<p>Arbetet har gjorts för att hur stort problemet med nöjesrelaterat våld är i Faluns centrum. Målet är att kunna hitta de platser som är mest brottsutsatta, sk ”Hot-Spots”. Ett annat mål med arbetet är att ge förslag på åtgärder för att motverka problemet. I Falun finns ett visst problem med nöjesrelaterat våld. Under senare år har antalet anmälningar om misshandel ökat, särskilt stor har ökningen varit då det gäller grov misshandel. Vissa platser i innerstaden har en högre frekvens av anmälningar. Dessa platser går i stor utsträckning att knyta till nöjeslivet. Mönstret för Falun stämmer i stort överrens med tidigare forskning om brottslighet, urbanisering och otrygghet. Åtgärderna som vidtas måste vara av socialt såväl som situationellt brottspreventiv karaktär. Åtgärderna som presenteras i detta arbete har föreslagits vid liknande arbeten som gjorts tidigare. Det jag har försökt göra är att samla ihop det bästa från dessa arbeten och hitta de åtgärder som kan tänkas passa för Falun. Stor vikt bör läggas vid att minska överserveringen på krogarna. Detta kan göras genom att krogens serveringspersonal utbildas i ansvarsfull alkoholservering. Utbildningen finns redan utarbetad och beprövad genom STAD-projektet. Det har gett mycket goda resultat och har dessutom visat att krögaren inte behöver lida ekonomisk skada, bara för att överserveringen upphör. Samarbetet mellan ordningsvakter och poliser måste förbättras och detta kan göras enligt den modell man använt sig av i Helsingborg. Polisen bör också styra sitt arbete till de platser och tider som är mest utsatta. Det socialt brottspreventiva arbetet är minst lika viktigt om man vill påverka problemet på sikt. För att lyckas med det måste hela samhället involveras och inse att polisen inte är de som ensamma ska lösa problemet brottslighet. Det främsta målet med ett socialt brottspreventivt arbete är att motverka nyrekryteringen till kriminella livsstilar och öka individers självkontroll mm.</p>

<p>Abstract saknas.</p>

<p>De flesta långtgående undersökningar som är gjorda, vad det gäller motsättningar mellan polis och invandrarungdomar har gjorts i USA och England på sextio- och sjuttiotalet. Man kan tydligt se att polisen behandlar människor olika. Emellertid kan man dra vissa paralleller och lärdomar och således placera dem i ett svenskt sammanhang. Man kan även se i undersökningar som är gjorda i Sverige på nittiotalet att invandrare har känt kränkningar när de haft något att göra med polisen. Bl a visar olika undersökningar vilket problem det kan vara om man inte känner till svensk lagstiftning. Det berättas om den samhörighet som folket i t ex. Hammarkullen känner när de hjälper varandra mot polisen, och att de inte kan förstå hur nazisterna kan få demonstrera fritt. svensk polis har i uppgift att skydda det allmänna och att ingripa mot brott. I dessa företaganden kan enskilda poliser inte lägga några som helst aspekter på vilka man skyddar eller ingriper mot. Det finns en förståelse för varför man som polis blir stämplad som rasist ibland. Men problemet är inte i första hand ett polisiärt problem…</p>

<p>Rapporten finns endast som papperskopia.</p><p>Polisen i Skellefteå betraktar våldet utomhus mellan obekanta som ett högprioriterat område. Skellefteåpolisens mål är att öka allmänhetens trygghet på gator och torg under dygnets alla timmar. Hur jobbar Skellefteåpolisen mot detta? Vad har de för strategi för att minska våldet utomhus mellan obekanta? Inom den brottsförebyggande forskningen finns flera teorier om hur man kan jobba just mot våld utomhus mellan obekanta. Vi har sammanfattat de mest framträdande teorierna och kommit fram till att Skellefteåpolisen arbetar efter rutinaktivitetsteorin och beslutsteorin. Det finns flera andra teorier att jobba efter, t.ex. upprepad viktimisering. Vi tror att det finns mycket att tjäna på om man lägger ner mer tid på brottsoffren och genom dem minska brottsligheten.</p>

<p>Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bättre rykte. Vi har fått antydningar om att det finns ett stort intresse från skolan och föräldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. Tyvärr har polisen i dagens läge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgå dessa önskemål. Tanken med vårt arbete är att skaffa oss en uppfattning om det är möjligt, och om intresse finns att starta ett förhoppningsvis långvarigt samarbete mellan Tegs central skola och polisutbildningen i Umeå. Vi vill ta reda på vilka problemområden som finns på skolan och i slutändan kunna presentera idéer om hur man tillsammans ska kunna arbeta för att minimera dessa problem. Arbetet kommer att visa på olika faktorer som ligger bakom ungdomars inträde i kriminaliteten, och även idéer om hur ett samarbete mellan skolorna skulle kunna se ut kommer att presenteras</p>

<p>Mot bakgrund av mängden brottslighet i Sverige kommer den enskilde individens medvetenhet om brott och brottslig utveckling få en allt större betydelse i den framtida brottbekämpningen. Att ungdomar tidigt lär sig att själva identifiera kriminellt beteende, och vad detta beror på, kommer att bli en allt vikigare faktor i kampen mot brott. Liknande kunskapsbaserade förebyggande utbildningar har med framgång skapats för att motverka t.ex. mobbing (nätverket Friends). Att utbilda skolungdomar i vad som ligger bakom brottslig utveckling och vad brott leder till för konsekvenser bör leda till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar utvecklingen. Rikspolisstyrelsen presenterade under 1995 en handbok om lag och rättsundervisning på dagis och i skolan. Den bygger på att tid och resurser finns för täta kontakter. I dag torde det inte finnas resurser till att fullfölja tanken som handboken bygger på. Som verktyg för att nå denna ökade förståelsen är målet med denna studie att kunna presentera en modern, levande och engagerande idébank för polisens möte med skolan. Idébanken skall vara utformad på ett sådant sätt att man utan begränsning på grund av resursbrist kan genomföra undervisning utan att detta leder till resursbrist för myndigheten. I denna studie har vi valt att begränsa vårat arbete till att omfatta ungdomar i ålder 14 till 15 år med syfte att kunna tillämpas i årskurs åtta på grundskolan. Det är utifrån dessa ungdomars intresse som idébanken har vuxit fram.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att se hur arbetet med ungdomar sker dels inom rättsväsendet, men även inom socialtjänsten. Vi har riktat in oss främst med att studera hur detta arbete med ungdomar, mellan 15 – 18 år, sköts i Umeå kommun. Använder man sig överhuvudtaget av den kriminologiska stämlingsteorin, när man utformar sitt arbetssätt? Vad är det för lagstiftning som är aktuell? Vilka möjligheter ger lagstiftningen samt vilka begränsningar sätter den? Den gällande lagstiftningen som vi har riktat in oss på är främst; Lagen om unga lagöverträdare (LUL) samt Socialtjänstlagen (SoL). Material vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är, utöver lagstiftning, adekvat litteratur, intervjuer med representanter från åklagare, polis samt socialtjänsten. Avslutningsvis i rapporten bollar vi de tre aktörernas synpunkter mot våra egna funderingar på hur det optimalaste arbetssättet med ungdomar skulle kunna se ut.</p>

<p>I denna uppsats gör jag en jämförelse mellan den amerikanska polisutbildningens och den svenska skolans upplägg när det gäller fysisk aktivitet. Det jag jämför är hälsoprogrammen. Då de finns både vid polisutbildningen vid Umeå och polisutbildningen i USA. När jag jämfört hälsoprogrammen så inkluderas en mängd olika fysiska moment som kanske i vardagligt språk benämns som träning. Det är just det som hälsoprogrammen bland annat omfattar, olika tränings/motionsformer för studenten. Hälsoprogrammen omfattar ett stort område, inte bara just träning och fysisk aktivitet utan även mycket annat. Att skapa en viss livsstil där fysisk aktivitet bedrivs regelbundet är grundstommen. Men sedan ser man till studentens/individens utveckling både fysiskt och psykiskt (mentalt) för att han eller hon skall klara av sitt framtida yrke på ett bra sätt, både sett till prestation samt till att vara och förbli skadefri. Allt detta skall även leda till ett bättre socialt liv där allt ovan nämnda länkas samman. Intresset för träning är allmänt stort bland de flesta polisstudenter (se senare undersökningar) och jag har valt att skriva om detta för att öka intresset för studenterna på polisutbildningen att kanske ta sina hälsoprogram på större allvar än vad man gör idag. Vår framtid som poliser kommer att ställa höga krav på vår fysiska som psykiska hälsa för att hålla skärpan under en längre tid. Det gäller att vi är väl förberedda.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa fyra personers perspektiv på hur vi ska kunna förbereda oss inför ett möte, samt vad vi bör tänka på då vi möter människor med personlighetsstörningar. Detta för att underlätta vårt arbete som poliser. Vi valde ut diagnoserna antisocial personlighetsstörning, även kallad psykopati, samt borderline personlighetsstörning. Vi började med att läsa litteratur inom området. Därefter gjordes intervjuer med en rättspsykiatriker, en polis samt två intagna på en enhet i Mellansverige. Resultatet visade att det är viktigt att våga konfrontera psykopaten vid förhör, att ha regler för förhöret samt att ha färdiga, konkreta, frågor. Resultatet visade också att när man möter en person med borderline bör man veta om att man som polis ena stunden kan vara ”bra” i dennes ögon för att i nästa stund vara ”dålig”. Man bör också veta att det har med dennes sjukdomsbild att göra, inte med polisens arbete. Rapporten visar på vikten av kunskap om att polisen bör behandla dessa människor som vilken människa som helst, med respekt och hänsyn. Däremot bör vi ha vetskap om hur sådana människor fungerar för att ha förståelse för deras beteende vid mötet.</p>

<p>Detta arbete handlar om DAMP/ADHD. Bakgrunden till arbetet är att jag har den uppfattningen att människor med den diagnosen relativt ofta kommer i kontakt med polisen. Syftet är att ta reda på om människor med DAMP/ADHD har en högre benägenhet att bli kriminella. Jag vill också skapa kunskap och förståelse kring bemötande i samband med dessa människor. Jag har använt mig av en metod baserad på litteraturstudier. Diagnosen DAMP/ADHD som jag beskrivit har speciella kännetecken. De mest framträdande kännetecknen är svårigheten att kunna koncentrera sig, svårt med perception och att de handlar impulsivt. När man som polis bemöter personer med diagnosen ska man tänka på att vara extra tydlig, konkret och konsekvent. Resultatet visar tydligt att det är högre risk att bli kriminell om man har diagnosen DAMP/ADHD.</p>