Bakgrund: Omorganisationer sker ständigt inom vården för att förbättra, effektivisera och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Sjuksköterskan som arbetar i denna turbulenta miljö har ett stort omvårdnadsansvar och har ofta hög arbetsbelastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan påverkas av omorganisationer i vården. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna PubMed och Google Scholar.Artiklarna har analyserats och artiklarnas resultat har sammanställts. Genom en modifierad granskningsmall har artiklarna granskats och poängsatts utifrån ett poängsystem. Tio artiklar med medel till hög kvalitet har inkluderats i studien. Resultat: Flera artiklar pekar på att omorganisationer innebär nedskärningar och minskade resurser. Detta skapar större arbetsbelastning för sjuksköterskor, allt fler krav ställs, arbetstillfredsställelsen minskar och sjuksköterskorna känner sig stressade och den psykiska ohälsan ökar. Sjuksköterskor väljer även ibland att byta jobb på grund av detta. Slutsats: Resurser måste sättas in för att en omorganisations förändringar inte ska behöva påverka sjuksköterskans redan hektiska arbetsmiljö negativt. Förändringarna som sker måste kommuniceras väl med de anställda och de anställda måste känna sig delaktiga i processen. Detta skulle bidra till mindre stress och utbrändhet hos sjuksköterskorna. Det krävs fler undersökningar för att se hur man skapar en bra arbetsmiljö för sjuksköterskor under en omorganisation.

Change Fatigue är ett begrepp som vuxit fram ur det faktum att omorganisationer idag sker på kontinuerlig basis och att medarbetare därmed känner sig trötta på förändringar. Begreppet är relativt utforskat inom vård och omsorg. Trots detta är fenomenet ett växande problem i dagens samhälle och är således inte unik för någon specifik bransch. I denna fenomenologiska studie undersöks definitionen av begreppet i och med att grundforskningen som finns inom ämnet är begränsad. Vidare undersöks hur chefer inom fyra statliga verk, utöver vård och omsorg, hanterar fenomenet. Datainsamlingen följer en fenomenologisk metod och fyra teman som identifierats utifrån fenomenet; definition, orsaker, åtgärder och bidragande faktorer. Resultaten visar att Change Fatigue kan förklaras som passiv uppgivenhet vilken framkommit genom flertalet och misslyckade omorganisationer. Intervjuade chefer belyser vikten av att inkludera medarbetare i förändringsprocessen för att åtgärda problemet. Trots konkreta förslag på åtgärder tycks samtliga chefer lägga begränsat med tid på att åtgärda och förebygga fenomenet. En ny aspekt som inte har framkommit i tidigare studier är medarbetares personlighet och privatliv. I denna studie framkommer det att dessa två faktorer bidrar till förekomsten av fenomenet.

No description available.

This is a comparative study of six public libraries in the city of Gothenburg and its neighbourhood. The main purpose of this master thesis is to describe these libraries relating to a reform in the city council of Gothenburg and its neighbourhood. The comparison deals with a period of ten years, 1990-2000. In order to respond to this I formulated two questions: Are there any differences in the activities of these libraries? Has this reform influenced the librarians in their way of working and if so, why? I have studied relevant literature such as annual reports, investigations and analyses in order to be able to formulate the questions. The subjects of the interviews were librarians and those of a higher level of librarianship. They have all been employees in the libraries during 1990-2000. I have made fourteen qualitative interviews. This project has made me aware of differences appearing in the public libraries in Gothenburg. It has also made me aware of varieties of the goals of the public libraries investigated and noticeable changes of the working methods for librarians and for those of a higher level of librarianship. Current research as well as my investigation show the need for a better cooperation and indicate sensibility for the needs of the citizens. It also indicates an increased need of well formulated goals and evaluations as well as the importance of a continuous dialogue and sensibility. Economical priorities have been made by the politicians. The availability of the libraries is of importance and the needs have increased. There is a need for more resources in order to overcome the increased differences in these areas in the city of Gothenburg and its neighbourhood. / Uppsatsnivå: C

I vår uppsats studerar vi en omorganisation och jämför tillvägagångssättet med teorier gällande projekt och projektledning. Vi arbetar utifrån en retorisk frågeställning gällande om de traditionella projektteorierna räcker till som verktyg för att en projektledare skall ha möjlighet att leda ett framgångsrikt projekt. Eller är det måhända så att man som projektledare behöver besitta andra kunskaper än ren och skär projektteori?Syftet med vår forskning grundar sig i att det i dagsläget är många projekt som misslyckas och vi vill försöka finna orsaken till varför. Under uppsatsens gång har vi dykt in i projektteorins värld och byggt på vår teoretiska referensram. För att kunna göra en jämförelse med verkligheten har vi intervjuat en projektledare för ett projekt på Volvo IT.Vår studie visar på att det krävs något mer än renodlade projektteorier för att få ett framgångsrikt resultat. Orsaken är att projektgruppen består av individer vilket ställer krav på managementkunskaper hos projektledaren. / Uppsatsnivå: D

<p>Kommuner runt om i Sverige har genom åren gjort olika organisationsförändringar dels för att möta de globala förändringarna och för att effektivisera sig eller genom tvång för att klara den ekonomiska krisen. Omorganisationerna har avlöst varandra och anställda har fått acceptera och vara med på tåget. En rad av utredningar har pekat på att problemen med ohälsan inom kommunerna kan förklaras med de ständiga omorganisationerna.</p><p>Syftet med denna rapport var att studera anställdas upplevelser och erfarenheter av en organisationsförändring där deras arbetsplats stängdes och de blev förflyttade till en annan arbetsplats. Kvalitativ metod användes där djupintervjuer gjordes på fyra omplacerade kvinnor. Resultatet visade att kvinnorna upplevt maktlöshet, krav, oro, svek som resulterat i stress. Vissa skillnader i upplevelserna har funnits vilket kan förklaras med de olika individfaktorer och bakgrundsfaktorer hos de intervjuade. Det som upplevts som en brist i omorganisationen har varit den dåliga informationen och genomförande processen samt avsaknaden av samtal med en expertresurs.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.