<p>I Europa har det under en längre tid pågått diskussioner angående ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. Många andra länder i Europa planerar också att införa liknande system. Finansdepartementets vägtrafikskatteutredning (VTU) lade år 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.</p><p>I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig fråga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att på ett kostnadseffektivt sätt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem. Dessa punkter kan bestå av flera olika typer av kontroller, exempelvis fasta automatiska kontrollstationer. Utplacering av kontrollstationer innebär en stor infrastrukturinvestering, som därför bör vara noga övervägd. Tre olika optimeringsmodeller togs fram och analyserades:</p><p>Minimering av antalet kontrollstationer. Modellen placerar kontrollstationerna så att en given täckningsgrad uppfylls med minsta möjliga antal stationer.</p><p>Maximering av antalet täckta rutter. Modellen placerar kontrollstationerna så att största möjliga antalet rutter blir täckta enligt ett fördefinierat antal stationer.</p><p>Maximering av täckt flöde. Den sista modellen ser till att ett förutbestämt antal kontrollstationer placeras, så att en så stor andel trafikflöde som möjligt täcks.</p><p>För de två sista modellerna utvecklades en girighetsalgoritm, som implementerades i Java. Modellerna testades på trafikflödesdata från Blekinge län som Vägverket bistod med. Resultatet av utplaceringen visade att redan med ett litet antal kontrollstationer täcktes en stor del av trafikflödet. Vid utplacering av tre stationer, täcks med modell två 46 procent och med modell tre 52 procent av flödet.</p>

I Europa har det under en längre tid pågått diskussioner angående ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. Många andra länder i Europa planerar också att införa liknande system. Finansdepartementets vägtrafikskatteutredning (VTU) lade år 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige. I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig fråga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att på ett kostnadseffektivt sätt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem. Dessa punkter kan bestå av flera olika typer av kontroller, exempelvis fasta automatiska kontrollstationer. Utplacering av kontrollstationer innebär en stor infrastrukturinvestering, som därför bör vara noga övervägd. Tre olika optimeringsmodeller togs fram och analyserades: Minimering av antalet kontrollstationer. Modellen placerar kontrollstationerna så att en given täckningsgrad uppfylls med minsta möjliga antal stationer. Maximering av antalet täckta rutter. Modellen placerar kontrollstationerna så att största möjliga antalet rutter blir täckta enligt ett fördefinierat antal stationer. Maximering av täckt flöde. Den sista modellen ser till att ett förutbestämt antal kontrollstationer placeras, så att en så stor andel trafikflöde som möjligt täcks. För de två sista modellerna utvecklades en girighetsalgoritm, som implementerades i Java. Modellerna testades på trafikflödesdata från Blekinge län som Vägverket bistod med. Resultatet av utplaceringen visade att redan med ett litet antal kontrollstationer täcktes en stor del av trafikflödet. Vid utplacering av tre stationer, täcks med modell två 46 procent och med modell tre 52 procent av flödet.

<p>Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet. Kilometerskattesystemet kräver att efterlevnadskontroller genomförs för att skapa ett rättvist och fungerande system.</p><p>Examensarbetet syftar till att skapa ett tillvägagångssätt för visualisering av transportflöde på ett tillförlitligt sätt. En grundlig kartläggning över hur transporterna fördelas på det svenska vägnätet har utförts och utfaller i en transportmodell. Transportmodellen ska användas som indata i ett tillvägagångssätt vid placering av mobila kontrollstationer för efterlevnadskontroll.</p><p>De fem stegen i tillvägagångssättet representerar delar som bör ingå för att på ett tillförlitligt sätt kunna placera ut kontrollerna. Steg 1 - Skapa en OD-matris bestämmer detaljeringsnivån på OD-matrisen, det vill säga antal OD-par, länkar och noder. En kostnadsparameter för varje länk krävs för att bestämma vilka länkar som är mest lämpliga att användas för de olika rutterna. I steg 2 - Implementering av data sker inmatning av insamlad data i transportmodellen, här krävs att indata är i form av rutt- och länkflöde. Steg 3 - Kalibrering utförs med hjälp av ytterligare data för att uppnå en mer tillförlitlig transportmodell. Insamlad data bör vara av hög precision. I steg 4 - Jämför resultat hämtas utdata från transportmodellen, vilka jämförs med inrapporterad data från Avgiftsförmedlaren för att identifiera stora avvikelser. Sista steget - Rikta kontroll innebär att mobila kontroller utplaceras i områden med stora avvikelser.</p><p>Indata till transportmodellen kan vara information ifrån till exempel slangmätningar, resvaneundersökningar, trafiksäkerhetskameror eller färdskrivare. Idag finns dock bara data för implementering i form av slangmätningar och resvaneundersökningar. Ett avgränsat exempelområde valde att studeras på grund av saknad indata och den stora rbetsbelastningen över att skapa en transportmodell för hela Sverige. Vid en verifiering erhölls de svar och beteenden som väntades, vilket tyder på att modellen uppför sig korrekt.</p>

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet. Kilometerskattesystemet kräver att efterlevnadskontroller genomförs för att skapa ett rättvist och fungerande system. Examensarbetet syftar till att skapa ett tillvägagångssätt för visualisering av transportflöde på ett tillförlitligt sätt. En grundlig kartläggning över hur transporterna fördelas på det svenska vägnätet har utförts och utfaller i en transportmodell. Transportmodellen ska användas som indata i ett tillvägagångssätt vid placering av mobila kontrollstationer för efterlevnadskontroll. De fem stegen i tillvägagångssättet representerar delar som bör ingå för att på ett tillförlitligt sätt kunna placera ut kontrollerna. Steg 1 - Skapa en OD-matris bestämmer detaljeringsnivån på OD-matrisen, det vill säga antal OD-par, länkar och noder. En kostnadsparameter för varje länk krävs för att bestämma vilka länkar som är mest lämpliga att användas för de olika rutterna. I steg 2 - Implementering av data sker inmatning av insamlad data i transportmodellen, här krävs att indata är i form av rutt- och länkflöde. Steg 3 - Kalibrering utförs med hjälp av ytterligare data för att uppnå en mer tillförlitlig transportmodell. Insamlad data bör vara av hög precision. I steg 4 - Jämför resultat hämtas utdata från transportmodellen, vilka jämförs med inrapporterad data från Avgiftsförmedlaren för att identifiera stora avvikelser. Sista steget - Rikta kontroll innebär att mobila kontroller utplaceras i områden med stora avvikelser. Indata till transportmodellen kan vara information ifrån till exempel slangmätningar, resvaneundersökningar, trafiksäkerhetskameror eller färdskrivare. Idag finns dock bara data för implementering i form av slangmätningar och resvaneundersökningar. Ett avgränsat exempelområde valde att studeras på grund av saknad indata och den stora rbetsbelastningen över att skapa en transportmodell för hela Sverige. Vid en verifiering erhölls de svar och beteenden som väntades, vilket tyder på att modellen uppför sig korrekt.