Polismyndigheten i Sverige ombildades den 1 januari 2015 till en nationell myndighet. Omorganisationen skedde med syfte att underlätta styrningen, öka flexibiliteten och kostnadseffektiviteten samt förbättra resultaten. Detta skulle innebära resursstarka lokalpolisområden med högt beslutsmandat och närhet till medborgarna. I november 2015 visade en undersökning att missnöjet med omorganisationen var stort bland de medarbetare som skulle ingå i lokalpolisområdena. Denna studie har utformats för att förstå varför detta missnöje uppstått. Syftet med studien är att förstå vilken effekt omorganisationen har på polisers arbete och våra frågeställningar är: Hur skapas polisernas förståelse för omorganisationen? Vilka konsekvenser har omorganisationen haft för poliser i deras praktiska arbete? Som teoretisk utgångspunkt har vi använt Ritzers rationaliseringsprocess och Berger och Luckmanns typifiering och institutionalisering. Vi har samlat in vår empiri genom kvalitativa intervjuer med tematiska frågor och sammanställt resultatet genom kategorier ordnade i kronologisk ordning. Studiens resultat visar hur poliserna skapar sin förståelse beroende på de fyra faktorerna  informationsflöde, påverkansgrad, helhetssyn och hierarkisk nivå. Resultatet visar också att omorganisationen fått konsekvenser i form av ökad toppstyrning, otydliga verksamhetsmål och en utbredd motivationsförlust med uppsägningar som följd.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur man på bästa sätt ger elever med dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, en god skolgång. Jag valde att använda den kvalitativa metoden eftersom jag tror att djupgående intervjuer ger bäst resultat. Intervjuerna spelades in på band och sammanställdes sedan. För elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att hjälp sätts in i god tid. Om en person med läs och skrivsvårigheter får hjälp vid tidig ålder kan dyslexin förebyggas. För att hjälpa dessa elever till en god skolgång krävs att man ser till eleven, till barnet. Det är barnet som ska stå i det främsta rummet. Som lärare och pedagog krävs att man sätter in rätt material, material som är anpassat för individen. Kompenserande material bör användas så mycket som möjligt i elevernas undervisning. Arbetet med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter har förbättrats de senaste åren, eftersom man har blivit mer medveten om handikappet. Forskningen utvecklas och med hjälp av den nya moderna tekniken kan man undersöka sådant man tidigare inte kunnat. Utvecklingen går framåt och det kommer hela tiden nya forskningsrön och förbättrade hjälpmedel för människor med läs- och skrivsvårigheter. Men det finns fortfarande mycket kvar att uppnå. Med erfarenheter och kännedom om begreppet dyslexi kan man förändra den negativa bilden och stärka de drabbades självförtroende.</p>

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur man på bästa sätt ger elever med dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, en god skolgång. Jag valde att använda den kvalitativa metoden eftersom jag tror att djupgående intervjuer ger bäst resultat. Intervjuerna spelades in på band och sammanställdes sedan. För elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att hjälp sätts in i god tid. Om en person med läs och skrivsvårigheter får hjälp vid tidig ålder kan dyslexin förebyggas. För att hjälpa dessa elever till en god skolgång krävs att man ser till eleven, till barnet. Det är barnet som ska stå i det främsta rummet. Som lärare och pedagog krävs att man sätter in rätt material, material som är anpassat för individen. Kompenserande material bör användas så mycket som möjligt i elevernas undervisning. Arbetet med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter har förbättrats de senaste åren, eftersom man har blivit mer medveten om handikappet. Forskningen utvecklas och med hjälp av den nya moderna tekniken kan man undersöka sådant man tidigare inte kunnat. Utvecklingen går framåt och det kommer hela tiden nya forskningsrön och förbättrade hjälpmedel för människor med läs- och skrivsvårigheter. Men det finns fortfarande mycket kvar att uppnå. Med erfarenheter och kännedom om begreppet dyslexi kan man förändra den negativa bilden och stärka de drabbades självförtroende.

Studiens övergripande syfte är att jämföra och analysera elevers uppfattningar av två arbetsätt i matematikundervisningen. Arbetsätten är: enskilt räknande i lärobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjälp av intervjuer av tio elever i skolår 5. Elevernas uppfattningar av arbetsätten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgå att många av eleverna har en uppfattning om matematik som räkning, göra många tal och att det är viktigt att det blir rätt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Det framgår även av analysen att elverna uppfattar en skillnad i interaktionen med andra i de två arbetsätten, där räkning i läroboken blir väldigt ensamt medan i problemlösning i grupp finns möjlighet till samtal och utbyte av tankar. En majoritet av eleverna i denna studie skulle välja att arbeta i problemlösning i grupp om det fick välja arbetsätt men en majoritet av eleverna uppfattar att de lär sig mest i det enskilda räknandet i läroboken.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa. I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik. Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande. Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna. I den andra intervjuar Jesper Lindau honom för Sveriges Radios Ekot. I den tredje intervjuas han av Tomas Ramberg i Sveriges Radios program Ekots lördagsintervju. Metoden för uppsatsens undersökning är samtalsanalys. Metoden används för att studera hur deltagarna utformar sina handlingar när de samtalar. Efter att ha transkriberat de utvalda intervjuerna ställs specifika frågor till materialet. Resultatet av studien visar att Carl Bildt ofta lämnar sin diskursiva roll när han inte accepterar journalistens agerande. Det är endast vid dessa tillfällen som kampen om det territoriella utrymmet är hård, vilket framgår av att parterna överlappar och avbryter varandra. De strategier journalisterna nyttjar i intervjuerna är granskande frågetekniker och frågor som syftar till att konkretisera Carl Bilds svar. Inga dubbelfrågor och värdeladdade ord används i frågorna. Slutna frågor används för att visa på svarslöshet och för att få svar på faktaförhållanden. Öppna frågor används för att låta Carl Bildt själv definiera utgångspunkten för intervjun. De strategier Carl Bildt använder sig av i intervjun är att han konsekvent inte svarar på frågor. För att inte framstå som svarslös använder han svarsmarkörer. Dessutom undviker han specifika ord i sina svar för att inte behöva beröra ämnet som frågan tar upp. Carl Bildt ifrågasätter även journalisternas objektivitet och premisser för frågorna.

Systembolaget har producerat nio stycken reklamfilmer  där de vill uppmana föräldrar att de inte skall ge minderåriga tonåringar alkohol. Jag har valt att  göra en receptionsanalys på en av dessa reklamfilmer, ”Sanningen”. Filmen uppvisar en dialog mellan en far och hans dotter där den minderåriga dottern ber om att få en flaska vin och fadern ger henne det. Denna uppsats belyser hur sex stycken föräldrar genom en kvalitativ intervju tolkar ”Sanningen”. Frågeställningarna syftar till att finna svar på om systembolagets syfte, att föräldrar skall besöka deras hemsida för att få hjälp med att säga nej till att ge ut alkohol till sin tonåring, når fram till de föräldrar jag intervjuat. Jag vill även finna svar på vad det kan finnas för faktorer och anledningar till respektive förälders uppfattning av reklamfilmen.  Övergripande vill jag undersöka hur en reklamfilm som ämnar ändra eller upprätthålla ett beteende tolkas efter teorier som behandlar reklam, reception, media och samhälle. Materialet består av intervjuer med sex föräldrar och reklamfilmen ”sanningen” från systembolaget. Intervjuerna har analyserats med Stuart Halls encoding och decoding modell samt teorier kring reklambrus och samhällets koppling med media.  I min slutsats har jag även valt att jämföra resultatet med tidigare forskning, en kandidatuppsats som analyserat två stycken alkoholkampanjer, ”Spola kröken” och ”Festmetoden”, där jag fann likheter med att kampanjerna ämnar att förändra ett beteende. Genom receptionsanalysen drog jag slutsatsen att tolkningen av systembolagets reklamfilm skedde i samspel med informanternas egna livserfarenheter, kulturella förråd och de teorier som finns angående reklam och dess framställning. Det var endast ett fåtal föräldrar som hade kunnat tänka sig att gå in på systembolagets hemsida efter att de sett reklamen.

Denna uppsats handlar om hemtjänstpersonalens upplevelser av sitt arbete och de villkor som råder. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer som gjorts med personal frånhemtjänsten inom Karlstad kommun. Syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka hur hemtjänstpersonalen upplever sitt yrke under rådande omständigheter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades och det skapades teman över viktiga områden som varit framträdande i transkriberingarna. Teorierna och begreppen som använts i studien är utvecklade och definierade av Arlie Hochschild, Randall Collins och Rosmari Eliasson som tar upp begreppet omsorgsrationalitet. Resultat som hämtats för att representera tidigare forskning är framtagna av Eva Olsson, Anneli Stranz och Marta Szebehely. Efter att analysen genomförts hade vi sammanlagt fått fram sex olika teman med olika ämnen under varje tema. Under resultat presenterar vi de olika teman som utvecklats och kopplar ihop dessa med teori. Namnen på de olika teman är: Emotioner, Tidsbrist och personalbrist, Flexibilitet, Socialisering, Relationer och Privatliv. Under varje tema finns citat från intervjuerna som exempel på hur respondenterna kunnat uttrycka sig. Dessa exempel hjälper även att underbygga resultatdelen. Under varje tema lyfts de aktuella ämnen som representeras av de olika namnen upp. Här presenteras olika aspekter av yrket som personalen tyckt varit viktiga att lyfta fram. Studien bygger på deras röster och återkommande ämnen tas upp. Negativa och positive aspekter av yrket aktualiseras. I resultaten kom vi fram till att känslor är en viktig och framträdande aspekt som påverkar personalen inom hemtjänsten. Bristen på personal och tid kan även påverka det dagliga arbetet. Relationen till kollegerna handlar ofta om gemenskap och att hjälpa till vid samarbete. Personalen har kontakt med många människor och relationer till alla de träffar under en dag. / This essay deals with home care staff's perceptions of their jobs and the conditions prevailing. It is a qualitative study based on interviews with staff from the home care service in Karlstad. The aim of this work was to qualitatively examine how home care staff perceive their profession under the circumstances. The interviews were conducted using an interview guide. The interviews were then analyzed and themes were created across important areas that have been prominent in the transcriptions. The theories and concepts used in the study were developed and defined by Arlie Hochschild, Randall Collins and Rosmari Eliasson, who writes about the concept of caring rationality. Results used to represent earlier research come from research done by Eva Olsson, Anneli Stranz and Marta Szebehely. After the analysis was carried out, we had a total of sex different themes with different topics under each theme. Under results we present the various themes developed and analyze them and compare the results with theory. The names of the themes are: Emotions, Lack of time and staff, Flexibility, Socialization, Relationships and Life outside work. Under each theme there are quotations from the interviews as examples of how the respondents expressed themselves. These examples also help to substantiate the results. Under each theme highlighted the different topics that are represented by the different names are discussed. Here we present various aspects of the profession that the staff thought was important to highlight. The study is based on their opinions and recurring topics are covered. Negative and positive aspects of the profession get highlighted. In the results we concluded that emotions are an important and salient aspect staff in home care. The lack of staff and time can also affect the daily work. The relationship with colleagues is often like in a small community and they assist eachother and co-operate. The staff have contact with many people and have relationships with everyone they meet during the day.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ”The Experiential Learning Cycle”? Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel – ”The Experiential Learning Cycle”. I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret. Skogen och skolgården är platser som lärarna använder vid undervisning utomhus. I studien framkommer det både positiva och negativa erfarenheter av att förlägga undervisningen utomhus. Positiva erfarenheter är bl.a. att undervisning utomhus är konkret och praktisk, öppnar andra sinnen och undervisning utomhus uppfattas även vara ett bra komplement till undervisning inomhus. Det är framförallt ämnena naturkunskap och matematik lärarna beskriver att de använder i undervisningen utomhus. Negativa erfarenheter lärarna beskriver är bl.a. att det är svårare med koncentration utomhus och att lyssna. Tid, schema, väder och säkerhet är också några gemensamma hinder för utomhusundervisningen bland några av lärarna. Lärarna uppfattar att eleverna blir motiverade av undervisning utomhus och att det är ett praktiskt arbetssätt, vilket underlättar för elevernas förståelse. Lärarna beskriver även att det är lättare med samarbeta utomhus och att de elever som har svårt för att sitta still i vanliga fall särskilt gynnas av utomhusundervisningen. Utifrån Kolbs ”The Experiential Learning Cycle” är det inte ett effektivt lärande som lärarna beskriver i denna studie. Lärarna i denna studie beskriver utomhuspedagogik som ett praktisk och konkret arbetssätt där eleverna får egna erfarenheter. För att lärandet ska vara effektivt krävs det att elevernas erfarenheter omvandlas enligt processen i ”The Experiential Learning Cycle”, vilket det inte gör utifrån lärarnas beskrivningar i denna studie.

Bakgrund: En blodsmitta är en sjukdom som sprids via en infekterad patients blod och kroppsvätskor. En sjuksköterska utsätts för risken att bli smittad i vårdandet av blodsmittade patienter vid olika vårdmoment vilket kan bero på skiftande följsamhet till rutiner. I Sverige upptäcks nya fall av blodsmittade patienter varje år och sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter uttrycker olika upplevelser av hur det är att vårda dessa patienter. Syfte: Beskriva sjuksköterskestudenters upplevelse att vårda patienter med blodsmitta Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem sjuksköterskestudenter som har vårdat blodsmittade patienter intervjuades där en intervjuguide användes med en öppen fråga samt öppna följdfrågor. Innehållet analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys (Lundman &amp; Hällgren Graneheim, 2012) för att skapa resultatet. Resultat: I resultatet framkommer tre huvudkategorier som beskriver sjuksköterskestudenters upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta. De tre huvudkategorierna är trygghet, etiska utmaningar och oro. Slutsats: I vårdandet av blodsmittade patienter upplever sjuksköterskestudenterna att deras kunskap påverkar vården. Den är viktig för att kunna se till människan och ge en god vård samtidigt som sjuksköterskestudenterna använder kunskapen till att skydda sig själva. Att beskriva upplevelser av sjuksköterskestudenter kan bidra till att framtida sjuksköterskor ger alla patienter en likvärdig vård med ett livsvärldsperspektiv.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av extrem banting och självsvält. Sjukdomen kan leda till ett livshotande tillstånd. Anorexia är välkänt inom vården, trots detta är det den ledande psykiska sjukdomen som orsakar flest dödsfall. Orsaken till insjuknandet är ännu oklart, men sjukdomens utveckling påverkas av både psykologiska och socialkulturella faktorer. Syfte: Syftet med studien var att lyfta fram unga kvinnors upplevelser av anorexia. Metod: En intervjustudie baserad på fem unga kvinnors berättelser om sina upplevelser av anorexia. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Vägen till sjukdomen såg olika ut för informanterna, men många grundläggande faktorer var lika. Den bristande sjukdomsinsikten bidrog till att det tog tid innan de drabbade sökte hjälp. Gemensamt för informanterna i studien var att utomstående och sjuksköterskan hade en betydande roll under vägen tillbaka till ett liv utan anorexia. Slutsatser: Anorexia kan uttrycka sig både som ett kontrollbehov och som ett omedvetet sätt att söka uppmärksamhet. Det är viktigt som sjuksköterska att lära känna människan bakom sjukdomen för att kunna främja hälsa samt lindra det fysiska och emotionella lidande som sjukdomen medför. Anorexia påverkar också vänner och familj.