<p>Commissioned by the government, SOS Alarm has undertaken the assignment to be responsible for the emergency calls within Sweden. They are also performing commissions for the county councils in dispatching ambulances. SOS Alarms business concept is to develop, offer and perform services to create safety in emergency situations and to create a safer society.</p><p>To develop the ambulance services in Sweden, SOS Alarm started a project in the beginning of 2003. The project is called OPAL, Optimized Ambulance Logistics, and it is being conducted in cooperation with Linköpings Universitet. Ambulance Logistics is the planning, implementation and control of resources and information used to facilitate an efficient way of serving a person in need of out-of-hospital medical care, including possible transportation.</p><p>Among other things, the OPAL-project has resulted in a preparedness calculator. The calculator calculates the preparedness for certain areas in Sweden (so far Dalarna and the county of Stockholm) and visualizes the preparedness on a digital map to support the persons who dispatch the ambulances. If an area has “bad preparedness”, in simple terms it means that there are not enough ambulances in the surrounding area to cover the probable needs.</p><p>The inputs for the preparedness calculator include forecasts of where and when ambulance calls are probable to occur in Sweden. The purpose with this thesis is to create a method to produce these forecasts. A method to update the forecasts when new input data is available also has to be created. The data analysis and production of forecasts in this thesis are based on data from Dalarna. However, the method has to be generalized and eventually applicable to produce forecasts for the rest of Sweden.</p><p>An analysis of historical data shows that the demand is constant, with no obvious trend. It is obvious that number of ambulance calls is differentiated over the days of the week and also over the hours of the day. Therefore, the week is categorized into 168 different indexes, one for each hour of the week. The next step is to examine two reasonable forecasting methods, moving average and exponential smoothing, and compare their quantitative and qualitative characteristics. Based on these comparisons, the moving average method is recommended.</p><p>With the forecasts, the preparedness in selected areas can be calculated and SOS Alarm receives excellent assistance in dispatching ambulances in a more efficient way. The preparedness calculator will assist in preventing bad preparedness and it makes sure that the best possible preparedness is being upheld. Therefore, good forecasting can contribute to a safer society and to saving human lives.</p> / <p>SOS Alarm har, med staten som uppdragsgivare, åtagit sig att svara för nödnumret 112 inom Sverige. De utför även uppdrag för landstingens räkning, inom ambulansalarmering och inom ambulansdirigering. SOS Alarms affärsidé är att utveckla, erbjuda och utföra tjänster för att skapa trygghet i nödsituationer och bidra till ett tryggare samhälle.</p><p>I början av år 2003 inledde SOS Alarm projektet OPAL med målet att utveckla ambulansverksamheten i Sverige. OPAL står för Optimerad Ambulanslogistik och drivs i samarbete med Linköpings universitet. Ambulanslogistik är den planering, implementering och kontroll av resurser och information som utförs för att åstadkomma ett effektivt sätt att betjäna en person i behov av vård utanför sjukhuset, inklusive eventuell transport.</p><p>OPAL-projektet har bland annat resulterat i en beredskapskalkylator. Denna kalkylator beräknar beredskapen för vissa områden i Sverige (för närvarande i Dalarna och Stockholms län) och visualiserar dessa beredskaper på en digital karta som stöd för de personer som styr ambulanserna och tilldelar dem uppdrag. ”Dålig beredskap” i ett område innebär förenklat att det inte finns tillräckligt många ambulanser i närheten för att uppfylla det förväntade behovet.</p><p>En ingående parameter som behövs till beredskapskalkylatorn är prognoser för när det är troligt att uppdrag kommer att uppstå i olika områden. Syftet med examensarbetet är att skapa en metod för att prognostisera detta förväntade antal uppdrag för ambulanserna i Sverige. En metod ska även skapas för att prognoserna ska kunna uppdateras i takt med att ny data samlas in. Analysen av data och framtagning av prognoserna utförs i examensarbetet för Dalarna som exempel, men metoden ska kunna användas även för att ta fram prognoser för övriga Sverige.</p><p>En analys av historiska data för Dalarna visar en bakomliggande konstant efterfrågemodell utan tydlig trend. Det visar sig tydligt att antal uppdrag beror på vilken veckodag samt vilken timme på dygnet som råder. Valet blir därför att tilldela veckan 168 olika index, ett för varje timme under veckan. Sedan undersöks två rimliga prognosmetoder, glidande medelvärde och exponentiell utjämning, som jämförs kvalitativt och kvantitativt. Med dessa analyser som grund rekommenderas metoden glidande medelvärde.</p><p>Med prognosvärden kan beredskapen i utvalda områden beräknas och SOS Alarm får god hjälp att dirigera ambulanser på ett mer effektivt sätt. Beredskapskalkylatorn är ett verktyg som hjälper till att förebygga dålig beredskap och att se till att bästa möjliga beredskap hålls. Goda prognoser kan alltså bidra till ett tryggare samhälle och att rädda människoliv.</p>

Commissioned by the government, SOS Alarm has undertaken the assignment to be responsible for the emergency calls within Sweden. They are also performing commissions for the county councils in dispatching ambulances. SOS Alarms business concept is to develop, offer and perform services to create safety in emergency situations and to create a safer society. To develop the ambulance services in Sweden, SOS Alarm started a project in the beginning of 2003. The project is called OPAL, Optimized Ambulance Logistics, and it is being conducted in cooperation with Linköpings Universitet. Ambulance Logistics is the planning, implementation and control of resources and information used to facilitate an efficient way of serving a person in need of out-of-hospital medical care, including possible transportation. Among other things, the OPAL-project has resulted in a preparedness calculator. The calculator calculates the preparedness for certain areas in Sweden (so far Dalarna and the county of Stockholm) and visualizes the preparedness on a digital map to support the persons who dispatch the ambulances. If an area has “bad preparedness”, in simple terms it means that there are not enough ambulances in the surrounding area to cover the probable needs. The inputs for the preparedness calculator include forecasts of where and when ambulance calls are probable to occur in Sweden. The purpose with this thesis is to create a method to produce these forecasts. A method to update the forecasts when new input data is available also has to be created. The data analysis and production of forecasts in this thesis are based on data from Dalarna. However, the method has to be generalized and eventually applicable to produce forecasts for the rest of Sweden. An analysis of historical data shows that the demand is constant, with no obvious trend. It is obvious that number of ambulance calls is differentiated over the days of the week and also over the hours of the day. Therefore, the week is categorized into 168 different indexes, one for each hour of the week. The next step is to examine two reasonable forecasting methods, moving average and exponential smoothing, and compare their quantitative and qualitative characteristics. Based on these comparisons, the moving average method is recommended. With the forecasts, the preparedness in selected areas can be calculated and SOS Alarm receives excellent assistance in dispatching ambulances in a more efficient way. The preparedness calculator will assist in preventing bad preparedness and it makes sure that the best possible preparedness is being upheld. Therefore, good forecasting can contribute to a safer society and to saving human lives. / SOS Alarm har, med staten som uppdragsgivare, åtagit sig att svara för nödnumret 112 inom Sverige. De utför även uppdrag för landstingens räkning, inom ambulansalarmering och inom ambulansdirigering. SOS Alarms affärsidé är att utveckla, erbjuda och utföra tjänster för att skapa trygghet i nödsituationer och bidra till ett tryggare samhälle. I början av år 2003 inledde SOS Alarm projektet OPAL med målet att utveckla ambulansverksamheten i Sverige. OPAL står för Optimerad Ambulanslogistik och drivs i samarbete med Linköpings universitet. Ambulanslogistik är den planering, implementering och kontroll av resurser och information som utförs för att åstadkomma ett effektivt sätt att betjäna en person i behov av vård utanför sjukhuset, inklusive eventuell transport. OPAL-projektet har bland annat resulterat i en beredskapskalkylator. Denna kalkylator beräknar beredskapen för vissa områden i Sverige (för närvarande i Dalarna och Stockholms län) och visualiserar dessa beredskaper på en digital karta som stöd för de personer som styr ambulanserna och tilldelar dem uppdrag. ”Dålig beredskap” i ett område innebär förenklat att det inte finns tillräckligt många ambulanser i närheten för att uppfylla det förväntade behovet. En ingående parameter som behövs till beredskapskalkylatorn är prognoser för när det är troligt att uppdrag kommer att uppstå i olika områden. Syftet med examensarbetet är att skapa en metod för att prognostisera detta förväntade antal uppdrag för ambulanserna i Sverige. En metod ska även skapas för att prognoserna ska kunna uppdateras i takt med att ny data samlas in. Analysen av data och framtagning av prognoserna utförs i examensarbetet för Dalarna som exempel, men metoden ska kunna användas även för att ta fram prognoser för övriga Sverige. En analys av historiska data för Dalarna visar en bakomliggande konstant efterfrågemodell utan tydlig trend. Det visar sig tydligt att antal uppdrag beror på vilken veckodag samt vilken timme på dygnet som råder. Valet blir därför att tilldela veckan 168 olika index, ett för varje timme under veckan. Sedan undersöks två rimliga prognosmetoder, glidande medelvärde och exponentiell utjämning, som jämförs kvalitativt och kvantitativt. Med dessa analyser som grund rekommenderas metoden glidande medelvärde. Med prognosvärden kan beredskapen i utvalda områden beräknas och SOS Alarm får god hjälp att dirigera ambulanser på ett mer effektivt sätt. Beredskapskalkylatorn är ett verktyg som hjälper till att förebygga dålig beredskap och att se till att bästa möjliga beredskap hålls. Goda prognoser kan alltså bidra till ett tryggare samhälle och att rädda människoliv.

This thesis presents a study on efficient dispatching rules in ambulance dispatching. By efficient dispatching rules, we mean such dispatching rules that lower response times for priority 1 calls while keeping response times for priority 2 calls at an adequate level. A Markov process and a simulation model were developed in order to evaluate the performance of several existing and newly designed dispatching rules. On four different response areas, five different dispatching rules were tested and their performances were compared. Particular focus was put upon the dispatch rule currently used by the Swedish emergency service provider SOS Alarm; the Closest rule. Our findings indicate that the four priority-based dispatching rules all outperform the Closest rule in decreasing the mean response time for calls of priority degree 1. Furthermore, implementing restrictions on the travel time for priority 2 calls was proven an efficient way to control the trade-off between the mean response time of priority 1 and 2 calls. The conclusion was drawn that the possibilities for more efficient ambulance dispatching are many and that SOS Alarm should consider implementing priority-based dispatching rules, alike the ones presented in this thesis, in their dispatching process. A study of the ambulance operator and controller profession, and the operator’s and controller’s interplay with the decision support system used by SOS Alarm in the ambulance dispatching process, was conducted in parallel. The properties of the interaction dynamics between operator and automation and the dangers linked to it were mapped out, described and analyzed. / Denna kandidatexamensuppsats behandlar effektiva dirigeringsstrategier inom ambulansdirigering. Effektiva dirigeringsstrategier åsyftar dirigeringsstrategier som lyckas sänka svarstiden för inkommande prioritet 1-samtal, samtidigt som svarstiden för prioritet 2-samtal hålls på en tillfredsställande nivå. I syfte att utvärdera olika dirigeringsstrategier utvecklades både en Markovsk modell och en simuleringsmodell. På fyra olika geografiska områden testades och jämfördes. Fem olika dirigeringsstrategier, varav två existerande och tre nyutvecklade. Särskilt fokus riktades mot Closest rule, vilket är den dirigeringsstrategi som används i SOS Alarms verksamhet idag. Från resultaten kunde utläsas att de prioritets-baserade dirigeringsstrategierna resulterade i en lägre genomsnittlig svarstid för prioritet 1-fall än Closest rule. Dessutom konstaterades det att en begränsning av svarstiderna för prioritet 2-samtal var ett effektivt sätt att kontrollera balansen mellan de genomsnittliga svarstiderna för samtal av prioritet 1, respektive 2. Slutsatsen drogs att möjligheterna för att utveckla nya effektiva dirigeringsstrategier är många och att SOS Alarm bör överväga att implementera prioritetsbaserade dirigeringsstrategier likt dem som presenterats i denna uppsats. Parallellt studerades ambulansoperatörens och -dirigentens yrkeskunnande, samt operatörens och dirigentens samspel med det beslutsstödssystem som används i SOS Alarms dirigeringsverksamhet. Interaktionen mellan operatör och automatisering samt de relaterade riskerna kartlades, beskrevs och analyserades.