<p>Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssätt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun använder sig utav för att hantera ärenden där det finns en hedersproblematik. Den belyser även dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anställda på de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehåller även en intervju med en som genomgått processen. Resultatet visar att samverkan mellan myndigheter och organisationer fungerar ganska väl. Det förekom däremot olika uppfattningar om vilka komplikationer som kunde uppstå i processen för den enskilde. Den problematik som alla myndigheter ansåg var av stor vikt är den problematik som uppstår då en anställd som saknar kunskap om hedersproblematik möter en enskild som söker stöd. Vårt resultat har vi sedan valt att koppla med Sociologisk teori kring Durkheims Hög- samt låg arbetsdelning, Intersektionen av de los reyes samt Mulinari samt med Weber och Collins teori kring Byråkratins rationalitet.</p>

Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssätt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun använder sig utav för att hantera ärenden där det finns en hedersproblematik. Den belyser även dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anställda på de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehåller även en intervju med en som genomgått processen. Resultatet visar att samverkan mellan myndigheter och organisationer fungerar ganska väl. Det förekom däremot olika uppfattningar om vilka komplikationer som kunde uppstå i processen för den enskilde. Den problematik som alla myndigheter ansåg var av stor vikt är den problematik som uppstår då en anställd som saknar kunskap om hedersproblematik möter en enskild som söker stöd. Vårt resultat har vi sedan valt att koppla med Sociologisk teori kring Durkheims Hög- samt låg arbetsdelning, Intersektionen av de los reyes samt Mulinari samt med Weber och Collins teori kring Byråkratins rationalitet.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa är enligt SoL barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. Anmälningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjänst ska kunna fånga upp de barn som far illa i ett tidigt skede. Syfte: Med en utgångspunkt av ovanstående problematik, på att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, är syftet med denna uppsats att ta reda på hur samverkan mellan socialtjänst, polis och skola fungerar jämfört med vad lagen säger, med fokus på barn som far illa. Metod: Studien är baserad på att kvalitativ metod där vi använt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer består av en kurator, två handläggare på socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis. Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmälningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utsträckning de hade önskat och därmed begränsas de tidiga insatserna.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen. Detta analyserades sedan mot bakgrund av teorier om organisationer, organisationskultur och motivation samt tidigare forskning om individuell lönesättning. De teoretiska implikationer som gjordes var att individuell lönesättning ej verkar lämpa sig i byråkratiska organisationer, att en organisations kultur bör vara överensstämmande med de argument som står bakom individuell lönesättning samt att andra lönerättvisor förefaller aktualiseras vid individuell lönesättning än vid andra lönesättningsformer.

<p>The aim of this thesis is to examine how personnel working with asylum cases at the Swedish Migration Board handle their role as administrators of asylum. For the study 7 asylum administrators were interviewed and the analysis was made with influence from the method critical discourse analysis. To understand the themes in the analysis I have used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats. Main results from the analysis of the interviews were that the street-level bureaucrats had certain strategies for managing the difficult aspects of the job. The interviews also showed that the participating informants had difficulties with different identity positions.</p>

The aim of this thesis is to examine how personnel working with asylum cases at the Swedish Migration Board handle their role as administrators of asylum. For the study 7 asylum administrators were interviewed and the analysis was made with influence from the method critical discourse analysis. To understand the themes in the analysis I have used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats. Main results from the analysis of the interviews were that the street-level bureaucrats had certain strategies for managing the difficult aspects of the job. The interviews also showed that the participating informants had difficulties with different identity positions.

Uppsatsen analyserar maktrelationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationer hos Polismyndigheten i samband med myndighetens omorganisation 2015. De teoretiska utgångspunkterna i studien är makt och legitimitet. Studiens frågeställningar är:   Hur har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationernas maktförhållande förändrats i samband med omorganisationen utifrån chefsrekryteringarna? Vilken påverkan tillskrivs förändrade maktrelationer mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna för organisationen, sett utifrån chefsrekryteringarna?   Empirin bestod av textmaterial inhämtat från publicerade källor och en egen datainsamling bestående av semistrukturerade intervjuer med representanter från tre arbetstagarorganisationer. I studien uppstod ett bortfall i form av en arbetstagarorganisation samt arbetsgivaren. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att de nya riktlinjerna för bemanning, uppsägning av samverkansavtal och betoningen av MBL - Medbestämmandelagen förändrat maktrelationen genom ett minskat inflytande över rekryteringsprocessen för arbetstagarorganisationerna. Sammantaget är slutsatsen att det kan påverka organisationen genom en ökad oenighet mellan parterna och resultera i ett ökat antal utköp och tvister. Omstruktureringar såsom en myndighets omorganisation kan förändra maktrelationer och få konsekvenser för organisationen i sin helhet.

Syfte med studien är att undersöka socionomstudenters attityd till den svenska välfärdsstaten och om attityden hos socionomstudenterna gentemot välfärdsstaten skiljer sig beroende på uppväxtförhållande. Vidare ämnar jag undersöka socionomstudenters kunskaper och inställning till politik och arbetsgivare. Examensarbetet har genomförts med en kvantitativ metod där socionomstudenterna fick svara på en webbenkät. Totalt besvarade 131 personer enkäten. Det insamlade datamaterialet har i IBS SPSS Statistics, version 24 främst behandlats deskriptivt för att beskriva socionomstudenternas uppväxtförhållanden, attityder, kunskap, politiska engagemang och partisympatier. Resultaten visade att de svarande socionomstudenterna på den undersökta högskolan är ganska nöjda med den välfärdsstat vi har idag, de vill ha ett högt åtagande av utförandet av välfärden genom stat och lokala myndigheter. En oroväckande hög siffra uppdagades i resultatet i frågan om studenten skulle kunna tänka sig att sjukriva sig för att få en ledig dag. Och förvånansvärt många skulle förbise chefen för att driva fram en förändring på arbetsplatsen.

This essay aims to show how bureaucracy effects motivation in the Swedish armed forces. The study focuses on cadets which are studying towards becoming officers. They are an interesting group to study as their motivation to do a good job and to stay is crucial to the growth of the Swedish armed forces. Cadets are interviewed about how they are affected, feel and think about bureaucracy. The material collected with the interviews are then analyzed with Max Weber’s theories about bureaucracy to identify if what the respondents are actually talking about can classify as bureaucracy. When existence of bureaucracy is established, the gathered material is analyzed with two theories about motivation, firstly Abraham Maslow´s, secondly Ryan and Deci´s. The result clearly show that bureaucracy exists and that it affects the cadets. The effects of bureaucracy seem to be mostly positive on the cadet’s motivation. For example, the cadets seem to be motivated by the existence of hierarchy and a clear code of conduct. The result must be taken lightly as the positive effects are small. The cadets seem to be more motivated by other factors such as typical intrinsic motivational factors. Example of these factors are patriotism and a bigger cause. The intrinsic factors overshadow the extrinsic positive effects of bureaucracy. The result still holds merit though, as it broadens the understanding of what motivates future officers. Even if the result only shows that bureaucracy increase motivation in the smallest manner, it still is a positive effect, which needs to be taken in to account by policymakers at the Swedish armed forces.

Bakgrund: Ur den kritik som sedan 50-talet formulerats mot den byråkratiska “mekaniska” organisationsformen har en utveckling mot mer “organiska” organisationsformer skett. Detta har tillsammans med den tekniska utvecklingen, som under de senaste årtiondena fortskridit, kommit att förändra många verksamheter. Begreppet post-byråkrati har i många sammanhang blivit ett samlingsnamn för dessa nya organisationsformer. Även om organisationer i mångt och mycket framhålls som mer post-byråkratiska, alltså flexibla, nätverkande och decentraliserade, finns det argument för att särskilt mellanchefers arbete och roll inte har förändrats i samma utsträckning och att byråkratin upprätthålls. Det talar för att det förekommer ett glapp mellan föreställning och verklighet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas i organisationer som utger sig för att vara post-byråkratiska. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer och observationer har tillämpats. Detta eftersom syftet var att studera fenomenet på djupet snarare än att producera numerisk data och se samband. Respondenterna utgjordes av sex mellanchefer från två olika organisationer, tre chefer från respektive organisation. Urvalet av organisationerna baserades på ett antal uppställda kriterier. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas som en hybrid mellan byråkratiska och post-byråkratiska kännetecken. Denna kombination gör sig synlig i alla studerade områden inom chefsbeteendet, såsom kommunikation, kontroll/styrning, beslutsfattande, ledarskapsstil och det interpersonella. Dock visar studien att beteendet hos de studerade mellancheferna tenderar att vara övervägande post-byråkratiskt. / Background: From the criticisms that have been formulated against the bureaucratic "mechanical" organizational form since the 1950s, there has been a development towards more "organic" forms of organization. This has along with the technological development, which has continued in recent decades, changed many enterprises. The concept of post-bureaucracy has in many contexts become a collective name for these new organizational forms. Although organizations are widely regarded as more post-bureaucratic, for example being flexible, networking and decentralized, there are arguments that the work and role of middle managers has not changed in the same extent and that bureaucracy is maintained. A gap between assumption and reality seems to occur. Purpose: The purpose of this study is to describe how a post-bureaucratic managerial behavior is embodied in organizations claiming to be post-bureaucratic.Method: The study has been carried out on the basis of a qualitative research approach. Semi-structured interviews and observations have been applied, since the purpose was to study the phenomenon in depth rather than produce numerical data and compare different results with each other. The respondents consisted of six middle managers from two different organizations, three managers from each organization. The selection of organizations was based on a number of criteria. Results/Conclusion: The results of the study show that a post-bureaucratic managerial behavior is regarded as a hybrid between bureaucratic and post-bureaucratic characteristics. This combination is visible in all of the studied areas in managerial behavior, such as communication, control, decision-making, leadership style and the interpersonal. The study shows that the behavior of the studied middle managers tends to be predominantly post-bureaucratic.