<p><strong>Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. <strong>Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. <strong>Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade. <strong>Resultat: Frekvensen av sjuknärvaro var hög då mer än varannan respondent angav att de varit sjuknärvarande vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Som främsta skäl angavs hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt ekonomiska skäl. Vid jämförelse mellan kontoren blev resultatet i stort sett detsamma gällande frekvens. Däremot skiljde sig skälen något, då hög arbetsbelastning angavs som främsta skäl vid det lokala försäkringscentret och lojalitet mot kollegor vid det nationella försäkringscentret. <strong>Slutsats: Då frekvensen av sjuknärvaro är hög vid den undersökta Försäkringskassan är det angeläget att uppmärksamma fenomenet för att undvika framtida ohälsa och sjukfrånvaro. </strong></strong></strong></strong></strong></p>

No description available.

<p>Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden.</p><p>Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å</p><p>ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen.</p><p>Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i</p><p>undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför</p><p>varje dag. Å ena sidan ska de följa regler och göra objektiva, rättvisa bedömningar å andra sidan ska de vara kundfokuserade och anpassningsbara vid förändringar. Vi anser att de båda förhållningssätten kombineras inom TB-gruppen på ett sådant sätt att vi skulle vilja benämna den som en flexibel byråkrati.</p>

Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade. Resultat: Frekvensen av sjuknärvaro var hög då mer än varannan respondent angav att de varit sjuknärvarande vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Som främsta skäl angavs hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt ekonomiska skäl. Vid jämförelse mellan kontoren blev resultatet i stort sett detsamma gällande frekvens. Däremot skiljde sig skälen något, då hög arbetsbelastning angavs som främsta skäl vid det lokala försäkringscentret och lojalitet mot kollegor vid det nationella försäkringscentret. Slutsats: Då frekvensen av sjuknärvaro är hög vid den undersökta Försäkringskassan är det angeläget att uppmärksamma fenomenet för att undvika framtida ohälsa och sjukfrånvaro.

Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför varje dag. Å ena sidan ska de följa regler och göra objektiva, rättvisa bedömningar å andra sidan ska de vara kundfokuserade och anpassningsbara vid förändringar. Vi anser att de båda förhållningssätten kombineras inom TB-gruppen på ett sådant sätt att vi skulle vilja benämna den som en flexibel byråkrati.

No description available.

Forskning visar att samverkan mellan rehabiliteringsaktörer ger bäst effekt om arbetsgivaren deltar. Kontakten med arbetsplatsen är avgörande i de fall där sjukskrivna ska rehabiliteras till sitt tidigare arbete. Det finns ett behov av att veta mer om hur handläggarna på försäkringskassan beskriver arbetsgivarens roll i detta när det handlar om anställda som drabbats av utmattningssyndrom. I denna studie intervjuades handläggare på försäkringskassan för att undersöka hur de beskriver arbetsgivarnas stöd, vilja till arbetsanpassning/omplacering samt hur de beskriver att återfallsrisken i sjukdomen kan påverka arbetsgivarnas vilja att delta i rehabiliteringsprocessen. Fyra semistrukturerade intervjuer gjordes och analyserades med tematisk analys, där ansatsen var abduktiv. För att knyta an till teori så användes Readiness for return-to-work model (Franche &amp; Krause, 2002). Resultaten redovisas i kategorier och teman, där påverkansfaktorer för stöd, arbetsanpassning och återfallsrisk presenteras. Resultatet visade att handläggarna beskrev att arbetsgivarnas stöd varierar. Ett flertal faktorer påverkar hur stort stödet blir. Det handlar om typ av arbetsgivare, hur mycket arbetsgivaren vill ha tillbaka den anställde, hur kontakten med chefen är, hur stor kunskapen är om diagnosen på arbetsplatsen, hur mycket rehab-information den anställde har fått samt om det finns en företagshälsovård. Arbetsgivarnas vilja till arbetsanpassning beskrevs påverkas av företagets/organisationens resurser, typ av tjänst, bristfälliga överenskommelser, individfaktorer, hur lagen tolkas, facklig anslutning och hur tidigt rehabiliteringsprocessen kommer igång. Vidare visade studien att det var oklart om återfallsrisken påverkar arbetsgivarens vilja att delta i rehabiliteringsprocessen, att kunskapen och förståelsen för diagnosen varierar samt att behandlingen beskrevs vara för kort.

Denna uppsats handlar om att undersöka hur ett antal handläggare på Försäkringskassan upplever sin yrkesroll och arbetssituation. Mitt undersökningsfokus ligger på eventuella motstridigheter i yrkesrollen och hur de hanterar dessa. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide använts. Mina teoretiska utgångspunkter är Giddens teori om behovet av tillit i det moderna samhället och Webers byråkratiteori. Dessutom inbegrips Halloch Lundquists teorier och tankar om vad som kännetecknar arbetet i offentlig förvaltning, både Hall och Lundquist är inspirerade av Webers teorier. Mitt resultat visar att handläggare inom Försäkringskassan upplever en ambivalens, dels i sin yrkesroll men också i själva beslutsfattandet. För att hantera denna ambivalens söker de stöd i lagar och regler, i tidigare beslut men också hos sina kollegor. Det visar sig också att längre erfarenhet ger ett visst skydd, ger mer distans, till ambivalensen i yrkesroll och beslutsfattande.

<p>Försäkringskassan införde tydligare krav på att följa regelverket när det gäller sjukförsäkringen 2005. Det har bland annat lett till att antal ärenden där försäkringskassan beslutat att inte betala ut sjukpenning nästan fördubblades från år 2003 till september 2005. Kunskaperna om hur indragning av sjukpenning går till i praktiken och hur besluten uppfattas av de försäkrade är begränsad. Syftet med vår studie är att undersöka hur personer som fick indragen sjukpenning upplevt besluten samt hur de upplever sig ha blivit bemötta och informerade av försäkringskassans handläggare. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex kvinnor som fått sjukpenningen indragen. I vår studie framkom att kvinnorna inte känt sig bemötta som unika individer utan som ett ärende. Information om beslutet att dra in sjukpenningen har kommit som en överraskning till samtliga kvinnor och de har haft svårt att förstå motiveringen. Dessutom har många av kvinnorna fått fel uppfattning om försäkringsläkarens roll, av sin handläggare.</p>

<p>Denna uppsats tar upp vikten av att organisationer måste arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, detta är särskilt angeläget då det just nu sker en generationsväxling på arbetsmarknaden. Försäkringskassan är en organisation som står inför denna problematik. De har även genomfört ett omfattande förnyelsearbete som innebär att många medarbetare är nya inom sitt sakområde, vilket gör det ytterst betydelsefullt att se till att strategin för kompetensförsörjning fungerar.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Försäkringskassans kompetensförsörjningsstrategi, utifrån ett medarbetarperspektiv, upplevs bidra till ett lärande i arbetet. Uppsatsens frågeställning är:</p><p><p>Hur upplever medarbetarna att strategierna för kompetensförsörjning bidrar till lärande i arbetet?</p><p>Utifrån uppsatsens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ forskningsmetod för att samla in det empiriska materialet. Det genomfördes fyra stycken intervjuer i form av fokusgrupper. I dessa medverkade 17 medarbetare från ett nationellt försäkringscentra inom Försäkringskassan i Sverige.</p><p>Det empiriska resultatet visade att medarbetarna upplevde att kompetensförsörjningsstrategierna bidrar till lärande i arbetet då det ges utrymme för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation. Att lärande sker på detta sätt styrks genom tidigare forskning och teorier om lärande. I analysen framkommer det att det är betydelsefullt för organisationen att skapa gynnsamma förutsättningar för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation för att kompetensförsörjningsstrategierna ska bli lyckosamma, det vill säga bidra till ökad kompetens och lärande.</p></p>