Kopplingen mellan organisationsförändring och kunskapsöverföring är ett ganska outforskat område. Denna studie undersöker hur kunskapsöverföring sker i samband med organisationsförändring och hur kunskapsöverföringen påverkas av förändringens egenskaper. Studiens syfte är att bidra med empiriskt material från en fallstudie för att utveckla teoretiska resonemang om hur dessa fenomen relaterar till varandra. Studien undersöker organisationen PostNord som genomgick en organisationsförändring under studiens gång. De egenskaper som undersöks är förändringens omfattning och tidsram samt mål av trohet eller resursorientering hos de som implementerar förändringen. Studiens resultat styrker kopplingen mellan strategi och kunskapsöverföring. Resultatet tyder på att organisationsförändringens egenskaper påverkar hur kunskapsöverföringen sker. Förändringens stora omfattning minskar fördelarna med kunskapsöverföringen och främst fördelar med kodifiering. Tidsramen minskar möjligheten att ägna sig åt kunskapsöverföring i den grad som önskas på grund av tidsbrist. Ett mål av trohet till förändringen hos de som implementerar begränsar vilka som anses lämpliga att delta i kunskapsöverföring.

Detta examensarbete riktar sig till byggbranschen och handlar om hur kunskapsöverföring kan användas som verktyg för att reducera kvalitetsbristkostnader. Kvalitetsbristkostnader är en följd av fel och brister som förekommer i alla verksamheter och kan enligt tidigare forskning stå för så mycket som 30 % av ett företags totala omsättning (Sörqvist 2001). För att minska kvalitetsbristkostnader är det nödvändigt att identifiera fel och brister samt förhindra att samma fel upprepas. För att få en övergripande kunskap om byggprocessen och hur kunskapen tas till vara, har en fallstudie på Peab genomförts i form av intervjuer. Arbetets teoretiska underlag har erhållits utifrån litteraturstudier. Den slutsats som har dragits av detta examensarbete är för att uppnå ett effektivt förbättringsarbete gällande kvalitetsbristkostnader i byggbranschen och öka lönsamheten är det essentiellt att företagen har väl fungerande systematisk kunskapsöverföring. Att ledningen är drivande, engagerad och delaktig för att ytterligare stärka förutsättningarna i ett lyckat förbättringsarbete.

I detta examensarbete intervjuas föräldrar till barn som använder bilbarnstol samt även en butiksansvarig som säljer sådana stolar. Målsättningen var att få ökad insikt om kunskapsöverföringen i relation till användning och installation av bilbarnstolar. Detta är ett relevant område att studera med ett kvalitativt angreppssätt beroende på att merparten av existerande undersökningar är kvantitativa samt det faktum att nämnda undersökningar samt statistik tydligt visar vikten av förbättringar på området. Som förberedelse och bas för intervjuerna genomfördes litteraturstudier avseende kunskapsöverföring och bilbarnstolsproblematiken. Resultatet av detta arbete visar bland annat att deltagarna exponerats för korrekt information men att den inte alltid omvandlats till faktisk kunskap och i vissa fall finns praktiska problem som gör att föräldrarnas agerande inte fullt ut överensstämmer med vad de har lärt sig. Det är också viktigt att påpeka att viss relevant kunskap inte når fram, ett sådant exempel är Plustestet av bilbarnstolar. Resultatet visar också att installationsmomentet är en stor utmaning utifrån ett kunskapsöverföringsperspektiv. Två av de slutsatser som dras i detta examensarbete är att det finns flera vägar att införskaffa korrekt kunskap gällande användning av bilbarnstolar samt att installation av bilbarnstolar är en tyst kunskap.

Kunskap överförs ständigt mellan människor. Inom en organisation är kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta särskilt strukturerad och i synnerhet om det är inom samma profession. Tyst kunskap är förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gå till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jämförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda ståndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen är för dem båda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap. Vidare görs en läsning av Niklas Luhmanns systemteori och autopoiesis begrepp. Därpå redogörs för hans distinktion mellan psykiska och sociala system och hans ståndpunkt att de inte kan reduceras till varandra. Han menar att tankar och annat som hör till själslivet till sin natur är privat och inte kan kommuniceras. Kommunikation är något som hör nära samman med sociala system. Med denna Luhmanns distinktion försöker jag förstå skillnaden mellan Göranzons och Rolfs olika syn på tyst kunskap och osägbarhet. Närmare bestämt så att jag uppfattar att Göranzon rör sig mer i Luhmanns domän för psykiska system medan Rolf mera rör sig i domänen för sociala system. Jag ansluter mig till Rolfs uppfattning om traditionens kunskapsförmedlande potential och till den fokala kunskapens möjligheter. Men genom de begräsningar som jag menar att systemteorin visar vad gäller den individuella, privata kunskapen och möjligheten att kommunicera den, så öppnar det mot Göranzons uppfattning om att det finns osägbar kunskap. Enligt min uppfattning är den osägbara kunskapen inte av en speciell art utan en restpost i individernas olika och unika utgångspunkter för förståelsenav de kunskapselement som till exempel kommuniceras inom en organisation.

Forskning visar att internationella organisationer har bristande insikt om hur repatriaters internationella kunskap bör överföras till organisationen vid återvändandet. Om repatriaterna lämnar organisationen vid återvändandet riskerar organisationen att förlora värdefull kunskap och global konkurrenskraft. Det är därför viktigt för internationella organisationer att de är mottaliga för kunskapen och att de motiverar repatriaterna att stanna kvar inom organisationen och att dela med sig av den internationella kunskapen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kunskapsöverföring vid repatriering ser ut inom SEB. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom SEB. Intervjuresultaten har sedan analyserats med hjälp av en analysmodell innehållandes uppsatsens teoretiska ramverk. Intervjuresultaten visar att SEB inte helt och hållet tar till vara på repatriaternas internationella kunskap. Repatriaterna tycks vara mer motiverade att dela med sig av kunskapen än vad SEB är mottagliga för kunskapen. Samtliga repatriater var motiverade att stanna inom organisationen efter sitt återvändande, trots att SEB varken erbjuder god support eller attraktiva karriärerbjudanden till merparten av de intervjuade repatriaterna.

Världsekonomin rör sig mot en mer kunskapsbaserad inriktning och är karaktäriserat av tre faktorer: de alltmer växande ekonomiska transaktionerna baserade på kunskap, den snabba förändringen som sker rörande kvalitet i varor och tjänster samt skapandet och införandet av förändring i beslutsfattande organ. Kunskap och överföring av kunskap börjar få en alltmer central del utav organisationers strategier och är även något som påverkar deras effektivitet. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om nedläggningen av Banverket och Vägverket i samband med bildandet av Trafikverket har påverkat individens roll som kunskapsbärare inom Trafikverket, samt om bildandet har skapat en högre upplevd effektivitet. Verksamhetsområde Investering distrikt Öst/Stockholm har fungerat som fallstudie för uppsatsen där fokus ligger på hur kunskapsöverföringen ser ur inom distriktet/organisationen. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod bestående av litteraturstudier samt genomförande av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän inom distriktet. Uppsatsens resultat visar på både positiva och negativa konsekvenser för kunskapsöverföringen i samband med bildandet. Den upplevda effektiviteten har stärkts genom bildandet och har visat på ett samband med skapandet av en gemensam organisationskultur.

<p>Kunskap i mindre organisationer har historiskt sett spridits via direkt interaktion mellan de anställda. Detta har gjort det svårt för företagen att behålla dess kunskapsbas då anställda har lämnat företaget. En lösning på detta problem är att använda dokumentation. Dokumentation är ett verktyg som gör det möjligt att bevara kunskap över tid och rum vilket minskar eventuell kunskapsförlust. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur ett mindre management konsultföretag använder sig av dokumentation som ett verktyg för att sprida det kunskapskapital som skapats i samband med ett projekt till efterkommande projekt. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fallstudie baserad på extensiva intervjuer med ett mindre konsultföretag. Slutsatsen vi nått är att dokumentation kan fungera som en kunskapskanal men att effektiviteten av kunskapsöverföringen begränsas av att det är svårt att veta kunskapens framtida värde.</p>

Svenska företag blir allt mer kunskapsintensiva, samtidigt som det genomförs fler organisationsförändringar än tidigare, vilket innebär att förståelsen för kunskapsöverföring blir allt viktigare. Syftet med denna studie var därför att utreda hur företag kan åstadkomma en framgångsrik kunskapsöverföring vid en organisationsförändring. Fokus låg på parametrarna kommunikation, organisationskultur och teknik. Studien gjordes utifrån en fallstudie på företaget Sydkraft Hydropower som nyligen genomfört en insourcing av personal. Av resultatet framkom att företaget fokuserat mer på de sociala faktorerna kommunikation och organisationskultur än på teknik. Författarna anser att det är viktigt att Sydkraft Hydropower förbättrar teknikarbetet, annars kan följden bli att de två framgångsrika parametrarna kommunikation och organisationskultur påverkas negativt, vilket i sin tur kan försämra företagets kunskapsarbete. Studiens slutsats är därför att företag bör fokusera på samspelet mellan kommunikation, organisationskultur och teknik för att få en framgångsrik kunskapsöverföring. Avslutningsvis vore det intressant att studera teknikaspekten av kunskapsöverföring mer eftersom den inte verkar vara lika välstuderad som parametrarna kommunikation och organisationskultur.

<p>Denna uppsats tar upp vikten av att organisationer måste arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, detta är särskilt angeläget då det just nu sker en generationsväxling på arbetsmarknaden. Försäkringskassan är en organisation som står inför denna problematik. De har även genomfört ett omfattande förnyelsearbete som innebär att många medarbetare är nya inom sitt sakområde, vilket gör det ytterst betydelsefullt att se till att strategin för kompetensförsörjning fungerar.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Försäkringskassans kompetensförsörjningsstrategi, utifrån ett medarbetarperspektiv, upplevs bidra till ett lärande i arbetet. Uppsatsens frågeställning är:</p><p><p>Hur upplever medarbetarna att strategierna för kompetensförsörjning bidrar till lärande i arbetet?</p><p>Utifrån uppsatsens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ forskningsmetod för att samla in det empiriska materialet. Det genomfördes fyra stycken intervjuer i form av fokusgrupper. I dessa medverkade 17 medarbetare från ett nationellt försäkringscentra inom Försäkringskassan i Sverige.</p><p>Det empiriska resultatet visade att medarbetarna upplevde att kompetensförsörjningsstrategierna bidrar till lärande i arbetet då det ges utrymme för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation. Att lärande sker på detta sätt styrks genom tidigare forskning och teorier om lärande. I analysen framkommer det att det är betydelsefullt för organisationen att skapa gynnsamma förutsättningar för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation för att kompetensförsörjningsstrategierna ska bli lyckosamma, det vill säga bidra till ökad kompetens och lärande.</p></p>

Kunskap i mindre organisationer har historiskt sett spridits via direkt interaktion mellan de anställda. Detta har gjort det svårt för företagen att behålla dess kunskapsbas då anställda har lämnat företaget. En lösning på detta problem är att använda dokumentation. Dokumentation är ett verktyg som gör det möjligt att bevara kunskap över tid och rum vilket minskar eventuell kunskapsförlust. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur ett mindre management konsultföretag använder sig av dokumentation som ett verktyg för att sprida det kunskapskapital som skapats i samband med ett projekt till efterkommande projekt. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fallstudie baserad på extensiva intervjuer med ett mindre konsultföretag. Slutsatsen vi nått är att dokumentation kan fungera som en kunskapskanal men att effektiviteten av kunskapsöverföringen begränsas av att det är svårt att veta kunskapens framtida värde.