Uppsatsen visar på den situation som en kulturorganisation befinner sig i, vilket är en ständigt pågående legitimitetsprocess och på en marknad med flera olika intressenter. Legitimitet uppstår i samband med en rad olika aktiviteter. Vi får här följa hur kulturorganisationer på flera olika sätt arbetar med att uppnå legitimitet och vad som egentligen är legitimitetsskapande. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för oss och läsaren hur kulturorganisationer hanterar den tvådelade marknaden för att uppfattas som legitima av bidragsgivarna, vilket för kulturorganisationer påverkar möjligheten till få tillgång till stödresurser. Vi avser även visa på problem som bidragsgivarnas sätt att mäta kulturorganisationernas verksamhet på innebär och ge förslag till förändringar.

Syftet med examensarbetet är att utifrån tre kommunalt styrda gymnasieskolor undersöka hur sex ämneslärare på gymnasienivå i dagsläget upplever att politiken, marknaden och brukarna intervenerar skolans organisation liksom lärarens professionella arbete och hur detta påverkar gymnasielärarnas tillit till skolans organisation.  Detta undersöker jag genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex ämneslärare på gymnasienivå. För att säkerställa att frågorna knyts an till kvalitativa nyckelfaktorer kring pedagogens yrkesutövning och skolans ramverk så har jag hämtat inspiration från skolinspektionens huvudsakliga undersökningsområden gällande; kommunernas huvudmannaskap, skolans enskilda huvudman, rektorn och gymnasieskolan. Undersökningen utgår från två vetenskapsteoretiska perspektiv, fenomenologi och kunskapssociologi. Dessa perspektiv är valda då undersökningen kretsar kring respondentens upplevelse av sin sociala verklighet samt hur detta påverkar respondentens tillit till skolans organisation.  Som teoretisk utgångspunkt har jag valt Bo Rothsteins teori ”Korruption och social tillit: Varför fisken ruttnar från huvudet och ner”.1 I uppsatsen kommer jag att testa Rothsteins teori i förhållande till hur respondenterna innehar tillit till skolans organisation i förhållande till politikens, marknadens och brukarnas interventioner i skolan. Uppsatsens slutsatser ger teorin ett starkt stöd då resultatet visar att respondenterna inte innehar någon tillit i förhållande till skolans organisation. Undersökningen visar också att brukarna, marknaden och politiken menligt intervenerar lärarnas professionella arbete till den grad att läraryrket inte kan sägas utgöra en profession.

Hotellmarknaden håller på att förändras, här i Kalmar planerar de hotell som inte redan har renoverat sina faciliteter, att göra det. Att alla hotell renoverar samtidigt är ganska märklig och vi har i och med detta arbete, delvis rett ut varför detta händer just nu. Det beror delvis på att de flesta hotell byggdes under samma tidsperiod och är i behov av upprustning samt att det är en reaktion av konkurrenternas renoveringar. Något som blev tydligt för oss var att hotellen väljer att investera i sina verksamheter samtidigt som en eventuell lågkonjunktur kan komma att drabba världsekonomin, det tyckte vi var märkligt men de är helt enkelt tvungna, för att stå sig i konkurrensen. Genom att intervjua hotellcheferna för tre av Kalmars största hotell samt ett antal affärsresenärer har vi försökt se om hotellen verkligen vet vad kunderna efterfrågar, samt vilka organisatoriska förändringar som hade varit nödvändiga vid en ekonomisk inbromsning. Vår studie har resulterat i den modell vi kallar ”den långa eller korta vägen till kunderna” och syftar till att företagen skall göra sig attraktiva på den lokala marknaden och att genom deras ryktesspridning, locka till sig kunder från andra regioner.

<p>Hotellmarknaden håller på att förändras, här i Kalmar planerar de hotell som inte redan har renoverat sina faciliteter, att göra det. Att alla hotell renoverar samtidigt är ganska märklig och vi har i och med detta arbete, delvis rett ut varför detta händer just nu. Det beror delvis på att de flesta hotell byggdes under samma tidsperiod och är i behov av upprustning samt att det är en reaktion av konkurrenternas renoveringar. Något som blev tydligt för oss var att hotellen väljer att investera i sina verksamheter samtidigt som en eventuell lågkonjunktur kan komma att drabba världsekonomin, det tyckte vi var märkligt men de är helt enkelt tvungna, för att stå sig i konkurrensen. Genom att intervjua hotellcheferna för tre av Kalmars största hotell samt ett antal affärsresenärer har vi försökt se om hotellen verkligen vet vad kunderna efterfrågar, samt vilka organisatoriska förändringar som hade varit nödvändiga vid en ekonomisk inbromsning. Vår studie har resulterat i den modell vi kallar ”den långa eller korta vägen till kunderna” och syftar till att företagen skall göra sig attraktiva på den lokala marknaden och att genom deras ryktesspridning, locka till sig kunder från andra regioner.</p>

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande. Studien visar på att yrkesgruppen främst verkar inom marknadslogiken på grund av den öppna, men samtidigt krympande marknaden. Inslag från de andra logikerna finns dock i form av krav på reglering samt utbildning. Studien ska ge oss en vidare och objektiv förståelse för ombildningskonsulter som yrkesgrupp.

Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar, som främst beror på en minskad efterfrågan, vilket har resulterat i att hattföretaget Tonak befinner sig på en mogen marknad. När ett företag befinner sig på en mogen marknad är kunders behov generellt tillfredsställda, produkter kopieras hastigt och priskänsligheten är hög. För att ett företag ska kunna nå framgång på denna marknad är det därför viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varumärke. Syfte: Vårt mål är att, genom att göra en varumärkesanalys, undersöka hur företaget Tonak kan stärka sitt varumärke på en marknad som befinner sig i en mognadsfas Metod:Vår undersökning är en fallstudie där vi har vi har valt att använda oss av kvalitativa undersökningsmetoder bestående av ett flertal intervjuer med utvalda personer som är väl insatta i ämnet. För att operationalisera intervjufrågorna har vi kategoriserat dem utifrån de teoretiska faktorer som våra modeller belyser. En litteraturöversikt har gjorts där vi kan konstatera att liknande studier finns sedan tidigare, men det som gör vår studie unik är vår speciella marknadssituation, val av företag och modifierade modeller. De källor som vi använt oss av består av facklitteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniskt material och intervjuer. Slutsats: De mest intressanta upptäckterna från empirin ur ett teoretiskt perspektiv är bland annat att Tonaks varumärke är starkt gentemot befintliga återförsäljare där identiteten stämmer bra överens med imagen. Det är dock inte tillräckligt då de befintliga återförsäljarna är för få på den svenska marknaden för att påverka slutkunden. För att skapa ett starkare varumärke måste de dels utöka sin försäljning genom att finnas hos fler återförsäljare, samt se till att befintliga återförsäljares slutkunder uppmärksammar varumärket och inte bara produkten. För att kunna göra det måste positiva perceptioner och attityder skapas hos slutkunderna.

Nätdejting är inte längre något nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sätt att dejta och träffa sin framtida partner på, både bland unga, gamla och alla där emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller på landet, det finns män och kvinnor från alla håll och kanter som använder sig av nätdejting. Även om nätdejting nu för tiden inte är något nytt fenomen finns det fortfarande frågor att försöka finna svar på. En av dessa är föremål för den här undersökningen, nämligen vilken typ av profil- och tilläggsbilder män och kvinnor i olika åldersgrupper använder sig av på dejtingsajten Mötesplatsen. Några frågor att besvara var om det gick att se skillnader mellan män och kvinnors val av profil- och tilläggsbilder och om de typiska könsstereotyperna användes. Dessutom vilka associationer kvinnor och män spelar på i förhållande till de normer och ideal som finns gällande respektive kön. Jag har använt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tilläggsbilderna. Detta har jag gjort ur ett genusperspektiv som har varit den teoretiska ramen för min undersökning. Förutom det har jag även vägt in teorier kring konsumtion och kopplingen till nätdejting. Undersökningen visar att män och kvinnor till viss mån försöker leva upp till samhällets och medias normer och ideal för vad som anses manligt respektive kvinnligt. Detta syns tydligast bland de yngre användarna i åldrarna 20-35 år och det gäller både kvinnor och män. Det finns alltså skillnader i hur användarna framställer sig på bilderna beroende på deras kön men framför allt kopplat till deras ålder. Det har även gått att göra kopplingar till teorierna kring konsumtion. Det går att jämföra nätdejting med en slags marknad där användarna tar sig an olika strategier för att ha större chans på marknaden, en av dem är väl valda bilder. Olika frågor och funderingar har dykt upp under arbetets gång. Det skulle vara intressant att i vidare forskning kunna ta undersökningen steget längre och se vad användarna själva tänker kring valet av bilder. Det skulle också vara intressant att göra en jämförande analys mellan förslagsvis tre olika dejtingsajter, i syfte att se om användarna profilerar sig på olika sätt beroende på förslagsvis ålder. Det skulle även vara intressant att jämföra dejtingsajter med betalande användare och de dejtingsajter där alla funktioner är kostnadsfria. Om det då exempelvis finns skillnader i hur seriösa användarna är med sitt nätdejtande.

Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt. Den integrerande funktionen utförs av en strävan mot att bli jämlik med dem som är högst värderade på arbetsdelningens statushierarki och som även torde vara i vart fall till viss del överensstämmande med det styrande skiktet. Utanförskap i förhållande till jämlikhetssträvandena är tvåfaldig. En sida av utanförskap i förhållande till jämlikhet är att individen inte får vara sig själv eller ha makt över sig själv i förhållande till den administrativa lagstiftningen.  Den andra sidan innebär att individen inte tillåts eller kan imitera det styrande skiktet, eller bli en del därav. Rättstillämpningen utför uppdelningen och kategoriseringen av vem som är i utanförskap.

De finansiella marknaderna i EU präglas i allt större mån av en extensiv lagstiftningsharmonisering vilken är en åtgärd för att uppnå en effektiv inre marknad. Till stor del består lagstiftningen av informationsgivningskrav. Kraven avser i första hand den information som ska tillhandahållas en investerare innan denne tar ett investeringsbeslut. I och med att investerare tack vare teknologins utveckling och människors allt mer sofistikerade sparande har behovet av lagstiftning på unionsnivå ansetts öka. Utformningen av informationsgivningskraven har emellertid givit upphov till en risk att lagstiftningen istället för att främja effektiviteten, hämmar den, eftersom kraven är så detaljerade och specifika att utbudet av komplexa finansiella produkter förminskas samtidigt som utvecklingstakten riskerar att avta eftersom innovationen försvåras av regleringen. I denna uppsats görs en fallstudie där PRIIPs-förordningens verkan på den svenska marknaden analyseras, något som ligger till grund för en diskussion kring effektiviteten på de nationella marknadernas korrelation med den inre marknaden. För att tillåta analysen diskuteras begreppet effektivitet grundligt tillsammans med den informationsgivningslagstiftning som, utöver PRIIPs-förordningen, präglar den inre marknaden. Lagstiftningsåtgärderna, till vilka grunder återfinns i effektivitetsteorier, är mot bakgrund av dessa högst legitima eftersom informationsgivningen spelar en viktig roll i effektiviteten. Emellertid finns indikationer på att de harmoniserade kraven riskerar att utgöra sådan överreglering som hämmar utvecklingen och innovationen på den svenska marknaden – något som måste anses hämma effektiviteten på den svenska marknaden. Härvid diskuteras relationen mellan de nationella marknaderna och den inre marknaden och vilka effekter harmoniseringen således har. Min slutsats landar härvid i att, trots att den svenska marknadens effektivitet i någon mån hämmas, måste detta anses vara ett pris värt att betala till förmån för den inre marknadens funktion.

Trädslaget lärk introducerades i Sverige av Carl von Linné 1754 och var till en början avsett för virke till flottans fartyg. Denna studie fokuserar på hybridlärk (Larix eurolepis) och sibirisk lärk (Larix sibirica) för att undersöka och belysa marknaden för lärk i Sverige. Studien använder sig av en enkätundersökning till olika respondentgrupper inom skogsbranschen samt litteraturstudier. Resultatet visar att det existerar en marknad för lärk i Sverige men att den är mycket liten och relativt lokal och nischad. Skogsägarna är ovetande om såväl lärkens fördelar som nackdelar vid skogsodling, vilket kunde avhjälpas genom att skogsbolagen och de berörda myndigheterna ökade informationen till skogsägarna. Avsättningen för virket av lärk är för tillfället dåligt betalt, vilket är en anledning till att lärken inte är så populär bland landets skogsägare men kan marknaden och efterfrågan av lärkträprodukter expanderas uppstår incitament för ökad skogsodling på sikt.