Polismyndigheten i Sverige ombildades den 1 januari 2015 till en nationell myndighet. Omorganisationen skedde med syfte att underlätta styrningen, öka flexibiliteten och kostnadseffektiviteten samt förbättra resultaten. Detta skulle innebära resursstarka lokalpolisområden med högt beslutsmandat och närhet till medborgarna. I november 2015 visade en undersökning att missnöjet med omorganisationen var stort bland de medarbetare som skulle ingå i lokalpolisområdena. Denna studie har utformats för att förstå varför detta missnöje uppstått. Syftet med studien är att förstå vilken effekt omorganisationen har på polisers arbete och våra frågeställningar är: Hur skapas polisernas förståelse för omorganisationen? Vilka konsekvenser har omorganisationen haft för poliser i deras praktiska arbete? Som teoretisk utgångspunkt har vi använt Ritzers rationaliseringsprocess och Berger och Luckmanns typifiering och institutionalisering. Vi har samlat in vår empiri genom kvalitativa intervjuer med tematiska frågor och sammanställt resultatet genom kategorier ordnade i kronologisk ordning. Studiens resultat visar hur poliserna skapar sin förståelse beroende på de fyra faktorerna  informationsflöde, påverkansgrad, helhetssyn och hierarkisk nivå. Resultatet visar också att omorganisationen fått konsekvenser i form av ökad toppstyrning, otydliga verksamhetsmål och en utbredd motivationsförlust med uppsägningar som följd.

No description available.

No description available.

Svensk polis genomför den största organisationsförändringen sedan förstatligandet av polisväsendet år 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhållen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. Målet med att ombilda myndigheterna till en är att stärka Polisens förmåga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen är tänkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Polisens omorganisering framställs i centrala politiska dokument. Materialet i studien utgörs av den statliga offentliga utredningen 2012:13 ”En sammanhållen svensk polis” och den metod som används är diskursanalys. De teoretiska utgångspunkterna är konstruktionism och diskursteori. En konstruktionistisk ansats innebär att vi utgår ifrån att vår verklighet är konstruerad genom sociala överenskommelser och att dessa uttrycks i olika diskurser. Diskursteorin erbjuder ett antal verktyg vilka används i analysen av materialet. Med våra teoretiska utgångspunkter tillsammans med metodvalet studeras mönster i språket som har uppstått genom social överenskommelse och på grund av dess historiska och kulturella kontext. Tre diskurser har identifierats i materialet och dessa är omvärldsdiskursen, problemdiskursen samt lösningsdiskursen.

Under de senaste decennierna har det varit en hel del förändringar inom sjukvården. Hela sjukvården har påverkats av reformer och de förändrade ekonomiska förutsättningarna som har blivit sedan 1980-talet. Personalen inom sjukvården har fått mycket ändrade arbetsvillkor där det bland annat har försvunnit en hel yrkesgrupp och administrationsbördan har ökat. Under denna tid har man dessutom kunnat se ökningar av anmälningar inom sjukvården. Denna uppsats försöker se på om det finns ett samband mellan förändrad sjukvårdsstruktur och arbetsmetoder och det ökade antal med anmälningar. Forskningen och artiklarna handlar dels om den omorganisation som gjorts och vad de olika reformerna har inneburit för sjukvården. Det finns även med en del om personalens arbetsuppgifter och de förändringar som personalen har fått erfara samt om bemötande inom vården. I studien har det också gjorts några intervjuer för att försöka få reda på hur personal och politiker ser på de förändringar som gjorts. Resultatet visar att det absolut kan kopplas ihop samband mellan omorganisation, arbetsdelning, vårdutförande och anmälningar. Mindre tid till patienterna innebär mer stress för personalen samtidigt som stressen gör att risken för misstag ökar. Sverige har ändrats mycket med tanke på att vi har blivit mer mångkulturella än vi varit tidigare vilket också ställer högre krav på personal som arbetar inom serviceorganisationer. Förändringar med nya kulturer, nya människor som kommer hit med nya förväntningar eller andra förväntningar.

<p>Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda. Två personer från ledningen, sex vårdare samt en facklig företrädare intervjuades. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att ledningen är införstådd med vilken typ av information som efterfrågas av de anställda. Olika typer av kommunikationskanaler fyller olika funktioner och därför är det viktigt med en kombination av skriftliga och muntliga kanaler, men den muntliga kanalen är viktigast speciellt vid oro. En närvarande ledning som visar ödmjukhet, förståelse och respekt för de anställdas oro i samband med en omorganisation minskar de anställdas oro och därmed även motståndet.</p>

De senaste decennierna har vårt samhälle allt mer präglats av omorganisationer. Detta väckte ett intresse hos författarna att undersöka hur arbetstillfredsställelsen påverkas av detta. Valet föll på Försäkringskassan då denna organisation ständigt genomgår förändringar, det kan gälla lagändringar och andra större förändringar som den stora omorganisation Försäkringskassan genomgått de senaste två åren. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Försäkringskassans anställda upplevde sin arbetstillfredsställelse i samband med den senaste stora omorganisationen. Vi använde oss av en kvantitativ datainsamling med ett deskriptivt syfte, vi genomförde en enkätundersökning med i huvudsak frågor i VAS-skala. Studien genomfördes på ett utav Försäkringskassans Lokala Försäkringscenter (LFC) i region Nord. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst fem år. Undersökningsdeltagarna var 26 stycken, varav fyra män, deltagarna hade en medelålder på 52,2 år. Resultatet visade på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse bland undersökningsdeltagarna. Vi drog slutsatsen att detta hade samband med det stora stöd respondenterna upplever sig ha fått av enhetschefer och arbetskamrater.

De senaste decennierna har vårt samhälle allt mer präglats av omorganisationer. Detta väckte ett intresse hos författarna att undersöka hur arbetstillfredsställelsen påverkas av detta. Valet föll på Försäkringskassan då denna organisation ständigt genomgår förändringar, det kan gälla lagändringar och andra större förändringar som den stora omorganisation Försäkringskassan genomgått de senaste två åren. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Försäkringskassans anställda upplevde sin arbetstillfredsställelse i samband med den senaste stora omorganisationen. Vi använde oss av en kvantitativ datainsamling med ett deskriptivt syfte, vi genomförde en enkätundersökning med i huvudsak frågor i VAS-skala. Studien genomfördes på ett utav Försäkringskassans Lokala Försäkringscenter (LFC) i region Nord. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst fem år. Undersökningsdeltagarna var 26 stycken, varav fyra män, deltagarna hade en medelålder på 52,2 år. Resultatet visade på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse bland undersökningsdeltagarna. Vi drog slutsatsen att detta hade samband med det stora stöd respondenterna upplever sig ha fått av enhetschefer och arbetskamrater. / Presentation gjord 3/6-2009.

Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda. Två personer från ledningen, sex vårdare samt en facklig företrädare intervjuades. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att ledningen är införstådd med vilken typ av information som efterfrågas av de anställda. Olika typer av kommunikationskanaler fyller olika funktioner och därför är det viktigt med en kombination av skriftliga och muntliga kanaler, men den muntliga kanalen är viktigast speciellt vid oro. En närvarande ledning som visar ödmjukhet, förståelse och respekt för de anställdas oro i samband med en omorganisation minskar de anställdas oro och därmed även motståndet.

Varje år är det ett antal företag som på grund av besparingskrav tvingas till personalnedskärningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen påverkas vid sådana förändringar beror bland annat på hur delaktiga de får vara i beslutsprocessen, och på att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar så att alla får den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket oväntat och beslutet innebär att en del anställda får möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anställda kommer att sägas upp. Den här studien utgår från de anställdas perspektiv av upplevelsen då deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev där anställda har fått skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anställda är missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fått tillräckligt med information för att få en förståelse för beslutet. Deltagarna i undersökningen säger att de har haft svårt att motivera sig att arbeta eftersom arbetet känts meningslöst och att de inte känt sig behövda. Men flera säger också att avvecklingen var den kicken de behövde för att våga göra någonting annat, att byta arbete eller satsa på ett annat yrke.