Företag som tillverkar papper och massa använder sig av kontinuerlig tillverkning och är en del av processindustrin. Stora Enso är ett företag inom pappers-, förpacknings- och träproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela världen. En av dessa enheter är Skutskärs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa. Skutskärs Bruk har i nuläget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svårt att spåra orsaker till. De är inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete är att skapa en modell för förbättring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill säga från torkning till lagring. Syftet är även att analysera Skutskärs Bruk med hjälp av denna modell och utifrån detta ge förbättringsförslag till företaget. I denna studie har benchmarking mot tre företag, litteraturstudier, intervjuer samt iakttagelser i produktionsmiljö genomförts. Viktiga områden som påverkar produktionsekonomin inom pappers- och massaindustrin har identifierats och utgör den modell som skapats. Dessa områden är; Organisation, Utrustning och säkerhet, Kassationer, Rutiner, Mätningar och rapportering samt Relationer till externa parter. Analys med hjälp av modellen ger användaren en god överblick över företaget varpå problemområden kan lyftas fram. Det som framkommit under detta examensarbete indikerar att de viktigaste faktorerna för förbättring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin är hantering av kasserat material, utrustningens utformning, användning av effektivitetsmätningar samt relationer inom en organisation och till externa parter. Även hur rutiner följs och är utformade är av stor vikt bland annat för att saldon ska bli korrekta. Utifrån denna modell har en analys av Skutskärs Bruk genomförts. Resultatet av tillämpningen av modellen på Skutskärs Bruk pekar på följande problemområden som företaget behöver titta närmare på; hantering av kassationer, saldoriktighet, svårhanterliga datasystem samt interna och externa relationer. / Companies that manufacture paper and pulp use continuous production and is a part of the process industry.Stora Enso is a company in the paper, packaging and wood product industry with 85 manufacturing facilities worldwide. One of these units is Skutskär Pulp Mill who is producing paper pulp and fluff pulp. Skutskär Pulp Mill has losses in the production of fluff pulp and they have difficulties tracking the causes to these. They are unsatisfied with the incorrect inventory accuracy and the reporting they have today. The purpose of this thesis is to create a model to improve production economics in the pulp and paper industry during the end of the process, meaning from drying to storage. The aim is also to analyze Skutskär Pulp Mill with the model and with help from this, give suggestions for improvements to the company. In this study, benchmarking against three companies, literature reviews, interviews and observations conducted in a production environmenthave been carried out. Areas of high importance to good production economy in the paper and pulp industry have been indentified and form the basis of the created model. These areas are; Organization, Equipment and Safety, Discarded materials, Routines, Measurements and Reporting and also Relationships with external partners. Analysis using the model gives the user a good overview of the company whereupon problem areas can be highlighted. The study made in this final thesis indicate that the most important factors for improving the production economics in the paper and pulp industry is the handling of discarded materials, equipment design, using efficiency measurements and relationships within an organization and to external partners. Also of great importance is that the routines are good and followed and that the balances shown are correct. From this model, an analysis of Skutskär Pulp Mill was performed. The result of the analysis made with the model points to problem areas that Skutskär Pulp Mill need to look at. These are handling of discarded materials, inventory accuracy, difficult computer systems and internal and external relationships.

Det har undersökts om det går att få ut fällningskemikalien aluminium ur kemslam från pappers- och massabruk via acidogenes. Ymp och kemslam blandades i olika förhållanden och pH mättes regelbundet för att kartlägga acidogeneskurvan. Prover av filtrat från slam- och ympblandning från tidpunkt noll och då pH-kurvan kartlagts vara som lägst skickades för analys med atomabsorptionspektroskopi. Ur resultaten som gavs från atomabsorptionspektroskopin beräknades det att ingen signifikant skillnad fanns i mängden löst aluminium mellan de olika ymp- och slam-förhållandena. För att försöka uppnå signifikant skillnad skulle det kunna testas fler olika förhållanden, beroende på karaktäristiken hos slam och ymp.

I detta projekt har ett fiberområde i Bollstafjärden i Västernorrland undersökts. Fiberområdet består av en fiberbank och fiberrika sediment. Trä- och cellulosafibrer har tillsammans med kemikalier släppts ut från pappers- och massaindustri vilket gett upphov till fiberområden. Kemikaliernas farlighet samt risk för spridning och upptag i näringsväven utgör ett miljöhot. Syftet med projektet var att undersöka och klassificera fiberområdet med hjälp av en modell som tagits fram av Golder Associates på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Modellen bygger på Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) och är den första av sitt slag varmed det också ingår i syftet att utvärdera denna. Volymen för fiberbanken beräknades för att få en uppfattning om dess storlek samt för att den ingår i modellen. Fiberbankens volym beräknades i programvaran ArcGIS till 197 143 m3. Volymen kan jämföras med en simbassäng (50x25 meter) som har ett djup på 158 meter. Den beräknade volymen ansågs vara mycket osäker eftersom det fanns för lite mätdata att tillgå, vilket innebar att beräkningsmetoderna i ArcGIS inte fungerade optimalt. Genom att fylla i modellens parametrar riskklassificerades fiberområdet till klass 1C, ”särskilt stor risk”, på en skala från 1-4. Riskklassificeringar används för att kun- na jämföra förorenade områden med varandra och för att få en uppfattning om vilka områden som ska prioriteras vid eventuella åtgärder. Modellen validerades genom att ändra parametrarna inom ett rimligt intervall samt se hur den påverkades då inget parametervärde angavs. Då värden som innebar störst risk användes på ett flertal parametrar erhölls högsta riskklass 1A. De parametrar som enskilt påverkade riskklassen var ”sammanvägda spridningsförutsättningar” och ”avstånd till närmaste bostadshus”. Det är anmärkningsvärt att en dubblering eller hal- vering av volym fiberbank och fiberrika sediment inte resulterade i en förändring av riskklass. Under arbetet med modellen visade det sig att fiberområdet kunde riskklas- sificeras utan information om dess volym. Modellen ansågs vara användarvänlig men hade en del brister så som otillräckligt definierade svarsalternativ för en del parametrar. Viss information upplevdes som svår- tillgänglig men är förmodligen enklare att hitta för handläggare vid länsstyrelser.

<p>Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens användning inom pappers- och massaindustrin.</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess användning. Andra frågor i fokus är: Hur används simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan användandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet?</p><p>Hur ser utvecklingen inom simulering ut?</p><p>Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som åhörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lämpbarhet. Deltagarna är personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien. Fem bruk finns representerade varav tre använder simulering.</p><p>Resultatet visar att användandet av simulering främst påverkas av ekonomiska, organisatoriska, personalmässiga, tekniska och kunskapsmässiga resurser på bruken, den bristande integrationen mellan befintlig teknik och simuleringsteknik och det sätt informationen om simulering sprids. Av stor vikt för användandet är framför allt kunskap och intresse hos personalen på bruket.</p><p>Simulering används exempelvis för att få fram dimensioneringsunderlag och för att utöka förståelsen för processerna i fabriken. Användandet sprids främst genom personliga kontakter t ex under konferenser, seminarium och genom konsulter. Även exempel på användning är betydande för spridningen. En förutsättning för att simulering ska kunna bli ett integrerat verktyget på bruken verkar vara, att modellen och simuleringskunskap finns på bruken, inte på konsultfirmor. En kontinuerlig användning kan underlättas av att en funktion med huvudansvar för tillämpningen tillsätts samt av att modellens uppdateringsmöjligheter förbättras. Respondenterna tror att utvecklingen av simulering främst handlar om en utveckling mot mer omfattande modeller, förbättringar av både simuleringsverktygen och möjligheten att integrera simuleringsteknik med befintlig teknik på bruken.</p>

Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens användning inom pappers- och massaindustrin. Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess användning. Andra frågor i fokus är: Hur används simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan användandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet? Hur ser utvecklingen inom simulering ut? Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som åhörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lämpbarhet. Deltagarna är personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien. Fem bruk finns representerade varav tre använder simulering. Resultatet visar att användandet av simulering främst påverkas av ekonomiska, organisatoriska, personalmässiga, tekniska och kunskapsmässiga resurser på bruken, den bristande integrationen mellan befintlig teknik och simuleringsteknik och det sätt informationen om simulering sprids. Av stor vikt för användandet är framför allt kunskap och intresse hos personalen på bruket. Simulering används exempelvis för att få fram dimensioneringsunderlag och för att utöka förståelsen för processerna i fabriken. Användandet sprids främst genom personliga kontakter t ex under konferenser, seminarium och genom konsulter. Även exempel på användning är betydande för spridningen. En förutsättning för att simulering ska kunna bli ett integrerat verktyget på bruken verkar vara, att modellen och simuleringskunskap finns på bruken, inte på konsultfirmor. En kontinuerlig användning kan underlättas av att en funktion med huvudansvar för tillämpningen tillsätts samt av att modellens uppdateringsmöjligheter förbättras. Respondenterna tror att utvecklingen av simulering främst handlar om en utveckling mot mer omfattande modeller, förbättringar av både simuleringsverktygen och möjligheten att integrera simuleringsteknik med befintlig teknik på bruken.

The aim of this bachelor thesis is to investige how Swedish companies in the pulp- and paper industry are affected by the CO2 tax and how their perceived effects differs from the actual effects. The work includes interviews with employer representatives from six different companies. The respondents have been chosen based on their position in the company. Furthermore a pilot study was conducted with two interviews leading the study to the right direction. One of them was a tax expert at Skatteverket and the other one was an Energy Director at Skogsindustrierna. The questions asked were for example: “How do you work with sustainability issues”, “are your business affected by any special environmental taxes” and “what do you think about existing environmental regulations”. One of the conclusions turned out to be, that all of the companies are well informed about the sustainability issues. Most of the companies are also working with these issues on a high strategic level. Only one company thought that the Swedish taxation law affected their competitiveness. Another conclusion is that there is almost no complaints about different taxes and especially not the CO2 tax. One company complained however about the tax on NOx. Most of the investments have already been implemented or the technology is not sufficiently developed. / År 1995 trädde lagen om skatt på energi i kraft och kom då att samla alla fem tidigare lagar kring energi och koldioxid under ett och samma paraply. Sett ur en internationell synvinkel har Sverige en väldigt hög koldioxidskatt och vissa intresseorganisationer menar att den höga koldioxidskatten drabbar småföretag. Andra framstående miljövetare menar att Sverige är ett föregångsland och en förebild då vi lyckats kombinera en ekonomisk tillväxt samtidigt som vi haft minskade utsläpp. Enligt en studie är det fem huvudsakliga industrier som drabbats hårdast av koldioxidskatten, däribland skogsindustrin, vilket bidragit till att den utgjort det empiriska bidraget till denna rapport. I och med att åsikterna kring skatternas reella påverkan på klimatet i förhållande till skattens storlek går isär, så är det intressant att studera hur företagen i verkligheten agerar på de skatter som införs, dvs om deras agerande stämmer överens med deras åsikter och ståndpunkter. Det svenska näringslivet har varit en viktig aktör i arbetet med att minska miljöpåverkan från samhällets olika institutioner. Att arbeta med hållbarhet innebär att minska miljöpåverkan både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv och samtidigt kunna visa på lönsamhet. De organisationer som fokuserar p h llbarhet har ett högre börsvärde och bättre ekonomisk avkastning. Existerande regleringar och miljöskatter är dock ifrågasatta av många företag och de säger sig uppleva dessa som inkonsistenta, ineffektiva och oklara. Klimatrelaterade styrmedel påverkar industrin till investeringar och nya styrmedel uppfattas ofta som hot gällande industrins konkurrenskraft men inte alltid då de också öppnar upp för innovativa ideér. Denna rapport syftar till att studera svenska företag inom sågverks-, massa- och pappersindustrin, och hur de berörs av olika energiskatter. En förstudie genomfördes med en person på Skatteverket och en person inom skogsindustrins branschorganisation - Skogsindustrierna. I studien gjordes ett urval bestående av totalt sex företag. Vidare användes en abduktiv kvalitativ ansats i studien. Resultaten visar att företagen mestadels är överens om frågor kopplade till miljö. Den övervägande åsikten är att företagen är positivt inställda till de olika skatterna med undantag från ett företag som tycker de är för höga. Alla företag var väl informerade om de olika regleringarna och arbetet med dessa frågor bedrivs på strategisk nivå. Alla deltagande företag hade också ett aktivt hållbarhetsarbete där de flesta ligger i framkant och har väl utarbetade strategier för hur de ska vara så miljövänliga som möjligt. De miljöaspekter som företagen måste ta hänsyn till varierar men rent generellt är transporter genomgående en betydande miljöaspekt för samtliga företag. Andra betydande miljöaspekter är CO2, NOx och el. Företagen har insett att ett proaktivt miljöarbete i många fall är bra för ekonomin men att det också ökar de positiva uppfattningarna om företaget vilken i sin tur påverkar förutsättningarna för fler affärer. De flesta av företagen har således kommit väldigt långt i sitt hållbarhetsarbete och många av de investeringar som idag är möjliga att göra är redan gjorda eller så är tekniken inte tillräckligt utvecklad.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utsträckning har börjat titta på mer radikala innovationer i sin produktutveckling där nya användningsområden för träråvaran utforskas, en inriktning som kräver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt. Studiens syfte är att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlägga vilka faktorer som varit, och är, framgångsrika för produktinnovationer. Ambitionen är också att undersöka om det skett en förändring i samarbetenas karaktär under de senaste 25 åren. De företag som deltagit i studien är SCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem. Resultaten visar att såväl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förändrats i stor utsträckning. Branschen har börjat söka alltmer samarbete med andra branscher samtidigt som samarbeten med konkurrenter har minskat kraftigt. Under samma period har det blivit viktigare att reglera samarbeten i avtal och bland annat hur de immateriella värdena, som patent, fördelas mellan deltagarna i ett samarbete. En annan slutsats är att det finns en koppling mellan samarbeten och genereringen av en organisations produktinnovationer. Företag är beroende av extern kompetens för att lyckas med radikala innovationer och en bred kunskapsbas är att föredra för att bäst producera produktinnovationer. Extern kompetens kan till exempel hjälpa företagen att öka förståelsen för andra/nya marknader och kan således vara ett sätta att hitta helt nya användningsområden för den värdefulla råvara skogen erbjuder. Nyckelord: radikal innovation, samarbete, svensk pappers- och massaindustri / During the last decade has the market for printing paper begun to decline. The introduction of the smart phones and tablets quickly became a disturbing factor for the printing paper companies. This has forced the product development in the Swedish pulp and paper companies, to a greater extent, to look at more radical innovations. This requires the exploration of new applications and possibilities for the forest resource, an approach that requires expertise beyond what the companies possess internally. This study aims to investigate various forms of collaboration within the Swedish pulp and paper industry to identify factors that have been and are successful for product innovations. The aim has also been to investigate whether there is a change in the character of collaborations in the last 25 years. The participating companies in the study were SCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs, and Rottneros, plus some of their collaboration companies. The results show that the forms of collaboration in which the Swedish forest industry cooperate have changed considerably. The industry has begun to seek more cooperation with other industries, while collaboration with competitors has decreased. It seems to have become more important to regulate collaborative agreements, primarily how the intangible resources, like patents, are distributed among the participants in collaborations. Another conclusion is that there is a link between collaboration and the success of a firm’s product innovation. Companies are dependent on external knowledge for the success of radical innovations and a broad knowledge base is preferable to best be able to generate product innovations. External knowledge could, for example, help companies increase their understanding of other or new markets and may thus be a way to find new uses for the valuable raw material forest offers. Key words: radical innovation, collaboration, Swedish pulp and paper industry

En nedgång har setts i Sverige och Europa när det gäller luftföroreningar de senast årtiondena. Nedgången beror bland annat på minskade emissioner från industrier, övergång från uppvärmning med olje- och kolpannor till fjärrvärme och förbättrad bränslekvalitet. Denna studie utvärderar lufthalts- och nedfallsmätningar gjorda i närheten av pappers- och massaindustrin Korsnäs i Gävle. Mätserierna startar vid sent 1970-tal och går fram till årsskiftet 2009/2010. Nedfall av stoft, sulfat, natrium, kalcium och lufthalter av svaveldioxid samt sot studerades. Jämförelser gjordes med Korsnäs miljöförbättrande åtgärder och emissioner under tidsperioden och med andra mätningar gjorda i Sverige och Gävleborgs län. Studien visade en nedgång av svaveldioxidhalterna i luften. Detta stämmer bra med en kraftig reduktion av svavelemissionerna från fabriksområdet under tidigt 1990-tal då installationer av reningsanläggningar skedde på de största emissionskällorna av svaveldioxid. En minskning av svavelhalten i eldningsoljan från Karskär Energi AB, ett energikombinat ägt av Korsnäs på samma fabriksområde, bidrog under samma tidperiod även till emissionsminskningen. Sothalten visade ingen nedåtgående trend under perioden men var säsongsberoende med i genomsnitt högre halter på vinterhalvåret. Troligtvis berodde detta på förbränningsanläggningar i närområdet, så som enskild förbränning och Karskär Energi AB. Fördelning av de högsta lufthalterna visade inte högre halter av svaveldioxid och sot när medelvindriktningen var ostlig och därmed blåste från fabriksområdet mot mätstationen utan när vindriktningen var sydvästlig och blåste från inlandet. Det totala stoft- och kalciumnedfallet visade ingen nedgång men hade i genomsnitt högre uppmätta halter på sommarhalvåret. Sulfatnedfallet visade högre halter under sent 1980-tal för att därefter minska och natriumnedfallet minskade något under perioden. Inga tydliga kopplingar kunde ses mellan lufthalter respektive nedfall och emissionerna från fabriksområdet när dataserierna sorterades efter vindriktning, vindhastighet och efter sommar- respektive vinterhalvår. Nedfall och lufthalter var inte högre, förutom för svaveldioxid, när jämförelser gjordes med andra mätningar i Sverige och Gävleborgs län och samtliga mätningar låg under periodens gällande nationella gränsvärden. / A decline has been seen in Sweden and Europe when it comes to air pollution the last decades. The decline is partly due to reduced emissions from industries, switching from heating using oil and coal boilers to district heating and better fuel quality. This study evaluates deposition and air concentration measurements made in the vicinity of the pulp and paper industry Korsnäs in Gävle. The measurement series starts at the late 1970s and goes up to year-end 2009/2010. Deposition of dust, sulphate, sodium, calcium and air concentrations of sulphur dioxide and soot were studied. Comparisons were made with Korsnäs environmental measures and emissions during the same time period and with other measurements made in Sweden and Gävleborgs County. The study showed a decrease in sulphur dioxide concentrations in the air. This fits well with a major reduction of sulphur emissions from the factory area in the early 1990s when installations of treatment plants were made at the largest emission sources of sulphur dioxide. Reducing the sulphur content of fuel oil from Karskär Energi AB, an energy combine owned by Korsnäs in the same factory area, contributed to the decrease during the same time period. Air concentrations of soot showed no downward trend over the years, but were seasonal, with higher average soot concentrations in the winter. This was most likely caused by the burning of fuel oil from both the private sector and Karskär Energi AB. The largest air concentrations did not show higher levels of sulphur dioxide and soot when the mean wind direction was easterly and thus blew from factory area toward the monitoring station but when the wind direction was southwesterly and blew from inland. The total dust and calcium deposition showed no decline but had higher average measured levels in the summer. Sulphate deposition showed high levels during the late 1980s but has thereafter decreased. The sodium deposition decreased a little during the time period. No clear connection was found between deposition/air concentrations and emissions from the factory area when the data series were sorted by wind direction, wind speed and after the summer and winter months. Depositions and air concentrations were not higher except for sulphur dioxide when the comparison was made with other measurements in Sweden and Gävleborg County. All measurements were below the then current national limits.

The biological sludge formed in the pulp and paper wastewater treatment constitutes a costlyproblem to dispose off due to poor dewaterability. It is often incinerated or used as soilconditioner improvement. By using anaerobic digestion of the biological sludge, thedewaterability can be increased. Thanks to the formation of biogas, the sludge volume isdecreased and energy can be recovered as methane. By pre-treating the sludge, the biogasproduction can be increased, making the anaerobic digestion more economically feasible. Eleven samples of biological sludges from six Swedish pulp and paper mills, chosen torepresent different types and sizes of mills available in Sweden, were pre-treated with alkali(NaOH, pH12), heat (80˚C, 1 hr) and electroporation (2000 pulses, 10 kV/cm). Initialmethane production rate and methane potential of all sludges and pre-treatments weredetermined using batch experiment. A combination of two sludges (from the same mill) pretreatedwith alkali and heat was further investigated in a semi-continuous digester experiment. The batch experiments showed that alkali pre-treatment had the greatest positive effect onmethane production. Heat treatment performed second best, whereas electroporation had no orlittle effect. Overall, pre-treatments increased the initial methane production rate, but withinsignificant effects on the methane potential. Heat pre-treatment showed no difference inbiogas production compared to the control in the semi-continuous digester experiment. Alkalitreatment was shown to inhibit biogas production and cause high accumulation of acetate. Itcould not be concluded whether it was an effect from hydroxide or sodium ion addition.Further analysis of the NaOH impact on floc structure, toxicity and bioavailability issuggested to determine the suitability of alkali-treated sludge for anaerobic digestion. / Bioslam, som bildas vid vattenreningen på pappers- och massabruk, utgör en kostnad attomhänderta på grund av avvattningssvårigheter. Kvittblivning sker oftast genom förbränningeller användning som jordförbättringsmedel. Genom rötning kan slammet bli merlättavvattnat och tack vare att det bildas biogas minskar slamvolymen samtidigt som energikan utvinnas från metanet. Produktionen av biogas kan ökas genom att förbehandla slammetinnan rötning, vilket skulle innebära ekonomiska fördelar. Denna studie har undersökt effekten av förbehandling för elva bioslam från sex svenskapappers- och massabruk, valda att representera olika typer och storlekar på svenska bruk.Behandlingen gjordes med alkali (NaOH, pH12), värme (80˚C, 1 h) och elektroporering(2000 pulser, 10 kV/cm). Effekten av förbehandling på initial metanproduktionshastighet ochmetanpotential undersöktes med hjälp av satsvis utrötning (batch) av alla slam. Enkombination av två slam från samma burk utvärderades i ett semi-kontinuerligt rötningsförsökefter förbehandling med värme och alkali. Resultatet från utrötningsförsöket visade att den alkaliska förbehandlingen hade störst positivinverkan på metanproduktionen. Värmebehandlingen presterade näst bäst, medanelektroporeringen visade sig ha liten eller ingen effekt. Generellt sett ökade den initialametanproduktionshastigheten till följd av förbehandling, medan metanpotentialen förblevoförändrad. Värmebehandling gav ingen effekt på biogasproduktionen i det semikontinuerligarötningsförsöket jämfört med kontroll, medan alkalisk förbehandling inhiberadebiogasproduktionen och orsakade höga koncentrationer av ackumulerat acetat. Det kunde inteavgöras huruvida det var natrium- eller hydroxidjoner, som orsakade inhiberingen. För attkunna utvärdera möjligheten att röta slam, som förbehandlats med NaOH, rekommenderasvidare analys av dess påverkan på flockstruktur, toxicitet och biotillgänglighet.

Over the past few years, there has been a surge in literature regarding the digital transformation. Its popularity derives from the tremendous potential it has proven in production companies, in previous studies. This has increased its attention among actors within the industrial business area. Despite this overwhelming popularity, the literature does not address the research area in relation to the slow-moving pulp and paper industry. At the same time, incumbent companies within the industry have proven to be incapable of adopting the digital transformation in the rapid pace of today’s volatile environment. This research therefore intends to investigate the crucial factors an incumbent company within the pulp and paper industry needs to adopt to achieve a higher absorption of novel digital trends.  In order to investigate the subject, a qualitative case study was applied to a company within the category. The material was retrieved through semi-structured interviews with relevant actors within the case company and analyzed through thematic analysis. This revealed nine clearly outlined themes of insufficient corporate infrastructure that emphasizes essential organizational capabilities. These findings suggest that there are a number of capabilities that leaders and decision-makers need to adopt in order for the organization to conduct a more efficient and sustainable approach of digital transformation. This research therefore proposes a framework with outlined leadership capabilities to consider in transformation initiatives, within the pulp and paper industry. The framework will help leaders in shaping the process of implementing and maintaining digital transformation. These capabilities stimulate the support activities, which are the surrounding procedures and activities that support the organization in transformation initiatives, and are imperative for an organization to possess within the given context. By reducing the ambiguity and resistance to change the framework will help leaders in improving the decision making of transformation initiatives. The ultimate goal is to establish a unified organizational vision, based on digital transformation, to strengthen the overall long-term sustainability. / Tidigare studier påvisar att digital transformation blivit ett allt vanligare forskningsområde. Detta på grund av de positiva effekter transformationen medfört inom ett flertal produktionsföretag. Konceptet har ökat uppmärksamheten inom industrisektorn, där det nu blivit allt vanligare att anamma digital transformation. Trots denna trend uppvisar befintlig litteratur en avsaknad av studier inom forskningsområdet, i relation till den långsamt rörliga kartong- och massaindustrin. Samtidigt påvisar etablerade företag inom industrin en brist på förmågan att anpassa sig till den digitala transformationen. Denna forskningsstudie syftar därför till att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för ett företag inom kartong- och massaindustrin att anamma i strävan att uppnå en högre absorption av nya digitala trender. För att undersöka ämnet genomfördes en kvalitativ fallstudie hos ett företag inom kartong- och massaindustrin. Materialet erhölls via semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer inom fallföretaget och analyserades med hjälp av tematisk analys, vilket visade på nio tydliga teman i form av bristande infrastruktur. Detta resultat tyder på att ledare och beslutsfattare behöver besitta ett visst antal kvalifikationer för att organisationen ska kunna uppnå en mer effektiv och hållbar digital transformation. Denna studie har därför upprättat ett tydligt ramverk med definierade kvalifikationer som ledare bör eftersträva vid digital transformation inom kartong- och massaindustrin. Ramverket är avsett att användas som stöd för ledare vid implementering och upprätthållande av transformativa initiativ. Genom att stimulera viktiga stödfunktioner med hjälp av dessa kvalifikationer kan den organisatoriska tvetydigheten och acceptansen för sådana initiativ öka. Det ultimata målet är att etablera en enhetlig organisatorisk vision, baserat på digital transformation, för att stärka den övergripande långsiktiga hållbarheten.