<p> </p><p><strong>Introduction</strong></p><p>Many studies indicate that there are numerous factors that promote or hamper the adoption of IT applications and are a prime concern for many researchers and practitioners (Abrahamson, 1991). Two main factors which need to be examined closely when making decisions about IT investments are the internal and external factors. Since these factors play a great role in decision making of IT investments, it is imperative to study their impact on the strategic planning because this forms the founding blocks for IT decision making.</p><p><strong>Problem</strong></p><p>As the business environment keeps on changing, managers need to thoroughly scan the environment before investing in an Information technology system. The reason is to identify the major factors that can be detrimental to the organization from reaping the potential rewards from their IT investments. Sutton, (1998) views the process of environment scanning as a technique to identify threats and opportunities while improving long and short- term planning. With the current financial crisis that started in 2007, there seems to be a pandemic concern in the massive. Inevitably, this has lead to a risen concern for organizations to carefully study this particular factor when deciding on investing in new information technology.<strong></strong></p><p><strong>Purpose</strong></p><p>The aim of this thesis is to establish and evaluate the internal and external factors affecting the decision making in IT investments, in particular ERP systems. It also seeks to contribute to literature on the impact of the current financial crisis on making IT investment decisions.</p><p><strong>Method</strong></p><p>Our research study took a deductive approach with the use of qualitative data that was collected from semi-structured interviews of three respondents. The interviewed companies were Fagerhult Belysning, Sogeti and Professor Mats-Åke Hugosson.</p><p><strong>Conclusion</strong></p><p>The evaluation of the internal and external factors affecting the decision making was analyzed with the SWOT analysis. Each potential factor was categorized under internal, strengths or weakness and external, opportunities or threats and then assisted in reducing the weaknesses in the organization and mitigating the potential threat in order to understand these factors influence on ERP adoption in Fagerhult. An advice for organizations is despite the financial crisis, the question they ought to ponder over is firstly the obvious which is, do we have the available resources? And if that is not a constraint, the next issue is how we can get the optimal value from our IT investments and our correspondents laid it out clearly; organizations need to plan ahead and continue making IT investments that aims at creating a suitable balance/ fit or harmonization between their IT and business strategy.</p>

<p>Vi, Linda Runvall och Satu Parantainen, har gjort vårt examensarbete för företaget Leine & Linde i Strängnäs. De tillverkar pulsgivare som används inom industrin. Examensarbetet bestod av att göra om en befintlig manual och skriva guidelines (riktlinjer) till Leine & Lindes personal.</p><p>Under vårt examensarbete har vi använt oss av våra kunskaper inom informationsdesign. Rune Pettersson, professor i informationsdesign vid Mälardalens högskola, beskriver ämnet informationsdesign såhär:</p><p>”In order to satisfy the information needs of the intended receivers information design comprises analysis, planning, presentation and understanding of a message- its content, language and form. Regardless of the selected medium, a well designed information set will satisfy aesthetic, economic, ergonomic, as well as subject matter requirements” (Pettersson, 2002, preface).</p><p>Syftet med arbetet var att kunna utforma en användbar och lättförståelig manual. Den tekniska beskrivningen ska ge användare som har tillräckliga grundkunskaper information om produkten så att de lättare ska förstå instruktionerna och anvisningarna (STG handbok 169, 1999, s. 16). Vi har förbättrat en befintlig manual och anpassat den till Leine & Lindes målgrupp. Företaget vill kunna använda vår manual tillsammans med guidelines för att utforma alla sina manualer på samma sätt.</p><p>Syftet med guidelines var att instruera personalen om hur de ska skriva sina manualer. Där finns information om hur de ska skriva och utforma manualer.</p><p>Utprovningarna visade att målgruppen föredrog vår manual eftersom den var lättläst och överskådlig.</p>

<p>Designboken kan liknas vid en visuell manual där regler bland annat läggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehåller en informationsdel och en inspirationsdel för att både förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag på arbetssätt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men också förslag på mönster och illustrationer till presentpapper och påsar.</p><p>Syftet har varit att skapa en användarvänlig designbok, där målet är att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, då informationsdesign innebär att definiera, planera och utforma innehållet i ett meddelande och förhållandet som det presenteras på.</p>

<p>Rapporten beskriver arbetet med att ta fram ett förändringsförslag för ett kappprum. Kapprummet finns i Elimkyrkan i Eskilstuna. Vid framtagandet av förslaget skulle särskild uppmärksamhet ägnas åt information/anslagstavlor, men utan att försumma helheten. Den problemformulering som utformades som en sammanfattning av uppgiften var: Visualisering av förslag som förbättrar kommunikation och funktion i Elimkyrkans kapprum.</p><p>Resultatet visualiserades med hjälp av Open Source programmet Blender.</p>

<p>Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet. Kilometerskattesystemet kräver att efterlevnadskontroller genomförs för att skapa ett rättvist och fungerande system.</p><p>Examensarbetet syftar till att skapa ett tillvägagångssätt för visualisering av transportflöde på ett tillförlitligt sätt. En grundlig kartläggning över hur transporterna fördelas på det svenska vägnätet har utförts och utfaller i en transportmodell. Transportmodellen ska användas som indata i ett tillvägagångssätt vid placering av mobila kontrollstationer för efterlevnadskontroll.</p><p>De fem stegen i tillvägagångssättet representerar delar som bör ingå för att på ett tillförlitligt sätt kunna placera ut kontrollerna. Steg 1 - Skapa en OD-matris bestämmer detaljeringsnivån på OD-matrisen, det vill säga antal OD-par, länkar och noder. En kostnadsparameter för varje länk krävs för att bestämma vilka länkar som är mest lämpliga att användas för de olika rutterna. I steg 2 - Implementering av data sker inmatning av insamlad data i transportmodellen, här krävs att indata är i form av rutt- och länkflöde. Steg 3 - Kalibrering utförs med hjälp av ytterligare data för att uppnå en mer tillförlitlig transportmodell. Insamlad data bör vara av hög precision. I steg 4 - Jämför resultat hämtas utdata från transportmodellen, vilka jämförs med inrapporterad data från Avgiftsförmedlaren för att identifiera stora avvikelser. Sista steget - Rikta kontroll innebär att mobila kontroller utplaceras i områden med stora avvikelser.</p><p>Indata till transportmodellen kan vara information ifrån till exempel slangmätningar, resvaneundersökningar, trafiksäkerhetskameror eller färdskrivare. Idag finns dock bara data för implementering i form av slangmätningar och resvaneundersökningar. Ett avgränsat exempelområde valde att studeras på grund av saknad indata och den stora rbetsbelastningen över att skapa en transportmodell för hela Sverige. Vid en verifiering erhölls de svar och beteenden som väntades, vilket tyder på att modellen uppför sig korrekt.</p>

<p>Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens användning inom pappers- och massaindustrin.</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess användning. Andra frågor i fokus är: Hur används simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan användandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet?</p><p>Hur ser utvecklingen inom simulering ut?</p><p>Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som åhörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lämpbarhet. Deltagarna är personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien. Fem bruk finns representerade varav tre använder simulering.</p><p>Resultatet visar att användandet av simulering främst påverkas av ekonomiska, organisatoriska, personalmässiga, tekniska och kunskapsmässiga resurser på bruken, den bristande integrationen mellan befintlig teknik och simuleringsteknik och det sätt informationen om simulering sprids. Av stor vikt för användandet är framför allt kunskap och intresse hos personalen på bruket.</p><p>Simulering används exempelvis för att få fram dimensioneringsunderlag och för att utöka förståelsen för processerna i fabriken. Användandet sprids främst genom personliga kontakter t ex under konferenser, seminarium och genom konsulter. Även exempel på användning är betydande för spridningen. En förutsättning för att simulering ska kunna bli ett integrerat verktyget på bruken verkar vara, att modellen och simuleringskunskap finns på bruken, inte på konsultfirmor. En kontinuerlig användning kan underlättas av att en funktion med huvudansvar för tillämpningen tillsätts samt av att modellens uppdateringsmöjligheter förbättras. Respondenterna tror att utvecklingen av simulering främst handlar om en utveckling mot mer omfattande modeller, förbättringar av både simuleringsverktygen och möjligheten att integrera simuleringsteknik med befintlig teknik på bruken.</p>

<p>Vitamex AB är en nordisk egenvårdskoncern med huvudkontor i Norrköping som tillverkar och säljer naturläkemedel och kosttillskott. Inom Vitamex Production AB finns ett reklamationssystem för interna och externa reklamationer som hanteras pappersvägen. För att underlätta hanteringen önskade man ett webbaserat behörighetsstyrt datasystem. I det här examensarbetet beskrivs utvecklingen av ett webbaserat system där fokus har lagts på användbarhet. För utvecklingen har designteorin Usability Engineering använts. Med hjälp av denna process har gränssnittet testats och utvärderats. Rapporten beskriver hur vi lärt känna användarna och uppgiften genom intervjuer. Här beskriver vi hur designprocessen har fungerat genom att låta användarna vara med och påverka genom hela designfasen. Tre prototyper framställdes och dessa presenterades och utvärderades på fokusgrupper. Resultatet har blivit en prototyp med viss interaktivitet och med fokus på användbarhet.</p>

<p>Commissioned by the government, SOS Alarm has undertaken the assignment to be responsible for the emergency calls within Sweden. They are also performing commissions for the county councils in dispatching ambulances. SOS Alarms business concept is to develop, offer and perform services to create safety in emergency situations and to create a safer society.</p><p>To develop the ambulance services in Sweden, SOS Alarm started a project in the beginning of 2003. The project is called OPAL, Optimized Ambulance Logistics, and it is being conducted in cooperation with Linköpings Universitet. Ambulance Logistics is the planning, implementation and control of resources and information used to facilitate an efficient way of serving a person in need of out-of-hospital medical care, including possible transportation.</p><p>Among other things, the OPAL-project has resulted in a preparedness calculator. The calculator calculates the preparedness for certain areas in Sweden (so far Dalarna and the county of Stockholm) and visualizes the preparedness on a digital map to support the persons who dispatch the ambulances. If an area has “bad preparedness”, in simple terms it means that there are not enough ambulances in the surrounding area to cover the probable needs.</p><p>The inputs for the preparedness calculator include forecasts of where and when ambulance calls are probable to occur in Sweden. The purpose with this thesis is to create a method to produce these forecasts. A method to update the forecasts when new input data is available also has to be created. The data analysis and production of forecasts in this thesis are based on data from Dalarna. However, the method has to be generalized and eventually applicable to produce forecasts for the rest of Sweden.</p><p>An analysis of historical data shows that the demand is constant, with no obvious trend. It is obvious that number of ambulance calls is differentiated over the days of the week and also over the hours of the day. Therefore, the week is categorized into 168 different indexes, one for each hour of the week. The next step is to examine two reasonable forecasting methods, moving average and exponential smoothing, and compare their quantitative and qualitative characteristics. Based on these comparisons, the moving average method is recommended.</p><p>With the forecasts, the preparedness in selected areas can be calculated and SOS Alarm receives excellent assistance in dispatching ambulances in a more efficient way. The preparedness calculator will assist in preventing bad preparedness and it makes sure that the best possible preparedness is being upheld. Therefore, good forecasting can contribute to a safer society and to saving human lives.</p> / <p>SOS Alarm har, med staten som uppdragsgivare, åtagit sig att svara för nödnumret 112 inom Sverige. De utför även uppdrag för landstingens räkning, inom ambulansalarmering och inom ambulansdirigering. SOS Alarms affärsidé är att utveckla, erbjuda och utföra tjänster för att skapa trygghet i nödsituationer och bidra till ett tryggare samhälle.</p><p>I början av år 2003 inledde SOS Alarm projektet OPAL med målet att utveckla ambulansverksamheten i Sverige. OPAL står för Optimerad Ambulanslogistik och drivs i samarbete med Linköpings universitet. Ambulanslogistik är den planering, implementering och kontroll av resurser och information som utförs för att åstadkomma ett effektivt sätt att betjäna en person i behov av vård utanför sjukhuset, inklusive eventuell transport.</p><p>OPAL-projektet har bland annat resulterat i en beredskapskalkylator. Denna kalkylator beräknar beredskapen för vissa områden i Sverige (för närvarande i Dalarna och Stockholms län) och visualiserar dessa beredskaper på en digital karta som stöd för de personer som styr ambulanserna och tilldelar dem uppdrag. ”Dålig beredskap” i ett område innebär förenklat att det inte finns tillräckligt många ambulanser i närheten för att uppfylla det förväntade behovet.</p><p>En ingående parameter som behövs till beredskapskalkylatorn är prognoser för när det är troligt att uppdrag kommer att uppstå i olika områden. Syftet med examensarbetet är att skapa en metod för att prognostisera detta förväntade antal uppdrag för ambulanserna i Sverige. En metod ska även skapas för att prognoserna ska kunna uppdateras i takt med att ny data samlas in. Analysen av data och framtagning av prognoserna utförs i examensarbetet för Dalarna som exempel, men metoden ska kunna användas även för att ta fram prognoser för övriga Sverige.</p><p>En analys av historiska data för Dalarna visar en bakomliggande konstant efterfrågemodell utan tydlig trend. Det visar sig tydligt att antal uppdrag beror på vilken veckodag samt vilken timme på dygnet som råder. Valet blir därför att tilldela veckan 168 olika index, ett för varje timme under veckan. Sedan undersöks två rimliga prognosmetoder, glidande medelvärde och exponentiell utjämning, som jämförs kvalitativt och kvantitativt. Med dessa analyser som grund rekommenderas metoden glidande medelvärde.</p><p>Med prognosvärden kan beredskapen i utvalda områden beräknas och SOS Alarm får god hjälp att dirigera ambulanser på ett mer effektivt sätt. Beredskapskalkylatorn är ett verktyg som hjälper till att förebygga dålig beredskap och att se till att bästa möjliga beredskap hålls. Goda prognoser kan alltså bidra till ett tryggare samhälle och att rädda människoliv.</p>

<p>Radio Frequency Identification är en relativt gammal teknik (sedan andra världskriget), som upplevt en renässans. Då som nu användes RFID för att identifiera föremål, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav på industrier och samhället i övrigt har lett till den ”informa-tionsålder” vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling ställs allt högre krav på insamlingen av den information som många processer och beslut baseras på. Förenklat kan kommunika-tionen förklaras som en radiosignal som skickas från en RFID-läsare till en RFID-tagg. Taggen sitter på objektet som skall identifieras och information om objektet finns lagrad i taggen. Radiosignalen väcker taggen som skickar den information som finns lagrad i dess mikrochip tillbaka till läsaren. RFID kan användas i en stor mängd olika områden och applikationer där två av dessa är inom transportnätverk och försörjningskedjor. Anledningen till att detta projekt initierades var att logistikföretaget Schenker AB såg ett behov i att undersöka hur tekniken kan användas inom deras verksamhet. För Schenkers del var det viktigt att få utreda eventuella möjligheter med tekniken, och dess kostnader innan kunderna kom med krav eller önskemål om användning. Tre förslag på hur RFID kan användas i verksamheten har utarbetats för att få en bra bild av hur användningen kan gå till och vad som krävs. Studien visar att det krävs en hel del av Schenker i form av utrustning och även datasystem. De slutsatser som kan dras efter att projektet är genomfört är att det finns potential för förbättringar vid användning av RFID-teknik inom Schenkers verksamhet. Dock är dessa förknippade med relativt höga initiala kostnader. Vidare finns även en del tekniska begränsningar vilket gör att systemet måste planeras och konstrueras noggrant för full funktionalitet. Ytterligare undersökningar måste göras för att få mer underlag för hur pass väl RFID kan användas inom Schenker. Tester och försök i mindre flöden hos Schenker vore ett bra sätt för att få erfarenhet och kunskap om teknikens funktionalitet, möjligheter och begränsningar.</p>

<p>In global supply chain management, radio frequency identification RFID has emerged within the last decade and became a superior technology for information storage. However, the technology has not yet been widely accepted or used in comparison to the barcode.</p><p>The underlying interest is to explore RFID technology, to understand the benefits and drawback that this innovation brings. Once functionality and application comprehension is overviewed, specific models such as SWOT analysis, Real Option Theory, Technology Push-Pull model and RFID Implementation stages can be applied to evaluate a firm’s RFID readiness.</p><p>The findings are based on two Swedish case companies Skanska Maskin AB and Datema. Information from the case companies are consolidated and aggregated to analyze and derive the methods used to discover the firm’s ability to adopt RFID. The analysis will discuss the factors involved with the technology and recommendations for future studies are given.</p>