Arbetet som kriminalvårdare handlar inte enbart om att övervaka kriminella personer på anstalter. Det handlar även om att motivera, förändra intagnas beteenden, vägleda, trösta, säkerställa vardagen samt påvisa vad som är rätt eller fel och tilldela intagna konsekvenser vid överträdelser. Examensarbetets syfte var att undersöka och beskriva kriminalvårdares syn på yrkesrollen och vad deras uppfattning var om hur de ska arbeta. Genom semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare och kvalitativ textanalys mynnade resultatet ut i att de perspektiv kriminalvårdare ska arbeta utifrån för att uppnå verksamhetens huvudsakliga samhällsuppdrag är Vårda, Fostra och Vakta. Fostra, Vårda och Vakta inte är oproblematiska perspektiv att arbeta utifrån på grund av olika utmaningar som kriminalvårdare står inför. Kriminalvårdare som tjänstepersoner bör även förhålla sig till lagar som finns samt arbeta lika mycket med samtliga tre perspektiv för att uppdraget ska uppnås.

No description available.

No description available.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande. Studien visar på att yrkesgruppen främst verkar inom marknadslogiken på grund av den öppna, men samtidigt krympande marknaden. Inslag från de andra logikerna finns dock i form av krav på reglering samt utbildning. Studien ska ge oss en vidare och objektiv förståelse för ombildningskonsulter som yrkesgrupp.

No description available.

Forskning visar att läraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mätningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas upplevelser av hur lärrarollen har förändrats, vilken inverkan lärarens roll har på elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försämrade resultat. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att utföra vår undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vårt ämne. För att kunna besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt upplever lärarna att deras roll har förändrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lärarna att deras roll har på elevers prestationer? Vad anses enligt lärarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försämrade resultat? Teorier som vi behandlat är det dramaturgiska perspektivet, idealroller såsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byråkratin. Med hjälp av utvalda teorier har vi ur ett sociologiskt perspektiv beskrivit lärarrollens förändringar och grunden till deras inverkan på elevers prestation samt bakomliggande orsaker till elevers försämrade resultat. Vårt resultat visar genomgående i våra intervjuer att lärarrollen har förändrats i klassrummet genom att den har gått från en pedagogisk roll till en mer administrativ roll. Detta anses även vara bakomliggane orsaker till svenska elevers försämrade resultat. Det har lett till att lärare haft mindre tid att ägna sig åt elever samt undervisning, vilken anses kan ha påverkat elevers resultat negativt.

Denna studie syftar till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar socialsekreterarna uppfattar att de har i sin yrkesroll på stadsdelsförvaltningen. Den syftar även till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar enhetscheferna uppfattar att socialsekreterarna har. För att undersöka detta gjordes nio intervjuer varav sex stycken med socialsekreterare och tre stycken med enhetschefer. Samtliga intervjuer gjordes på en stadsdelsförvaltning i Stockholm.Tidigare forskning om inflytande och ansvar på arbetsplatsen har fokuserat mycket på medarbetarens uppfattning. Däremot fann vi ett forskningsgap gällande medarbetarens uppfattning av sitt inflytande och ansvar i relation till dennes chefs uppfattning om medarbetarens inflytande och ansvar på arbetsplatsen. Vi ansåg det vara intressant att studera huruvida det finns en diskrepans i denna uppfattning. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är Max Webers analys där han ger en beskrivning om vad det är som kännetecknar en modern byråkrati och Göran Ahrnes teori om anslutning och kollektiva resurser. Resultatdelen består av tre olika teman som har sin utgångspunkt i dem olika teoretiska ramverken. Dessa teman är: Stadsdelsförvaltningens byråkrati, vid anslutning till stadsdelsförvaltningen och stadsdelsförvaltningens resurser.Denna studie visar att socialsekreterarna och enhetscheferna har en ömsesidig uppfattning angående hur mycket inflytande och eget ansvar socialsekreterarna har. Socialsekreterarna har inte det formella ansvaret för klienterna. Det formella ansvaret ligger hos enhetscheferna. Dock har socialsekreterarna stort inflytande över vilka insatser som klienterna beviljas vilket i sin tur medför att socialsekreterarna upplever sig också ha stort ansvar. Huruvida enhetschefen beviljar föreslagna insatser kopplas av socialsekreterarna till stor del ihop med sin egen kompetens och yrkesskicklighet. Därmed visar denna studie att upplevt inflytande och eget ansvar har en stark koppling till motivation och arbetsglädje.

Under våra praktikperioder har vi reflekterat över hur utbudet på utbildningar genom olika samordnare ser ut. Ringhals gjorde en förfrågan om någon eller några studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet var intresserade av att göra en kartläggning över hur de hittar sin framtida kompetens och vilka utbildningar de skall lägga sina resurser på. Då dessa frågor är relevanta för vår framtida profession ansåg vi att detta var ett intressant uppdrag, inom vår tidsram var arbetet för stort vilket gjorde att vi fick korta ner arbetet något. Således blev syftet med denna uppsats att utifrån ett ledningsperspektiv jämfört med ett medarbetarperspektiv göra en kartläggning över Ringhals framtida kompetensbehov. Undersökningarna gjordes inom två befattningsområden som för Ringhals anses vara kritiska på grund av bland annat pensionsavgångar. Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom enkäter inom två befattningsområden, kontrollrumspersonal och personal inom instrument underhåll. Det ingick 33 respektive 20 respondenter. Dessutom har vi gjort en intervjustudie med en rekryterare och två gruppchefer, en i respektive område.Vi redogör först för hur Ringhals historiskt har växt fram, hur deras rekryteringsstrategi ser ut och till sist redovisar vi och analyserar resultatet av vår studie. I analysen har vi använt oss av bland annat en organisationsteori och en analysmodell om beskriver människotyper och karaktärer. Vi har också använt litteratur och undersökningar som pekar på skillnader mellan under- och överutbildade samt värderingar som ändrat sig över tid, vilket vi anser ha varit intressanta och relevanta för vårt arbete.I stort kan vi konstatera att det inom befattningarna i vår studie ofta rekryteras överutbildad personal. Detta är både ledning och medarbetare överens om. Personalen får också en gedigen internutbildning som gör att de blir attraktiva inom andra områden, både internt och externt, detta tillsammans med framtida pensionsavgångar gör att befattningsområdena är känsliga för personalrörlighet. Utöver detta har Ringhals dessutom att hantera en strikt organisation med stor säkerhetskontroll som ska möta morgondagens arbetskraft med eventuellt andra värderingar. Efter analys och diskussion ger vi förslag på en eventuell framtida kompetensprofil.

Studien syftar till att vi bättre kan förstå varför personlighetstest implementeras vid personalrekrytering och vilka funktioner de fyller ur ett organisa­tionssociologiskt perspektiv. Fråge­ställningarna som undersökts i studien är: 1) I vilka avseenden påverkas rekryteringen positivt eller negativt av personlighetstest enligt informanterna? 2) Blir rekryteringsprocessen mer kompetensbaserad med användning av personlig­­hetstest? 3) Vilka organisationssociologiska funktioner uppfyller personlighetstesten? 4) Hur mycket förlitar sig rekryterarna på personlighetstesten? För att undersöka frågorna gjordes intervjuer med fem personer som har arbetat eller arbetar med rekrytering där de använder eller har använt sig av personlighets­test vid rekrytering. Jag har tagit hjälp av organisations­sociologiska teorier för att belysa anledningarna till att personlighetstest används vid rekrytering.    Studien visar på att omgivningen samt organisationsformen är betydelsefull eftersom personlighetstesten bedömdes som i varierande grad effektiva i rekrytering beroende på kontexten. Informanterna vittnade om att det t.ex. kan uppstå svårigheter att använda sig av personlighetstest där organisationen rekryterar till en extern tredje part. Svårigheterna ökar här eftersom den som ska besluta om anställning då oftast inte har en certifiering i att tolka personlighetstesters resultat. Den främsta orsaken till användandet av personlighetstest verkade ändå vara att användarna trodde att dess användning skulle borga för en mer kompetensbaserad rekryteringsprocess. Även med den utgångspunkten verkade det dock inte vara okomplicerat att sätta en relevant kravprofil för anställningarna som skulle fyllas. Intervjuerna gav oss skäl att tro att kandidater som skulle ha passat för anställningar missgynnades av de satta kravprofilerna, som ofta sammankopplades till personlighetstests utformning.

<p>Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen. Detta analyserades sedan mot bakgrund av teorier om organisationer, organisationskultur och motivation samt tidigare forskning om individuell lönesättning. De teoretiska implikationer som gjordes var att individuell lönesättning ej verkar lämpa sig i byråkratiska organisationer, att en organisations kultur bör vara överensstämmande med de argument som står bakom individuell lönesättning samt att andra lönerättvisor förefaller aktualiseras vid individuell lönesättning än vid andra lönesättningsformer.</p>