• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 280
  • 1
  • Tagged with
  • 281
  • 162
  • 156
  • 36
  • 35
  • 25
  • 22
  • 15
  • 15
  • 15
  • 14
  • 13
  • 12
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Stora beslut, små människor : en fallstudie om valet av utvecklingsplattform hos polisen i Västra Götaland

Angervall, Johan, Erhamre, Martin, Milefors, Henrik January 2002 (has links)
No description available.
2

Stora beslut, små människor : en fallstudie om valet av utvecklingsplattform hos polisen i Västra Götaland

Angervall, Johan, Erhamre, Martin, Milefors, Henrik January 2002 (has links)
No description available.
3

Förstå konsekvenserna : En kvalitativ intervjustudie om effekterna av Polisens omorganisation

Jonasson, Joanna, Eksell, Emma January 2016 (has links)
Polismyndigheten i Sverige ombildades den 1 januari 2015 till en nationell myndighet. Omorganisationen skedde med syfte att underlätta styrningen, öka flexibiliteten och kostnadseffektiviteten samt förbättra resultaten. Detta skulle innebära resursstarka lokalpolisområden med högt beslutsmandat och närhet till medborgarna. I november 2015 visade en undersökning att missnöjet med omorganisationen var stort bland de medarbetare som skulle ingå i lokalpolisområdena. Denna studie har utformats för att förstå varför detta missnöje uppstått. Syftet med studien är att förstå vilken effekt omorganisationen har på polisers arbete och våra frågeställningar är: Hur skapas polisernas förståelse för omorganisationen? Vilka konsekvenser har omorganisationen haft för poliser i deras praktiska arbete? Som teoretisk utgångspunkt har vi använt Ritzers rationaliseringsprocess och Berger och Luckmanns typifiering och institutionalisering. Vi har samlat in vår empiri genom kvalitativa intervjuer med tematiska frågor och sammanställt resultatet genom kategorier ordnade i kronologisk ordning. Studiens resultat visar hur poliserna skapar sin förståelse beroende på de fyra faktorerna  informationsflöde, påverkansgrad, helhetssyn och hierarkisk nivå. Resultatet visar också att omorganisationen fått konsekvenser i form av ökad toppstyrning, otydliga verksamhetsmål och en utbredd motivationsförlust med uppsägningar som följd.
4

Polisen & Media : En undersökning om hur polisen använder massmedia för att förebygga brott.

Bengtsson, Anders January 2004 (has links)
<p>Hur kan polisen använda media för att förebygga brott? Vad får man, som polis, säga till media? Vill media användas som en länk mellan allmänheten och polisen? Polisen kommer allt längre ifrån allmänheten och som en naturlig följd får allmänheten mindre information om polisen och dess arbete. Kan vi använda medierna för att motverka bristen på information till allmänheten? Som poliser kommer vi att ha mycket kontakt med olika medier och vid olika tillfällen. Den utbildning vi får på skolan om ämnet är, enligt mig, otillräcklig och det finns även lite information om hur vi ska förhålla oss till media. Jag har i min undersökning intervjuat informationschefen på Polismyndigheten i Västerbotten, Nyhetschefen på VK samt en person ur allmänheten. Med hjälp av intervjuerna och Claes Cassels bok ”Polisen i Pressen” har jag presenterat ett förslag om hur man kan använda media för att förebygga brott och nå ut med information till allmänheten. Genom ärlighet, sanning, åtkomlighet och öppenhet ska polisen arbeta för att komma närmare allmänheten. Polisen har allt att vinna på att bli en öppen myndighet.</p>
5

Fördjupningsarbete i ekonomisk brottslighet samt offshore-marknader.

Islo, Johan January 2004 (has links)
<p>Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmässigt men även för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mängd brott. Gemensamt för dessa är att de är vinningsbrott i näringsverksamhet. De brott som bildar kärnstrukturen i ekobrottsligheten är skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenärer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ”vanliga” ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrägeribrott. De personer som begår ekobrott kan grovt delas in i de som begår dessa för att öka sitt kapital för deras eget självhävdelsebehov och de som gör det som en sista desperat åtgärd att rädda sitt kapital. Ekobrott begås av båda könen, men männens leder till fyra gånger så stor skada. Ekobrottslingen har ofta ordnade familjeförhållanden, fast boende och små anpassningsproblem. Ekobrottsligheten växer i takt med att samhällets ökade affärsverksamhet. Den är svår att komma åt främst på grund av att den begås inom fasta strukturer och brister i kontrollsystemet. För att förebygga ekobrott måste upptäcktsrisken öka samt tillfällena att begå brott minska. Offshoremarknader är ett viktigt redskap för ekobrottslingar. De ger dem skattelättnader och en möjlighet att gömma kapital eller skapa falska tillgångar. Trots många försök att reglera bort offshoremarknader så växer dessa fortfarande.</p>
6

Kontakten mellan polis och ungdomar

Adolfsson, Niklas, Nyrén, Petter January 2004 (has links)
<p>Polisen träffar på mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i Gävle och Borlänge arbetar med ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad ungdomar i två niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter. Trots resursbrist på många håll i landet så finns det enkla saker polisen kan göra i sitt dagliga arbete med ungdomar.Varmt välkomna till en trevlig halvtimme där vi hoppas att vårt arbete skall intressera, om inte så bjuder vi på saft och bullar.</p>
7

En personlig värdering av Polisutbildningen vid Umeå Universitet : Dahl vs Polisutbildningen

Dahl, Magnus January 2004 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att belysa synen på utbildningen ur ett studentperspektiv (mitt). Jag har granskat utbildningen för att komma fram till förslag till förbättringar. Genom detta vill jag ge mitt bidrag till frågan om hur polisutbildningen i Umeå. Jag har sammanställt personliga åsikter och försökt fånga upp tankar bland studenterna som upprepade gånger tas upp som problem, irritationsmoment och så vidare. Några resultat och slutsatser i ordens bemärkelser har jag inte kommit fram till eftersom uppsatsen är uppbyggd på personliga åsikter och allmänna tankar. Min personliga uppfattning är dock att: o Utbildningen bör göras mer praktisk och antalet övningar bör ökas markant. o Antalet polisstudenter per termin bör sänkas till 72. o Utbildningen i Umeå bör förläggas på ett ställe och detta bör vara på Umestan. o Bättre kommunikationen och mindre prestige mellan polisutbildningarna. o Föreläsningarna bör ha sin koncentration på det som lämpar sig bäst för poliser, inte på det akademiska. De bör utgå från det som uniformerade poliser behöver mest. o Skolan bör koncentrera utbildningen till ordningspolisverksamhet och först när det är tillfredsställt och fullbordat kan man gå över till utrednings¬verksamhet. ”Lära sig gå innan man lär sig springa”, helt enkelt. o Skolan bör tillsätta en klassföreståndare per klass som regelbundet kan hålla ordentliga utvärderingssamtal med studenterna. o Kontrollen av studenternas lämplighet bör ständigt diskuteras/kontrolleras.</p>
8

Stereotyper : och dess påverkan på polisens arbete

Ahnlund, Tobias, Ryderman, Per January 2004 (has links)
<p>Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, både inom och utom polisväsendet. Vi har tittat närmare på vad som definierar en stereotyp och beskriver två av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i både privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad är aktuell i media och samhällsdebatten. Detta framgår bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare använda vitsordssystemet. Kring etnostereotyper har en grupp kanadensiska poliser i en undersökning sagt att afroamerikanska ungdomar alltid hade något olagligt för sig om de stod i grupp. Detta kan förklaras med att polisen har en stereotyp bild av svarta ungdomar som mer brottsbenägna. Vi ger också en bild av huruvida en stereotyp uppfattning är negativ eller kan ha positiva effekter. Därefter diskuteras polisens påverkan av stereotypa uppfattningar. I polisyrket, i vilket man dagligen möter en mängd olika människor och har lagstadgat krav på likabehandling, torde det vara extra viktigt att hålla sig till fakta och undvika att påverkas av sina stereotypa uppfattningar. Frågan är alltså inte om stereotyppåverkan inom polisen existerar, utan hur och om den är användbar eller om den minskar effektiviteten och kanske t.o.m. motverkar polisarbetets syfte. Vi har även belyst problematiken kring diskriminering och ingripanden utifrån stereotypa uppfattningar ställt mot kravet på effektivitet och problemorienterat polisarbete. I diskussionen analyseras problem som framkommit och förslag ges på lösningar som vi tror kan vara ett steg mot ett mer fördomsfritt polisväsende.</p>
9

Den perfekta polisen : Olika samhällsgruppers åsikter om polismannens egenskaper och arbetsuppgifter

Flygare, Linus, Rova, Pär January 2004 (has links)
<p>Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet. Vi tror att intervjupersonernas åsikter om polisens arbetsuppgifter och den enskilde polismannens egenskaper speglas av de olika erfarenheter man har haft vid möten med polisen.</p>
10

Polisens möte med pressen : Taktik och strategi vid informationsutlämning till media och allmänhet

Eriksson, Lovisa, Johansson, Anna January 2004 (has links)
<p>Syftet med denna rapport är att förklara hur polisen på bästa sätt kan möta media. Vi har båda insett hur mycket information det finns inom en polismyndighet och hur många det finns som är intresserad av att ta del av den. Polisen kommer därför ofta i kontakt med pressen i sitt arbete, det kan vara vid stora händelser såsom olyckor eller mindre företeelser av mer vardaglig art. Polisen finns till för medborgarna och har därför ingen anledning att dölja eller undanhålla information från dem. Verktyget för att få ut informationen är i de flesta fall media, de ska granska alla delar av samhället inklusive den rättsliga. Vad vi ville veta vad vi kan säga till pressen och inte utifrån sekretessreglerna. Vi tycker ämnet är viktigt och angeläget eftersom vi snart ska ut och mötas av alla dessa frågor. Vi tror att om vi vet vad vi kan och inte kan säga och varför kommer det att ge ett intryck av att vi kan vår sak och därmed få ökat förtroende från allmänheten. Här presenterar vi det viktigaste när det gäller bemötande, sekretessregler, taktik och strategier vid utlämnande av information till media. Största delen av resultat består av två intervjuer med Göran Gunnarsson, presstalesman i Örebro län samt Eva Hallgren, nyhetschef på Sveriges Radio Örebro. Intervjuerna visar att samarbetet i alla fall i Örebro län är bra och att det verkar fungera som Cassel beskriver i sin bok. Vi avslutar rapporten med en diskussion kring våra frågeställningar och försöker besvara dem på bästa sätt. Den viktigaste slutsatsen vi dragit är att det är viktigt med någon form av utbildning till poliser om hur de skall bemöta media.</p>

Page generated in 0.0611 seconds