<p>Frågan som detta arbete ställer är vad som är målet med Saabs politiska arbete. Det är ett stort företag inom försvarsindustrin och detta påverkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som påverkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen består av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial. Saabs organisation berörs, ett antal centrala fenomen, såsom offset och exportstöd förklaras, branschspecifika egenskaper förklaras, branschens intresseorganisationer beskrivs, slutligen redogörs det för försäljningen av stridsflygplanet Gripen till Ungern och de politiska kontakter som fanns. Därefter analyseras materialet. Branschegenskapernas påverkan diskuteras, det konstateras att det mesta som sker där är politiskt men det ifrågasätts även om det egentligen är så viktigt med politiskt arbete för Saab. Det konstateras till slut att strävan efter att få legitimitet för verksamheten är det främsta målet med Saabs politiska arbete.</p>

Frågan som detta arbete ställer är vad som är målet med Saabs politiska arbete. Det är ett stort företag inom försvarsindustrin och detta påverkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som påverkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen består av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial. Saabs organisation berörs, ett antal centrala fenomen, såsom offset och exportstöd förklaras, branschspecifika egenskaper förklaras, branschens intresseorganisationer beskrivs, slutligen redogörs det för försäljningen av stridsflygplanet Gripen till Ungern och de politiska kontakter som fanns. Därefter analyseras materialet. Branschegenskapernas påverkan diskuteras, det konstateras att det mesta som sker där är politiskt men det ifrågasätts även om det egentligen är så viktigt med politiskt arbete för Saab. Det konstateras till slut att strävan efter att få legitimitet för verksamheten är det främsta målet med Saabs politiska arbete.

Purpose –This thesis purpose is to enhance the understanding of how cultural challenges effect offset management within the defence industry. Method -  The thesis is conducted as a qualitative case study and has been carry out on a Swedish defence company and their international businesses. Un-structured and semi-structured interviews has been conducted within the company and its partners. A referral sampling has been used to identify partners and informants relevant to the business. The data has been analysed through a three-step coding method. Results – The thesis show that in the initial phase, the biggest challenge is to create an understanding of the potential customer country’s culture and to create the initial relationships. In the implementation phase the challenge is to maintain these relationships as well as to have flexibility vis-à-vis the customer and partners. In the closuring phase the biggest challenge is to continuously to develop the partners. The most important aspect to consider during the offset business is the adaptation to the receiving country’s culture. Doing this whilst considering the factors that distinguish it from the origin’s culture the most. Theoretical implications – The thesis mainly contributes to increasing the understanding and supplementing the literature regarding Offset Management. The central culture-related challenges in offset management are highlighted and are important for future studies in this field. The thesis uses both the cultural dimensions and the Lewis Model to describe the challenges, which is of importance in studies of countries with similar cultures. Practical implications – The thesis shows the most important challenges in offset management through three different phases. In particular the contribution regarding the cultural aspects are important, as the challenges become clearer the more the origin culture differ in relation to the receiving culture. / Syfte – Denna uppsats syftar till att öka förståelsen kring hur kulturella utmaningar påverkar offsetåtagande inom försvarsindustrin. Metod – Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie utförd på ett svenskt företag inom försvarsindustrin och deras internationella affärer. Ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer har genomförts inom företaget och dess partners. Ett snöbollsurval har tillämpats för att identifiera parter och informanter relevanta för affären. I analysen för datainsamling har en tre-stegs kodning tillämpats. Resultat - Studien visar att i den initiala fasen är den största utmaningen att skapa en förståelse för kulturen i det potentiella kundlandet och att skapa relationer. I genomförandefasen är utmaningen att bibehålla dessa relationer samt att ha en flexibilitet gentemot kunden och partners. I den avslutade fasenär den största utmaningen att få en fortsatt utveckling av partners. De viktigaste aspekterna att ta hänsyn till är att anpassning gentemot kundlandet beroende på vilka faktorer som särskiljer landet mot Sverige kulturellt. Teoretiska implikationer - Studien bidrar främst med att öka förståelsen och komplettera litteratur inom Offset management. De centrala kulturrelaterade utmaningarna som finns inom offsetåtagande belyses och är av vikt för framtida studier inom området. Studien använder både de kulturella dimensionerna och Lewismodellen för att beskriva utmaningarna vilket är av vikt vid studier av länder som har angränsade kulturer. Praktiska implikationer - Studien visar på utmaningar inom offsetåtagande i tre olika faser. Framförallt är de kulturella aspekternas bidrag av vikt, då utmaningarna blir tydligare ju mer den egna kulturen skiljer sig i relation till motpartens.

ABSTRACT Background. The aftermarket can be described as the activities taking place after the purchase of the product. In today's business environment more attention is placed on the aftermarket area due to the increased competition between companies and the fact that the aftermarket has proved to be a key differentiator for companies. Nowadays it has also been crucial to satisfy the customers need of having a competitive aftermarket offer. Despite the advantages for companies having such an attractive offer together with good customer relations there is still missing research describing how companies should act in order to create and develop aftermarket business in practice. This study can be seen as an attempt to bring knowledge and clarity to which areas to prioritize in the design of an aftermarket that meets customer needs. Objectives. The purpose of this study is to find out which factors, with regard to customer satisfaction, that are important for companies to pay attention and manage when they organize complex aftermarket activities. Methods. The study is based on a quantitative approach, given the complexity of the subject and the purpose of the study. As a tool, a questionnaire survey was sent out to 35 customers, which resulted in 30 responses and a response rate of 85.7%. The respondents are existing customers at Saab Kockums in Sweden. The collected data was applied and analysed by Partial least squares method (PLS). Results. The results of the study show the strength of the relationship between the latent variables; company image, customer expectations, perceived quality and perceived value that imply customer satisfaction and customer loyalty. The results differed from previous studies, which indicates that the aftermarket, unlike a normal market, can be seen as complex. Conclusions. The study concludes that the relationship between factors that affect customer satisfaction in a aftermarket differs from previous studies with the explanation that the aftermarket is complex in its nature. Furthermore, it is concluded that customer satisfaction is also affected by the nature of the defence industry that is characterized by long-term, complex and costly projects with high demands on technology development and that supplies are compatible with previous purchases. The study's results also lead to the identification of development areas that provide practical guidance to companies in the area. The result is relevant when designing a general aftermarket strategy as well as aftermarket strategies with a focus on customer satisfaction. Keywords: Customer satisfaction, Aftermarket, Complex products, Defence industry

The integration of defence companies in Europe and the U.S. has in the defence market’s environment for a long time received considerable interest. Companies see business opportunities and attractive technology on the other side of the Atlantic Ocean. Governments advocate in a public discourse that transatlantic defence industry integration is highly desirable and that it would benefit all concerned. This supportive discourse is compared to the action; the corporate integration that has occurred. The aim of the thesis is to understand and explain the level and nature of the transatlantic defence industry integration and its driving forces and inhibitors. A combination of three focal theoretical concepts has been used: integration, discourse and organizational field. The thesis shows that there is a marked discrepancy between the discourse for and the actual extent of transatlantic defence industry integration. This discrepancy and the nature of the corporate integration is analyzed and explained through the combination of discourse and integration within an organizational field. The thesis shows that defence companies’ in transatlantic acquisitions achieve very limited influence over the acquired company’s strategy and operations, and that synergies and rationalization are strongly disencouraged by governments. The processual integration within trans-national groups and in transatlantic defence materiel collaboration is highly restricted by governments. The thesis also shows that the defence innovation largely is separated between the U.S. and Europe. The defence market is an example of a political market showing a very different corporate rationality compared to ideal models of corporate rationality as the SCP paradigm. The findings suggest that defence companies’ strategy and integration appear non-rational in isolation, but become rational when understood through the lens of the defence market seen as an organizational field – a perspective that emphasizes the influence of the government field. If you want to understand, analyze or engage in transatlantic defence industry integration, you should benefit from this study. It should be of interest to researchers who study the defence industry, defence procurement, political markets, organizational fields, regulatory governance and corporate integration. It should be of interest to policymakers and others engaged in the discourse that concerns reforms of political markets in general, and of the defence market in particular. Martin Lundmark is a researcher at the Center for Marketing, Distribution and Industry Dynamics at the Stockholm School of Economics. His research focuses on the defence market, defence procurement, Europeanization and the transformation within political markets. Martin also works as defence market and defence procurement analyst and deputy research director at the Swedish Defence Research Agency (FOI). / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Inledning: Organisationer lever idag en vardag som ständigt förändras och utvecklas. Därav behöver organisationer hela tiden arbeta med ständiga förbättringar för att inte tappa konkurrenskraft. Nya verksamhetsutvecklingskoncept, nya teknologier samt nya lagar och regler är bara några aspekter som försvårar för organisationer att hänga med i utvecklingen. Kvalitetsutveckling är centralt och Lean är ett verksamhetsutvecklingskoncept som fått en explosionsartad spridning inom såväl privata som statliga organisationer. Att implementera Lean-konceptet är komplext och forskare menar att en fungerande kommunikation är en förutsättning för att en implementering skall lyckas. Problematiken kring Lean-implementeringar och andra organisationsförändringar påverkar väldigt många organisationer vilket gör ämnet intressant att undersöka. För denna uppsats har två företag verksamma inom svensk högteknologisk försvarsindustri studerats i syfte att öka förståelsen för kvalitetsutveckling och Lean-implementeringar samt hur dessa kan genomföras bättre i framtiden. Studiens frågeställningar är: Hur långt upplevs Lean-implementeringen ha kommit i Nammo samt Bae Systems Bofors samt hur kan implementeringen förbättras? Hur sker kommunikationen mellan ledare och medarbetare för att lyckas med en Lean-implementering inom den svenska högteknologiska försvarsindustrin? Teoretisk referensram: Uppsatsen utgår från kvalitetsutveckling baserat på Dale och Lascelles modell (1997) samt Lagrosen och Lagrosens modell (2009). Dessutom behandlas Lean-konceptet, förändringar, kommunikation samt hyperkultur. Metod: För denna uppsats begagnades en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare från Nammo samt Bae Systems Bofors. Intervjuerna kompletterades dessutom med företagsdokument. Slutsats: För denna uppsats bedöms att Nammo befinner sig på nivån famlare samtidigt som Bae Systems Bofors har nått nivån förbättrare enligt skalan från Dale och Lascelles (1997). Vidare presenterar studien ett antal förslag på hur Lean-implementering samt dess kommunikation kan förbättras inom svensk högteknologisk försvarsindustri.

<p>Bakgrund: Traditionellt sett har två från varandra separata förhållanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förväntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det går emellertid att finna företag som både konkurrerar och samarbetar med samma företag, något som brukar benämnas som en co-opetitiv relation. En sådan relation går att återfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. </p><p>Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nämligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som är av vikt för att det co- opetitiva förhållandet i nämnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter. </p><p>Genomförande: Denna studie grundar sig främst på fyra intervjuer med representanter från organisationer inom försvarsindustrin. Vi har även till viss del använt oss av vår kandidatuppsats och data som samlades in till denna. </p><p>Resultat: Vi har funnit att den co-opetitiva relation som återfinns i försvarsindustrin har en högre grad av samarbete än konkurrens. För att hantera situationen där både konkurrens och samarbete förekommer utnyttjas en mellanhand i form av en industriförening. Den enskilt viktigaste aspekten är skapandet av förtroende mellan parterna. Det är även viktigt att företagen har realistiska förväntningar med relationen och är medvetna om dess för- och nackdelar.</p>

<p>Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.</p><p>Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv.</p><p>Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten.</p><p>Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.</p>

Bakgrund: Traditionellt sett har två från varandra separata förhållanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förväntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det går emellertid att finna företag som både konkurrerar och samarbetar med samma företag, något som brukar benämnas som en co-opetitiv relation. En sådan relation går att återfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nämligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som är av vikt för att det co- opetitiva förhållandet i nämnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter. Genomförande: Denna studie grundar sig främst på fyra intervjuer med representanter från organisationer inom försvarsindustrin. Vi har även till viss del använt oss av vår kandidatuppsats och data som samlades in till denna. Resultat: Vi har funnit att den co-opetitiva relation som återfinns i försvarsindustrin har en högre grad av samarbete än konkurrens. För att hantera situationen där både konkurrens och samarbete förekommer utnyttjas en mellanhand i form av en industriförening. Den enskilt viktigaste aspekten är skapandet av förtroende mellan parterna. Det är även viktigt att företagen har realistiska förväntningar med relationen och är medvetna om dess för- och nackdelar.

Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut. Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv. Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten. Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.