ett traditionellt bedrägeri med ett nytt tillvägagångssätt. För att bryta den ökade trenden av internetbedrägerier behöver privatpersoner, företag och banker få en förståelse för vad det egentligen handlar om. Ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser för att förhindra och försvåra internetbedrägerierna är att eftertrakta, likaså att privatpersoner får en ökad medvetenhet för den egna utsattheten och tar ett eget ansvar för sitt internetanvändande.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån forskning på området göra en kunskapsöversikt gällande kvinnor med funktionsnedsättning och riskfaktorer för att utsättas för övergrepp. Våra teman var funktionsnedsättning, övergrepp och riskfaktorer. Vi har tolkat resultaten med hjälp av rutinaktivitetsteori. Vi har utifrån forskningen identifierat olika faktorer som kan vara förknippade med ökad risk för att utsättas för övergrepp. Att vara kvinna, beroende av andra och isolering är exempel på riskfaktorer. Det finns en motsättning inom forskningen om huruvida funktionsnedsättningen i sig är en riskfaktor eller om riskfaktorerna finns i kontexten en kvinna befinner sig i på grund av andra faktorer. Övergreppen ser i stort sett lika ut som för kvinnor utan funktionsnedsättningar. Förövarna är ofta män och tillika kvinnans partner, men kan också vara någon annan i hennes närhet, till exempel en vårdgivare. / The aim of this study was to make a review of the current literature regarding women with disabilities and risk factors of abuse. Our themes were disability, abuse and risk factors. We have analyzed the results by using the routine activity theory. We have identified various factors that may be associated with increased risk of abuse. Being a woman, to be dependent on others and isolation are examples of risk factors. There is a contradiction in the research considering if the disability itself is a risk factor or if  the risk factors are in the context that the woman lives within. The abuse manisfest itself  in similar ways as for women without disabilities. The perpetrators are usually men as well as the woman's partner, but can also be someone else close to her, such as a health care provider.

The purpose of the study was to examine concern and exposure to crime in relation to the individual’s close relative’s/close friend's exposure to crime. Two binary logistic regressions were used based on data from a crime survey done by the Swedish National Council for Crime Prevention. Previous research and victimological theories indicated that additional factors could be relevant to risk of exposure to crime. The identified factors were gender, age, academic achievements, occupation and whether the respondent was living alone. However the main focus of the study was close relative’s/close friend’s exposure to crime and its effect on the individual's concern and exposure to crime, in relation to the lifestyle and routine activities theory. The logistic regressions were used to analyse the data and the results indicated that risk for concern and exposure to crime was substantially higher if the individual had a close relative/close friend who was exposed to crime. The control variables and their effect on the aforementioned relationship were as previous research suggested it would be, and were used to explain some of the variance. / Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan individens oro och utsatthet för brott och individens närståendes utsatthet för brott. För att undersöka det här användes data från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning och det genomfördes två logistiska regressionsanalyser. En genomgång av tidigare forskning och viktimologiska teorier indikerade att ett flertal faktorer påverkar risken för utsatthet. De faktorerna som identifierades och användes som kontrollvariabler var kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning och boendesituation. Det primära fokuset i studien var om risken för oro och utsatthet påverkas av en närståendes utsatthet och om det kan förklaras av rutinaktiviteter och livsstil. Resultatet utifrån de logistiska regressionsanalyser visade att risken för att individen var orolig och/eller utsatt för brott ökade om individen hade en närstående som var utsatt för brott. Kontrollvariablernas påverkan stämde överens med förväntningar från tidigare forskning och bidrog till att förklara en del av variansen i respektive beroende variabel.

Gun violence has become a well-discussed subject within the political debate about crime. Frequent shootings in criminal environments have become a major issue distinguishing Sweden from other countries. This paper presents a quantitative study on how several social factors may influence the shooting rate at a regional level. Using data from the SOM Institute at the University of Gothenburg and SVT this study aims to provide a deeper understanding of gun violence in Sweden, regionally. Previous research suggests that there is an ongoing violent spiral and areas with a high number of crimes has different levels of trust in the police and deficient socioeconomic standards, such as low levels of education and financial difficulties, often induce crime rates. Regression analysis was used to examine how trust in the police, educational level, average income and year may affect the regional shooting rates over the years 2018, 2019 and 2020. Moreover, the theoretical framework of this study is mainly the social disorganization theory and routine activity theory. The result suggests that there are no statistically significant correlations between any of the hypothesized factors and the regional shooting rate, contradictory to what previous research implies. Finally, this study concludes that even though no statistically significant relationships were found on a regional level, geographical correlations may occur if smaller units such as socially vulnerable areas were to be examined. Limitations and recommendations for future studies on gun violence are discussed.

Till följd av att cannabisförsäljningen tillfört konflikter och varit en grundläggande orsak till ökat antal dödsskjutningar i Sverige de senaste åren, råder det därmed ingen tvekan om att det krävs satsningar för att minska cannabisförsäljningen och dess skadliga konsekvenser. Dessutom handlar en del av de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 om att främja den sociala hållbarheten genom att bland annat öka tryggheten och säkerheten i den byggda stadsmiljön. Denna studie syftar på att undersöka de platser som attraherar cannabisöverlåtelse, dvs. langning, i stadsmiljön, för att kartlägga när, var och vid vilken situation som brottet förekommer. Detta för att sedan kunna ge förslag till förbättringar för utformandet av platsen för att förhindra cannabisöverlåtelse och skapa en trygg miljö för alla. I och med detta syftar arbetet till att få en ökad förståelse kring sambandet mellan säkerhet och den fysiskt utformade stadsmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien grundar sig den kvalitativa formen av studien på data från svenska polismyndigheten där ett urval på 25 brottsplatser i Stockholms län undersöktes under kvällstid. Väl på plats fylldes en mall i löpande, kallad Trygga Platser Mallen, samtidigt som områdena fotograferades. Vidare sammanställdes och analyserades resultatet från fallstudien med underlag av olika trygghets- och säkerhets principer samt teorier. Denna studie är avgränsad och berör endast 25 brottsplatser inom Stockholmsregionen där samtliga cannabisöverlåtelser skett under kvälls-och nattetid mellan klockan 18–01.  Resultatet av studien visar att det är många miljöfaktorer som samspelar på en miljö där cannabislangning sker. Den visar att de omständigheterna på kvällstid som möjliggör cannabisöverlåtelse är i huvudsak att det blir svårare att synas, vilket gör det lättare att sälja cannabis på en del platser. Dessutom stänger de flesta verksamheter under kvällen, vilket minskar flödet kraftigt och den naturliga övervakningen försämras. På mikronivå, visar resultatet att de fysiska egenskaper som underlättar utförandet av cannabislangning är vägar, gångvägar och grönska. Vägarna kan öka tillgängligheten och mobiliteten till platsen. Dessutom ger gångvägar även en möjlighet för möte mellan potentiella kunder och cannabisförsäljare. Vidare blir grönskan ett hinder för den formella och naturliga övervakningen. Dock finns det förbättringar som kan tillämpas på den fysiska miljön för att förhindra cannabislangning. Men i huvudsak skulle det krävas en kombination mellan brottsprevention genom urban design och specifika lösningar som riktas mot en förbättring av den sociala sammanhållningen i olika områden, vilket kan vara att fler offentliga mötes-och aktivitetsplatser skapas under dagens alla timmar. I grund och botten krävs det djupare kunskap av dessa platser som är särskilt utsatta för droghandling för att kunna skapa säkrare miljöer för samtliga medborgare i dagsläget och framöver. Kandidatarbetet avslutas med en kritisk diskussion av metoden och rekommendationer för framtida studier presenteras. / In the past few years, dealing cannabis has led to conflicts, and had a significant role in the increased numbers of fatal shootings in Sweden. Hence, measures to solve the issue are undoubtedly needed to prevent these consequences. Additionally, part of the global sustainability goals in the UN's Agenda 2030 is about promoting social sustainability by, among other things, increasing the safety and security of the urban environment. The aim of this study is to examine the places in the urban environment that attract the dealing of cannabis to map when, where, and in what situation the crime occurs. Consequently, the possibility of identifying different changes to the environmental design enables the prevention of crime and promotion of safety.  To achieve the purpose of the study, a sample of 25 crime scenes in Stockholm County were examined during the evening and night, based on data from the Swedish police authority. Once in place, a template, called “Trygga Platser Mallen” (Safe Places Template), was filled in on an ongoing basis, while the physical environment was photographed at the same time. The results were then compiled and analyzed based on various safety and security principles, as well as theories. The study is delimited and therefore only contains 25 crime scenes in the Stockholm region. Also, the cannabis exchange at those places occurred during the evening between 6 pm and 1 am.  The results of the study show that there are many environmental factors that interact in a setting where dealing cannabis takes place. In essence, cannabis crime is strongly linked to the social interaction between people. However, the physical aspect facilitates the execution of the crime. The results show that the conditions of the environment in the evenings enable cannabis dealing because dealers are less likely to be seen, making it easier to sell. Additionally, most businesses close during the evening, which greatly reduces the flow of people, and the natural surveillance deteriorates. At a micro level, the results show that the physical properties that facilitate cannabis dealing are streets, walking paths, and greenery. The reason is most likely due to the streets increasing the accessibility and flow to these places. Moreover, walking paths provide an opportunity for cross paths between potential customers and dealers. Furthermore, the greenery obstructs formal and informal surveillance.  However, there are approaches to prevent the dealing of cannabis, such as combining methods for crime prevention through urban design and focusing on the improvement of social cohesion in different areas. An example would be to create spaces that encourage social interactions and activities at all hours of the day. Essentially, it is necessary to gain a deeper knowledge of the places that attract the dealing in cannabis to create safer spaces that discourages crime. Lastly, this project ends with a critical discussion of the methods and mentions recommendations for future studies.