Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar, som främst beror på en minskad efterfrågan, vilket har resulterat i att hattföretaget Tonak befinner sig på en mogen marknad. När ett företag befinner sig på en mogen marknad är kunders behov generellt tillfredsställda, produkter kopieras hastigt och priskänsligheten är hög. För att ett företag ska kunna nå framgång på denna marknad är det därför viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varumärke. Syfte: Vårt mål är att, genom att göra en varumärkesanalys, undersöka hur företaget Tonak kan stärka sitt varumärke på en marknad som befinner sig i en mognadsfas Metod:Vår undersökning är en fallstudie där vi har vi har valt att använda oss av kvalitativa undersökningsmetoder bestående av ett flertal intervjuer med utvalda personer som är väl insatta i ämnet. För att operationalisera intervjufrågorna har vi kategoriserat dem utifrån de teoretiska faktorer som våra modeller belyser. En litteraturöversikt har gjorts där vi kan konstatera att liknande studier finns sedan tidigare, men det som gör vår studie unik är vår speciella marknadssituation, val av företag och modifierade modeller. De källor som vi använt oss av består av facklitteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniskt material och intervjuer. Slutsats: De mest intressanta upptäckterna från empirin ur ett teoretiskt perspektiv är bland annat att Tonaks varumärke är starkt gentemot befintliga återförsäljare där identiteten stämmer bra överens med imagen. Det är dock inte tillräckligt då de befintliga återförsäljarna är för få på den svenska marknaden för att påverka slutkunden. För att skapa ett starkare varumärke måste de dels utöka sin försäljning genom att finnas hos fler återförsäljare, samt se till att befintliga återförsäljares slutkunder uppmärksammar varumärket och inte bara produkten. För att kunna göra det måste positiva perceptioner och attityder skapas hos slutkunderna.

Bakgrund: Hårdare konkurrens och e-handelns uppkomst har förändrat näringsidkares förutsättningar. Fysiska butiker står än idag för största delen av detaljhandelns försäljning, men e-handeln förutspås öka. För att överleva på en så konkurrenskraftig marknad måste ett varumärke skilja sig från mängden. Det kan av företag krävas att ompositionera sitt varumärke för att bli starkare, återta förlorade marknadsandelar eller inverka på konsumenters bild av det. Frågeställning: Hur kan ett företag använda sig av sin varumärkesidentitet vid ompositionering? Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett detaljhandelsföretag kan utföra en ompositionering av sitt varumärke utifrån sin varumärkesidentitet. Metod: Uppsatsen har utförts genom en kvalitativ forskningsmetod, med ett hermeneutistiskt synsätt. Uppsatsen har antagit en induktiv forskningsansats med deduktiva inslag. Empiri är hämtat från semistrukturerade intervjuer som genomförts med ett utvalt fallföretag. Slutsats: Varumärkesidentitet är en central del i processer som innefattar ompositionering. Det är av vikt att beakta att ompositionering inte alltid handlar om att utveckla någonting nytt, utan det kan vara lika effektiv att fokusera på de fördelar som företaget redan besitter. Repositionering är den strategi som bör tillämpas när ett företag vill använda sin varumärkesidentitet.

Syftet med denna studie är att identifiera alumners betydelse för ett universitets marknadsföring gentemot presumtiva studenter. Vidare ämnar studien tydliggöra alumners delaktighet i ett universitets varumärkesuppbyggnad. Studiens syfte är även att bidra med ett antal rekommendationer till svenska universitet för hur de på ett gynnsamt sätt kan använda alumner som ett marknadsföringsverktyg till presumtiva studenter. Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats, utifrån ett organisationsperspektiv. Den empiriska insamlingen består av elva semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika svenska universitet. Resultatet av studien pekar på att alumner kan vara ett resultatinriktat och resurseffektivt marknadsföringsverktyg då ett universitet vill kunna rekrytera fler presumtiva studenter. Studien har även påvisat att alumner både medför möjligheter och utmaningar gällande universitetets varumärke, då det krävs tydliga interna strategier för att alumner på ett gynnsamt sätt ska kunna agera i enlighet med universitetets varumärkesuppbyggnad. / Purpose: The purpose of this study is to identify the importance of alumni for a university's marketing towards prospective students. Furthermore, the study intends to clarify the participation of alumni in a university's branding. The aim of the study is also to contribute with a number of recommendations to Swedish universities for how they can use alumni as a marketing tool for suspected students. Research Questions: - How can a university use alumni within its marketing to recruit more students? - What opportunities and challenges do alumni bring to a university’s brand? Method: This study is based on a qualitative research method with mainly an inductive approach, from a managerial point of view. The empirical data is based on eleven semi structured interviews with respondents from five different universities in Sweden. Conclusion: The result of this study indicates that alumni can be a result-oriented and resourceefficient marketing tool when a university wants to recruit more prospective students. The study has also shown that alumni both provide opportunities and challenges regarding the university's brand, since clear internal strategies are required for alumni to act in a favorable manner in accordance with the university's branding.

Syftet med studien var att ge ökad förståelse för hur influencer marketing av kontroversiella produkter inverkar på influencers och företags varumärkesimage. Syftet har uppnåtts genom besvarandet av forskningsfrågor rörande sociala medie-användares uppfattning av influencers personliga varumärke, företags varumärke samt eventuella skillnader mellan uppfattningarna. Studien har underbyggts av litteratur inom bland annat: varumärkesimage, influencer marketing, kontroversiella produkter samt varumärken och varumärkesuppbyggnad. För att uppnå syftet har en enkätundersökning via e-post genomförts. Enkäten besvarades av 1040 studenter vid Luleå Tekniska Universitet, varav 1018 bedömdes relevanta för studiens resultatdel. I enkäten fick respondenterna se ett exempel på influencer marketing av en kontroversiell produkt och sedan placera sig på en svarsskala. Svarsskalan sträckte sig från negativa känslor/bedömningar till positiva känslor/bedömningar för samtliga beståndsdelar som utgör varumärkesimage enligt Kellers modell för kundbaserat varumärkeskapital. Respondenterna fick svara på likadana frågor för både företag och influencer. Studien konkluderade att marknadsföring av kontroversiella produkter via influencer marketing har negativ inverkan på influencers och företags varumärkesimage. Studien påvisade även att influencers varumärkesimage verkar ta mer skada än företags vid marknadsföring av kontroversiella produkter via influencer marketing.

The purpose with this essay is to study how companies use the repositioning process and identify the risks involved from a business perspective. We have chosen to base our essay on the following research questions: What reasons are there for a company to initiate a repositioning?, What does it mean for companies to implement a repositioning?, What are the risks with a repositioning? We have used a qualitative research method and have chosen to interview six respondents which in various ways are actively working with brand repositioning. Our study has been implemented with and deductive character. The most important conclusion that we observed after implementing our study is that repositioning is a high-risk project. Instead of changing their entire brand image, companies should instead make small changes and revitalize the brand by developing the strength that already exist. The biggest risks that we have identified is that a repositioning may result in that the company loses their customers, customer loyalty but also losing market shares. We consider that a repositioning only should be implemented if it is absolutely necessary and when the risks are imminent. / SyfteSyftet med uppsatsen är att studera hur företagen använder sig av ompositioneringsprocesser samt identifiera de risker det innebär ur ett företagsperspektiv. Vi har valt att arbeta med följande forskningsfrågor: Vilka anledningar finns det till att ett företag genomför en ompositionering?, Vad innebär det för företagen att genomföra en ompositionering?, Vilka risker medför en ompositionering? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och valt att intervjua sex respondenter som på olika sätt aktivt arbetar med varumärkesompositionering. Vår studie har kommit att genomföras med en deduktiv karaktär. SlutsatserEfter att ha genomfört vår studie har vi kunnat konstatera att en ompositionering är ett högriskprojekt. Istället för att förändra sin hela varumärkesimage bör företagen istället genomföra små förändringar och vitalisera varumärket genom att utveckla de styrkor som redan finns. De största riskerna som vi har identifierat är att en ompositionering kan leda till att företaget förlorar sina lojala kunder och tappar marknadsandelar. Vi anser att en ompositionering enbart ska genomföras om det är absolut nödvändigt då riskerna är överhängande.