<p>Detta fördjupningsarbete åskådliggör uttagningen av svenska civilpoliser för FN-tjänst. Ett av syftena var att ta reda på innebörden i uttagningskraven och varför de är utformade som de är. Dessutom belyser arbetet möjligheterna en svensk polis har att tjänstgöra utomlands och i viss mån vad civilpolisarbetet innebär, samt vilka skillnaderna är jämfört med nationell polistjänst. Arbetet är en kvalitativ studie och information har inhämtats från litteratur, Internet och muntliga källor. I resultatet tydliggörs processen inom FN vid uppförandet av en ny fredsfrämjande insats, den initiala behovsanalysen och hur detta slutligen leder fram till en kravprofil för den personal som ska rekryteras. Även Sveriges engagemang och organisation kring det svenska civilpolisarbetet belyses, samt hur ansökningsförfarandet och tillsättandet av tjänster går till. Slutligen behandlas det praktiska civilpolisarbetet vad gäller utbildning, arbetsuppgifter, löner och utrustning.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att öka kunskapen och förståelsen kring bemötande och särskilt de svårigheter som kan uppstå i samband med möten med psykiskt störda personer. Vårt arbete bygger på litteraturstudier där vi tittat dels på litteratur som behandlar psykisk störning dels på litteratur som vi bedömt vara väsentligt när det gäller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svårigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte. Fortsättningsvis resonerar vi kring styrkan i att ha ett bemötande som fungerar i de flesta situationer.</p>

<p>I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som säger vad polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Vi frågar oss hur det stämmer överens med att ha skilda fysiska krav för män respektive kvinnor? Den arbetsgrupp som i början av 1990- talet fick till uppgift att omarbeta de dåvarande kraven till polisutbildningen kom fram till att de fysiska testerna till polisutbildningen inte skulle ses som annat än ett mått på allmänkondition hos de sökande. Testerna skulle även användas som ett grovt sållningsinstrument för att på ett snabbt och enkelt sätt gallra bort en stor mängd sökande. En rapport gjord av Bosöns idrottsinstitut användes som grund när de fysiska testerna samt kraven till dessa skulle bestämmas. Vi har även ur ett psykologiskt perspektiv behandlat frågeställningen om hur synen på män och kvinnor inom polisen påverkas av att ha skilda fysiska krav i antagningsförfarandet.</p>

<p>Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta område att skriva om, att försöka få kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta är också syftet och frågeställningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar på skillnader mellan grupp och individinriktade samhällen, och de problem det kan innebära att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrån dess inverkan på individen, och utifrån individens ställning till det allmänna. Vidare berörs skillnader i rättssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhället vedertagna systemet känns otillgängligt. Även invandrarungdomars syn på de svenska myndigheterna behandlas i korthet. Diskussionen i slutet av rapporten redovisar mina egna åsikter efter arbetet, där jag kommer fram till att kulturella skillnader förmodligen inte är utslagsgivande när det gäller kriminalitet bland invandrare, men att skillnaderna tillsammans med vissa andra faktorer troligtvis kan vara en del av en förklaring. Vidare tar jag upp min syn på vad man som polis kan göra åt problemet, utifrån det jag skrivit i rapporten. Slutsatsen blir då att inte mycket finns att göra åt de kulturella skillnaderna, eller de mekanismer som de kan styra, men att en del troligen kan göras åt de andra faktorer som kan göra invandraren kriminell. Detta blir enligt mig i stort samma åtgärder som gäller för att förebygga att vem som helst, oavsett kulturell bakgrund, begår brott.</p>

<p>Denna rapport syftar till att finna vilka fördelar som finns med ett gott bemötande från polisens sida, mot kriminella. Rapporten ska således motivera till ett bättre förhållningssätt mellan polis och kriminella. Som polisstuderande har jag funnit att det finns problem i relationen mellan poliser och kriminella. Dessa problem torde vara missgynnande för båda sidor. Stor vikt har i rapporten lagts på vilka faktorer som är viktiga vid arbetet att skapa förtroende. Teorier om förtroende, från olika forskare på området, finns upptagna i rapportens teoretiska bakgrund, vilka sedan jämförts med några kriminella personers syn på polisens förhållningssätt. De kriminellas uppfattningar har samlats in genom intervjuer. Förtroendeteorierna är hämtade från ett antal rapporter och artiklar. Efter att ha jämfört intervjusvaren med teoridelen kan man utläsa ett samband mellan bemötande och förtroende, men samtidigt konstatera att andra faktorer än bemötande är avgörande för förtroende. Tillräcklig kompetens för att utföra sina uppgifter är en sådan faktor. Den huvudsakliga vinsten med ett gott bemötande är att det gynnar en förtroenderelation vilket ökar polisens chanser att påverka den kriminelle till dennes och polisens fördel.</p>

<p>I vårt arbete har vi riktat in oss på den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stå för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krävs att föra fram sina åsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi människor kategoriserar och använder oss av stereotyper. Varför är då förmågan att kategorisera så väsentligt för våra kognitiva funktioner? Man kan föreställa sig en värld där vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori. Ett problem är att varje objekt som vi i verkligheten uppfattar eller ser som en stol, skulle vi uppfatta som ett nytt objekt – vi skulle inte känna igen eller förstå sådana intryck eftersom vi inte skulle ha någon gemensam etikett att förse dem med. Enligt detta synsätt skulle vi inte kunna fungera utan denna förmågan att kategorisera. Vi måste avgöra vad som är en stol och vad som inte är det, för att kunna sätta sig på rätt sak när vi kommer in i ett rum. Utan att kunna skilja mellan bord, stolar, väggar och golv skulle det vara besvärligt att leva. Är det möjligt att kategorisera människor? Eller ens nödvändigt? Det har hävdats att små barn kan använda ett antal begränsningar när de relaterar ord till kategorier för att det ska bli lättare att genomföra en uppgift. Begränsningar ett barn förmodas använda sig av, enligt en teori, är: ord avser objekt, ord avser hela objekt, nya ord avser kategorier som inte redan har ett namn, två olika ord kan aldrig ha samma betydelse, varje objekt kan bara ha ett namn. Behöver vuxna människor kategorisera, om än i lite mer avancerad skala än barnets? Är det av bekvämlighet vi delar in folk? Har du reflekterat över hur du gör?</p>

<p>Vi har i vårt arbete försökt belysa hur ungdomarna i Umeå uppfattar polisen. Vi har även försökt få en inblick i hur ordningsavdelningen vid polisen i Umeå i dagsläget arbetar för att skapa god kontakt med ungdomar. I det här arbetet har vi även tittat på olika teorier om varför vissa begår brott och vilka orsaker som kan ligga till grund för detta. Anledningen till att vissa begår brott kan b l a bero på brister i de sociala banden till det konventionella samhället. Genom att polisen tillsammans med andra aktörer kommer närmare ungdomarna kan de lättare påverka ungdomarna. En ökad kontakt med ungdomarna skulle kunna leda till att ungdomarna förstår syftet med polisens arbetsuppgifter på ett bättre sätt och detta torde leda till en positivare syn på polisen. Om polisen dessutom samverkar från ett tidigt skede med andra aktörer finns det goda förutsättningar för att kunna rikta arbetet mot de största problemområdena och riskgrupperna. För att få en uppfattning om vad ungdomarna i Umeå tycker om polisen har vi använt oss av en enkätundersökning. Vi har även gjort en intervju med en polis vid ordningsavdelningen i Umeå för att se hur de jobbar för att skapa kontakt med ungdomarna. Vår enkätundersökning visar att ungdomarna har en negativ syn på polisen. Trots detta är de väldigt intresserade av att få en bättre kontakt med polisen. Vidare visar undersökningen att ungdomarna faktiskt sitter inne med en hel del information om brottslighet som polisen skulle kunna använda sig av. Vid intervjun med en polis vid ordningsavdelningen i Umeå framgick att man i dagsläget inte avsätter några särskilda resurser på att skapa kontakt med ungdomar men de har förhoppningar att kunna satsa mer på detta i framtiden. Vi menar att det finns mycket positivt att vinna med en ökad kontakt mellan polisen och ungdomarna vilket vi försökt belysa i vårt arbete.</p>

<p>Detta arbete är gjort som examensarbete (4 poäng) för polisutbildningen vid Umeå Universitet. Författarna har försökt att utreda sambandet mellan psykisk störning/personlighetsstörning och grova våldsbrott. Författarna har även studerat om det finns någon forskning som visar på att tidigt kunna ställa diagnos samt om det finns någon fungerande behandling. Arbetet är gjort med hjälp av litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna har syftat till att ge en förståelse för begrepp och gällande lagstiftning. Intervjun syftar till att bekräfta vad som sägs i denna rapport som redovisas…</p>

<p>Uppsatsen vi skrivit är en fördjupning om föreningen K.R.I.S, Kriminellas Revansch i Samhället. Vi har beskrivit dess uppbyggnad, på lokal och nationell nivå, verksamhet och ambitioner. Till vår hjälp har vi studerat diverse kriminologisk litteratur, föreningens hemsida, artiklar och intervjuat medlemmar ur föreningen och representanter från kriminalvården. Vi har funnit att föreningen lyckats med att hålla medlemmarna från återfall, i större utsträckning än den konventionella kriminalvården. Vi har inte genomfört någon undersökning som givit något empiriskt stöd för detta påstående och vi har inte heller undersökt varför föreningen lyckats bättre. Slutligen diskuterar vi föreningens resultat och föreningens resultat och föreningens problem i nuläget.</p>

<p>Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer skolan ska följa. Skolan har skyldighet att upprätta en handlingsplan som beskriver de åtgärder som skall vidtas för att förebygga och motverka mobbing och annan kränkande behandling. Ett problem som uppmärksammats är att många av skolans handlingsplaner uppvisar brister när det gäller de förebyggande åtgärderna samt uppföljningen av programmen. Alla som arbetar i skolan har skyldighet att aktivt motverka trakasserier och förtryck. Det är viktigt att kartlägga innebörden i begreppen mobbing och kränkande behandling för att veta vart gränsen går och vilka förebyggande åtgärder som är möjliga. I arbetet belyser vi frågeställningar så som; Vad är mobbing och kränkande behandling? Upplevs mobbing som ett problem i skolorna? Förekommer samverkan med andra myndigheter? Idet förebyggande arbetet är samverkan en förutsättning för att på ett effektivt sätt kunna motverka mobbing och kränkande behandling…</p>