Syftet med denna studie är att undersöka styrningen av unga vuxna inom ett av Sveriges ledande försäkringsbolag. Den problematik som legat till grund för studiens ämnesval är den uppmärksamhet svensk och internationell media på senare tid skapat kring dagens nyinträdda arbetskraft. Den unga arbetskraften beskrivs som individer som ställer betydande krav på sitt arbete i form av självständighet och flexibilitet. Samtidigt som tidigare studier visar på att traditionell, byråkratisk organisering finns kvar inom dagens organisationer. Resultat som motsätter sig den unga arbetskraftens krav om självständighet och flexibilitet. I denna studie ämnar jag därmed att undersöka upplevelsen av självstyrning bland unga vuxna, inom ett utvalt försäkringsbolag, och sätta det i relation till byråkrati och självstyrning. Den frågeställning som legat till grund för studien är; Hur upplever unga vuxna möjligheten till att påverka sitt arbete och beslutsfattande på en avdelning på ett större försäkringsbolag? För att besvara denna frågeställning har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt, med en kombination av intervjuer och en deltagande observation. Materialet analyseras utifrån en sociologisk syn på organisationer, samt teorier kring byråkrati och post-byråkrati/adhocracy. Denna studies resultat visar på att de unga vuxna upplever sig ha ett mycket lågt inflytande till att kunna påverka sina arbetsuppgifter, och i delaktigheten kring beslutsfattande. I studien åskådliggörs en övergång från direktkontroll till teknologisk kontroll. Där målstyrning och tydliga regelverk i samråd med företags policys och riktlinjer minskar möjligheterna till självstyrning för de anställda. Mycket av studiens resultat pekar i riktning mot att byråkratin fortlever, samtidigt som de anställda kontrolleras av styrformer som kännetecknar post-byråkratin. Med andra ord går dessa styrformer inte att ses som två skiljaktigeter. En slutsats som denna studie möjliggör är att en strävan mot flexibilitet och självständighet skapar nya kontrolleringsmekanismer, som i viss utsträckning minskar de anställdas upplevelser av frihet och självbestämmande.

Syftet med min studie var att beskriva vilka hinder invandrarföretagare möter i inom Linköpings kommun. För att få ett resultat har jag ställt 4 olika forskningsfrågor om byråkrati,skattebestämmelser, myndighetsspråk och vardagsspråk som  huvudsyfte. Mitt tillvägagångssätt har baserats på 7 intervjuer med personer som har olika bakgrund och jobbar inom skiftande organisationer och företag. Som aktörer har jag valt Skatteverket, Nulink och Nyföretagarcentrum i Linköping. De personer som jag har gjort intervju med heter Susanne Eriksson(företagare), Elin Walin (företagare), Ali Reza Ghodoosi(företagare) och Maryam Azmand (tidigare företagare). När jag har tittat på resultatet då ser jag ett tydligt och starkt mönster kring informanternas uppfattningar om mina indikatorer. Om man tittar på myndigheters svar då ser man en tendens kring uppfattning av byråkrati, skattebestämmelser samt myndighetsspråk. Jag ser nämligen också att det finns tydliga skillnader mellan företagare som är inrikes födda med företagare med utländsk bakgrund vad gäller förståelse kring mina frågeställningar. I mitt arbete slås jag av att en informant ser byråkrati som något negativt och personer med utländsk bakgrund har svårt att uppfatta myndighetsbyråkrati. Jag tycker också att det är intressant att de officiella personerna tycker att skattereglerna har blivit enklare medan invandrarföretagare tycker att det är svårt med skatteregler. När jag tittar på vardagsspråk som mitt huvudsyfte så tycker förstås jag att företagare med utländsk bakgrund bör se det svenska språket som nyckel till allting precis såsom språkläraren tycker. Slutligen ser jag ett klart och tydligt mönster mellan svenska företagare och invandrarföretagare vilket innebär att svenska företagare har lätt att anpassa sig efter gällande regler mot bakgrunden av att svenska är modersmål för dem medan invandrarföretagare har problem med anpassning till regler och lagar vilket beror på det svenska språket som ett hinder, enligt min tolkning.

<p>Abstract</p><p>Titel: Konsten att fördela bistånd – En kvalitativ studie om biståndshandläggare inom äldreomsorgen och deras syn på sin arbetssituation</p><p>Författare: Emelie Andersson och Frida Olsson</p><p>Handledare: Magnus Ring</p><p>Nyckelord: Biståndshandläggning, myndighetsutövning, makt, byråkrati</p><p>Studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares syn på sin arbetssituation och hur de hanterar press från olika aktörer i samhället samtidigt som de ska följa lagen. För att nå uppsatsens syfte har vi utgått från tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.</p><p>Metoden för studien utgår från en kvalitativ ansats där ett hermeneutiskt angreppssätt har tillämpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju biståndshandläggare från samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gå på djupet och få en inblick i biståndshandläggarnas personliga uppfattningar och tankesätt och utifrån detta hitta och förstå mönster i handläggarnas tankeverksamhet. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults maktbegrepp, Webers idealtyper och Lipskys teori om street-level bureucrats samt Johanssons försvenskade teori om gräsrotsbyråkrater. </p><p>Resultatet påvisar att det inte finns ett rätt sätt eller en bestämd lösning för att göra en rättvis bedömning. En kombination mellan att följa lagen samt bedöma efter brukarens behov är något som biståndshandläggarna lär sig efter tid då erfarenhet gör det lättare att hantera kraven. Erfarenheten är av stor betydelse för att biståndshandläggarna ska kunna hantera och känna sig bekväma i olika beslut de måste ta ställning till. Informanterna säger att det är viktigt att som biståndshandläggare ha vissa egenskaper för att kunna hantera press och bemöta brukarna på ett bra sätt. För att hantera olika problem behövs en arbetsgrupp där komplexa ärenden kan tas upp och diskuteras kring. Slutsats blir att erfarenhet är viktigt eftersom osäkerheten inför detta ansvarsfulla och komplexa arbete blir mindre med tiden och det stärker biståndshandläggaren i sin yrkesroll.</p>

<p>Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden.</p><p>Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å</p><p>ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen.</p><p>Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i</p><p>undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför</p><p>varje dag. Å ena sidan ska de följa regler och göra objektiva, rättvisa bedömningar å andra sidan ska de vara kundfokuserade och anpassningsbara vid förändringar. Vi anser att de båda förhållningssätten kombineras inom TB-gruppen på ett sådant sätt att vi skulle vilja benämna den som en flexibel byråkrati.</p>

Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför varje dag. Å ena sidan ska de följa regler och göra objektiva, rättvisa bedömningar å andra sidan ska de vara kundfokuserade och anpassningsbara vid förändringar. Vi anser att de båda förhållningssätten kombineras inom TB-gruppen på ett sådant sätt att vi skulle vilja benämna den som en flexibel byråkrati.

Abstract Titel: Konsten att fördela bistånd – En kvalitativ studie om biståndshandläggare inom äldreomsorgen och deras syn på sin arbetssituation Författare: Emelie Andersson och Frida Olsson Handledare: Magnus Ring Nyckelord: Biståndshandläggning, myndighetsutövning, makt, byråkrati Studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares syn på sin arbetssituation och hur de hanterar press från olika aktörer i samhället samtidigt som de ska följa lagen. För att nå uppsatsens syfte har vi utgått från tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen. Metoden för studien utgår från en kvalitativ ansats där ett hermeneutiskt angreppssätt har tillämpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju biståndshandläggare från samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gå på djupet och få en inblick i biståndshandläggarnas personliga uppfattningar och tankesätt och utifrån detta hitta och förstå mönster i handläggarnas tankeverksamhet. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults maktbegrepp, Webers idealtyper och Lipskys teori om street-level bureucrats samt Johanssons försvenskade teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet påvisar att det inte finns ett rätt sätt eller en bestämd lösning för att göra en rättvis bedömning. En kombination mellan att följa lagen samt bedöma efter brukarens behov är något som biståndshandläggarna lär sig efter tid då erfarenhet gör det lättare att hantera kraven. Erfarenheten är av stor betydelse för att biståndshandläggarna ska kunna hantera och känna sig bekväma i olika beslut de måste ta ställning till. Informanterna säger att det är viktigt att som biståndshandläggare ha vissa egenskaper för att kunna hantera press och bemöta brukarna på ett bra sätt. För att hantera olika problem behövs en arbetsgrupp där komplexa ärenden kan tas upp och diskuteras kring. Slutsats blir att erfarenhet är viktigt eftersom osäkerheten inför detta ansvarsfulla och komplexa arbete blir mindre med tiden och det stärker biståndshandläggaren i sin yrkesroll.

Sammanfattning: ”Post-byråkratiska organisationer ur ett medarbetarperspektiv” Datum: 5 juni, 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Michaela Fredriksson, Eva Olmårs Titel: Post-byråkratiska organisationer ur ett medarbetarperspektiv - En kvalitativ studie om hur medarbetare upplever decentraliserade och flexibla arbetsplatser Handledare: Anette Hallin Frågeställning: Hur upplever medarbetare decentralisering och flexibilitet vad gäller arbete? Vad är de positiva och negativa effekterna av decentralisering och flexibilitet, sett ur ett medarbetarperspektiv? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen för hur medarbetare inom en post byråkratisk organisation upplever och ser på sin arbetssituation.   Metod: Undersökningen utfördes utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med fem respondenter inom tre post-byråkratiska organisationer. Slutsats: Studien visar på att medarbetare ser vissa stressande moment i att arbeta på en decentraliserad arbetsplats där de har hög flexibilitet, men de positiva effekterna väger upp de negativa och de föredrar att arbeta som de gör idag.

Moraliskt ansvarstagande vid användning av luftstridskrafter vid offensiva luftoperationer mot markmål har undersökts genom en kvalitativ textanalys. Försvarsmaktens doktriner, värdegrund, reglementen samt handbok för planering och ledning har undersökts genom en kvalitativ text- och innehållsanalys, för att belysa hur ansvar ges, regleras och möjliggörs att tas. Resultatet har analyserats med stöd av teorier om vad som är moraliskt rätt inom krigföring, vilka etiska system och ansvarslinjer som finns inom en politiskt styrd organisation samt hur en byråkratisk organisa­tion påverkar verksamheten och förståelse för individens roll i resultatet.  Syftet var att belysa hur de etiska systemen påverkade officeren i Försvarsmakten, om regleringen av verksamheten tydliggjorde hur moraliskt ansvarstagande skulle tas och om organisationsformen bidrog eller begränsade möjligheten.  Resultatet visade att de etiska systemen stödjer officeren genom att inbördes rangordna deras betydelse, samtidigt som professionsetiken inte visar vad som är moraliskt rätt i krig. Det formella ansvaret fördelas tydligt, däremot klarläggs inte om det moraliska ansvaret fördelas lika. Försvarsmakten är till vissa delar medveten om organisationens begränsningar och försöker till del kompensera för dem. I andra delar förstärker både de etiska systemen och organisationsformen i sig, de redan kända problem som finns i en politiskt styrd och byråkratisk organisation.

<p>Försäkringskassan införde tydligare krav på att följa regelverket när det gäller sjukförsäkringen 2005. Det har bland annat lett till att antal ärenden där försäkringskassan beslutat att inte betala ut sjukpenning nästan fördubblades från år 2003 till september 2005. Kunskaperna om hur indragning av sjukpenning går till i praktiken och hur besluten uppfattas av de försäkrade är begränsad. Syftet med vår studie är att undersöka hur personer som fick indragen sjukpenning upplevt besluten samt hur de upplever sig ha blivit bemötta och informerade av försäkringskassans handläggare. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex kvinnor som fått sjukpenningen indragen. I vår studie framkom att kvinnorna inte känt sig bemötta som unika individer utan som ett ärende. Information om beslutet att dra in sjukpenningen har kommit som en överraskning till samtliga kvinnor och de har haft svårt att förstå motiveringen. Dessutom har många av kvinnorna fått fel uppfattning om försäkringsläkarens roll, av sin handläggare.</p>

Försäkringskassan införde tydligare krav på att följa regelverket när det gäller sjukförsäkringen 2005. Det har bland annat lett till att antal ärenden där försäkringskassan beslutat att inte betala ut sjukpenning nästan fördubblades från år 2003 till september 2005. Kunskaperna om hur indragning av sjukpenning går till i praktiken och hur besluten uppfattas av de försäkrade är begränsad. Syftet med vår studie är att undersöka hur personer som fick indragen sjukpenning upplevt besluten samt hur de upplever sig ha blivit bemötta och informerade av försäkringskassans handläggare. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex kvinnor som fått sjukpenningen indragen. I vår studie framkom att kvinnorna inte känt sig bemötta som unika individer utan som ett ärende. Information om beslutet att dra in sjukpenningen har kommit som en överraskning till samtliga kvinnor och de har haft svårt att förstå motiveringen. Dessutom har många av kvinnorna fått fel uppfattning om försäkringsläkarens roll, av sin handläggare.