No description available.

No description available.

As the final course in the education “University Diploma Programme for Process Operators” there is a thesis in cooperation with a company required.This thesis is about operator maintenance and 5S made at Metsä Board in Husum.In this report you can read my opinions and conclusions based on literature studies and the interviews that have been made with the staff at PM6 (the paper machine).I chose to focus on the theory of lean, 5S and operator maintenance because it covers the area of this thesis.The operators shall do their rounds to make sure that the equipment works fine. They shall also write down things that they notice in a checklist. This is not done as it should be and the question is: can this be solved by using 5S?My conclusion of this thesis are:Better review of the task so that everyone is involved. The equipment should be clearly marked, and to digitize - for example, with an NFC tag the checklist is automatically filled in by the operator standing nearby the machine. The motivation of the operators will be increased if they are given feedback and clear objectives.

Efterfrågan på tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersätts av digitala alternativ så som läsplattor och internet. Detta påverkar svenska skogsbolag som tillhandahåller råvaror för produktionen. Svensk skogsindustri är en mycket viktig näring för Sverige och studien ämnar därför undersöka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfrågan och i med det den nedgång den står inför. Studien bygger på en analysmodell i tre steg om organisationers nedgångar och utifrån denna har tre ledningspersoner inom branschen intervjuats. Resultatet visar på att nedgången är unik då produkten är obsolet. Det är inget misslyckande från skogsindustrin då det varit näst intill oundvikligt. De har inte visat på varken passivitet eller innovation för att lösa nedgången utan hanterar den genom omfördelning av resurser och en långsam nedskalning av tryckpappersdivisionerna.

No description available.

I detta projekt har ett fiberområde i Bollstafjärden i Västernorrland undersökts. Fiberområdet består av en fiberbank och fiberrika sediment. Trä- och cellulosafibrer har tillsammans med kemikalier släppts ut från pappers- och massaindustri vilket gett upphov till fiberområden. Kemikaliernas farlighet samt risk för spridning och upptag i näringsväven utgör ett miljöhot. Syftet med projektet var att undersöka och klassificera fiberområdet med hjälp av en modell som tagits fram av Golder Associates på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Modellen bygger på Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) och är den första av sitt slag varmed det också ingår i syftet att utvärdera denna. Volymen för fiberbanken beräknades för att få en uppfattning om dess storlek samt för att den ingår i modellen. Fiberbankens volym beräknades i programvaran ArcGIS till 197 143 m3. Volymen kan jämföras med en simbassäng (50x25 meter) som har ett djup på 158 meter. Den beräknade volymen ansågs vara mycket osäker eftersom det fanns för lite mätdata att tillgå, vilket innebar att beräkningsmetoderna i ArcGIS inte fungerade optimalt. Genom att fylla i modellens parametrar riskklassificerades fiberområdet till klass 1C, ”särskilt stor risk”, på en skala från 1-4. Riskklassificeringar används för att kun- na jämföra förorenade områden med varandra och för att få en uppfattning om vilka områden som ska prioriteras vid eventuella åtgärder. Modellen validerades genom att ändra parametrarna inom ett rimligt intervall samt se hur den påverkades då inget parametervärde angavs. Då värden som innebar störst risk användes på ett flertal parametrar erhölls högsta riskklass 1A. De parametrar som enskilt påverkade riskklassen var ”sammanvägda spridningsförutsättningar” och ”avstånd till närmaste bostadshus”. Det är anmärkningsvärt att en dubblering eller hal- vering av volym fiberbank och fiberrika sediment inte resulterade i en förändring av riskklass. Under arbetet med modellen visade det sig att fiberområdet kunde riskklas- sificeras utan information om dess volym. Modellen ansågs vara användarvänlig men hade en del brister så som otillräckligt definierade svarsalternativ för en del parametrar. Viss information upplevdes som svår- tillgänglig men är förmodligen enklare att hitta för handläggare vid länsstyrelser.

<p>Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens användning inom pappers- och massaindustrin.</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess användning. Andra frågor i fokus är: Hur används simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan användandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet?</p><p>Hur ser utvecklingen inom simulering ut?</p><p>Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som åhörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lämpbarhet. Deltagarna är personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien. Fem bruk finns representerade varav tre använder simulering.</p><p>Resultatet visar att användandet av simulering främst påverkas av ekonomiska, organisatoriska, personalmässiga, tekniska och kunskapsmässiga resurser på bruken, den bristande integrationen mellan befintlig teknik och simuleringsteknik och det sätt informationen om simulering sprids. Av stor vikt för användandet är framför allt kunskap och intresse hos personalen på bruket.</p><p>Simulering används exempelvis för att få fram dimensioneringsunderlag och för att utöka förståelsen för processerna i fabriken. Användandet sprids främst genom personliga kontakter t ex under konferenser, seminarium och genom konsulter. Även exempel på användning är betydande för spridningen. En förutsättning för att simulering ska kunna bli ett integrerat verktyget på bruken verkar vara, att modellen och simuleringskunskap finns på bruken, inte på konsultfirmor. En kontinuerlig användning kan underlättas av att en funktion med huvudansvar för tillämpningen tillsätts samt av att modellens uppdateringsmöjligheter förbättras. Respondenterna tror att utvecklingen av simulering främst handlar om en utveckling mot mer omfattande modeller, förbättringar av både simuleringsverktygen och möjligheten att integrera simuleringsteknik med befintlig teknik på bruken.</p>

Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens användning inom pappers- och massaindustrin. Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess användning. Andra frågor i fokus är: Hur används simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan användandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet? Hur ser utvecklingen inom simulering ut? Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som åhörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lämpbarhet. Deltagarna är personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien. Fem bruk finns representerade varav tre använder simulering. Resultatet visar att användandet av simulering främst påverkas av ekonomiska, organisatoriska, personalmässiga, tekniska och kunskapsmässiga resurser på bruken, den bristande integrationen mellan befintlig teknik och simuleringsteknik och det sätt informationen om simulering sprids. Av stor vikt för användandet är framför allt kunskap och intresse hos personalen på bruket. Simulering används exempelvis för att få fram dimensioneringsunderlag och för att utöka förståelsen för processerna i fabriken. Användandet sprids främst genom personliga kontakter t ex under konferenser, seminarium och genom konsulter. Även exempel på användning är betydande för spridningen. En förutsättning för att simulering ska kunna bli ett integrerat verktyget på bruken verkar vara, att modellen och simuleringskunskap finns på bruken, inte på konsultfirmor. En kontinuerlig användning kan underlättas av att en funktion med huvudansvar för tillämpningen tillsätts samt av att modellens uppdateringsmöjligheter förbättras. Respondenterna tror att utvecklingen av simulering främst handlar om en utveckling mot mer omfattande modeller, förbättringar av både simuleringsverktygen och möjligheten att integrera simuleringsteknik med befintlig teknik på bruken.

Inom kartong- och pappersindustri binds massabalar med ståltrådar för enkel transport. Dessa trådar tas bort med automatiska avtrådningsmaskiner innan balarna förs vidare i processen. Detta arbete har genomförts i uppdrag av Norconsult för deras kund Valmet. Arbetets syfte var att ta fram ett koncept för nästa generations avtrådningsmaskin. Målet var att öka kapaciteten genom att skapa ett nytt rörelsemönster. Arbetet utfördes genom att följa den vedertagna metoden designmetodik som delas in i tre faser: analytisk fas, kreativ fas och presentationsfas. För att analysera problemet vid dagens maskin utfördes en aktivitetsanalys. Aktiviteterna som visades orsaka påverkningsbara tidsfördröjningar var rotation av bal samt krock av robotvagnar. Ytterligare information samlades från en marknadsanalys och från relevanta arbeten för att få en stadigare grund och förståelse i arbetet. Här studerades utvecklingen av en befintlig processmaskin samt en utveckling av arbetsmiljön vid transporten till en processmaskin. En kravspecifikation samt en funktionsanalys kunde framställas med den insamlade kunskapen. Den kreativa fasen började med idégenerering under två workshoppar för att hitta fler olika infallsvinklar till rörelsemönster. För bättre förståelse kring hur maskinen kan röra sig testades och filminspelades olika mönster med en nerskalad modell i hårdskum. Därefter skapades ett antal skisser. Utifrån skisserna skapades 3D-modeller som med hjälp av kunniga på Norconsult simulerades för att visa de tilltänkta rörelsemönstren. Dessa simuleringar utvärderades med Pughs beslutsmatris i flera omgångar. Det slutgiltiga konceptet presenteras som en avtrådningsmaskin med en ökad kapacitet. Detta uppnåddes då konceptet undviker krock och utesluter rotation av massabalar.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv. / Härtill 4 uppsatser.