No description available.

Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar, som främst beror på en minskad efterfrågan, vilket har resulterat i att hattföretaget Tonak befinner sig på en mogen marknad. När ett företag befinner sig på en mogen marknad är kunders behov generellt tillfredsställda, produkter kopieras hastigt och priskänsligheten är hög. För att ett företag ska kunna nå framgång på denna marknad är det därför viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varumärke. Syfte: Vårt mål är att, genom att göra en varumärkesanalys, undersöka hur företaget Tonak kan stärka sitt varumärke på en marknad som befinner sig i en mognadsfas Metod:Vår undersökning är en fallstudie där vi har vi har valt att använda oss av kvalitativa undersökningsmetoder bestående av ett flertal intervjuer med utvalda personer som är väl insatta i ämnet. För att operationalisera intervjufrågorna har vi kategoriserat dem utifrån de teoretiska faktorer som våra modeller belyser. En litteraturöversikt har gjorts där vi kan konstatera att liknande studier finns sedan tidigare, men det som gör vår studie unik är vår speciella marknadssituation, val av företag och modifierade modeller. De källor som vi använt oss av består av facklitteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniskt material och intervjuer. Slutsats: De mest intressanta upptäckterna från empirin ur ett teoretiskt perspektiv är bland annat att Tonaks varumärke är starkt gentemot befintliga återförsäljare där identiteten stämmer bra överens med imagen. Det är dock inte tillräckligt då de befintliga återförsäljarna är för få på den svenska marknaden för att påverka slutkunden. För att skapa ett starkare varumärke måste de dels utöka sin försäljning genom att finnas hos fler återförsäljare, samt se till att befintliga återförsäljares slutkunder uppmärksammar varumärket och inte bara produkten. För att kunna göra det måste positiva perceptioner och attityder skapas hos slutkunderna.

Bakgrund: Hårdare konkurrens och e-handelns uppkomst har förändrat näringsidkares förutsättningar. Fysiska butiker står än idag för största delen av detaljhandelns försäljning, men e-handeln förutspås öka. För att överleva på en så konkurrenskraftig marknad måste ett varumärke skilja sig från mängden. Det kan av företag krävas att ompositionera sitt varumärke för att bli starkare, återta förlorade marknadsandelar eller inverka på konsumenters bild av det. Frågeställning: Hur kan ett företag använda sig av sin varumärkesidentitet vid ompositionering? Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett detaljhandelsföretag kan utföra en ompositionering av sitt varumärke utifrån sin varumärkesidentitet. Metod: Uppsatsen har utförts genom en kvalitativ forskningsmetod, med ett hermeneutistiskt synsätt. Uppsatsen har antagit en induktiv forskningsansats med deduktiva inslag. Empiri är hämtat från semistrukturerade intervjuer som genomförts med ett utvalt fallföretag. Slutsats: Varumärkesidentitet är en central del i processer som innefattar ompositionering. Det är av vikt att beakta att ompositionering inte alltid handlar om att utveckla någonting nytt, utan det kan vara lika effektiv att fokusera på de fördelar som företaget redan besitter. Repositionering är den strategi som bör tillämpas när ett företag vill använda sin varumärkesidentitet.

Syftet med denna uppsats var att identifiera hur Filippa K arbetar med sitt svenska ursprung för att skapa konkurrenskraft på internationella marknader samt hur Filippa K:s huvudkontor styr företagets internationella verksamheters arbete med att särskilja varumärket från konkurrenter. Litteraturgenomgången berörde vad forskning tidigare sagt om varumärkes värde och varumärkesidentitet, ”country of origin” samt styrning av ett internationellt företag. Studien realiserades genom en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie och insamlingen av material skedde med hjälp av fyra intervjuer med respondenter representerande för olika position och geografiska placering inom företaget. Studien visade att COO används av Filippa K eftersom det differentierar varumärket och skapar konkurrenskraft. Däremot skiljer sig användningen inom företaget då huvudkontoret anser att det svenska ursprunget genomsyrar alla element som utgör varumärkesidentiteten, något som de internationella verksamheterna inte anser i lika stor utsträckning. Filippa K:s verksamhet karaktäriseras av en koordinerad företagsstruktur där de internationella verksamheterna styrs genom både kontroll och självständighet, något som möjliggjort COO betydelse för de internationella verksamheterna.

Syftet med denna studie är att identifiera alumners betydelse för ett universitets marknadsföring gentemot presumtiva studenter. Vidare ämnar studien tydliggöra alumners delaktighet i ett universitets varumärkesuppbyggnad. Studiens syfte är även att bidra med ett antal rekommendationer till svenska universitet för hur de på ett gynnsamt sätt kan använda alumner som ett marknadsföringsverktyg till presumtiva studenter. Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats, utifrån ett organisationsperspektiv. Den empiriska insamlingen består av elva semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika svenska universitet. Resultatet av studien pekar på att alumner kan vara ett resultatinriktat och resurseffektivt marknadsföringsverktyg då ett universitet vill kunna rekrytera fler presumtiva studenter. Studien har även påvisat att alumner både medför möjligheter och utmaningar gällande universitetets varumärke, då det krävs tydliga interna strategier för att alumner på ett gynnsamt sätt ska kunna agera i enlighet med universitetets varumärkesuppbyggnad. / Purpose: The purpose of this study is to identify the importance of alumni for a university's marketing towards prospective students. Furthermore, the study intends to clarify the participation of alumni in a university's branding. The aim of the study is also to contribute with a number of recommendations to Swedish universities for how they can use alumni as a marketing tool for suspected students. Research Questions: - How can a university use alumni within its marketing to recruit more students? - What opportunities and challenges do alumni bring to a university’s brand? Method: This study is based on a qualitative research method with mainly an inductive approach, from a managerial point of view. The empirical data is based on eleven semi structured interviews with respondents from five different universities in Sweden. Conclusion: The result of this study indicates that alumni can be a result-oriented and resourceefficient marketing tool when a university wants to recruit more prospective students. The study has also shown that alumni both provide opportunities and challenges regarding the university's brand, since clear internal strategies are required for alumni to act in a favorable manner in accordance with the university's branding.

I den allt mer föränderliga modeindustrin blir det vanligare att företag väljer att rebranda sig för att upprätthålla relevans på marknaden. Rebranding kan innebära allt från subtila visuella förändringar till mer omfattande processer som att ändra en hel företagsstrategi. Syftet med rebranding är att öka brand equity men resultatet kan bli det motsatta om processen inte utförs på rätt sätt. Eton är ett svenskt marknadsledande skjortföretag som grundades 1928 i Gånghester utanför Borås. I denna studie undersöks hur Eton genom rebranding har lyckats hålla sig relevanta samtidigt som dem tagit vara på sitt arv. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan brand heritage och rebranding på Eton. Resultatet visar att anledningar som ligger till grund för Etons framgång är att de jobbar med intern utbildning, värnar om kärnvärden och aldrig kompromissar med skjortans kvalitet. Det råder en vedertagen intern uppfattning om hur mycket Eton har att berätta om sin historia, dock visar studien att brand heritage är något som företaget bör kommunicera utåt på ett bättre sätt. Studien visar att rebranding har påverkat Etons brand heritage. I denna fallstudie har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har genomförts med nyckelpersoner på Eton. Datamaterialet har bearbetats genom en induktiv tematisk analys. I det teoretiska ramverket beskrivs modeller angående modecykeln, brand heritage inverkan på köpintentioner och skillnaden mellan evolutionär och revolutionär rebranding. Dessa sätts i relation till resultatet i diskussionen. / In the ever changing fashion industry, rebranding is becoming a common strategy for companies to stay relevant. A rebranding process can consist of everything from subtle visual changes to more extensive processes as in changing a corporate strategy. The purpose of rebranding is to increase the brand equity, however if the processes isn’t executed properly it may have the opposite effect. Eton is a Swedish fashion brand that specializes in shirtmaking, they were founded in 1928 in Gånghester outside of Borås. This study examines how they have maintained their relevance on the market through rebranding without disregarding their brand heritage. The purpose of the study is to investigate the relationship between rebranding and brand heritage at Eton. The result shows that Etons attention to detail, internal education and their commitment to the core values are the key factors to their success. There is an internal well established understanding of the rich history of the brand, however the study shows that Eton could communicate this more effectively to external stakeholders. This study shows that rebranding has affected Etons brand heritage. In this case study, data has been collected through semi-structured that has taken place with representatives with management positions of Eton. The data material has been processed by inductive thematic analysis. The theoretical framework describes different models regarding the fashion cycle, the effect of brand heritage on purchasing intentions and the difference between evolutionary and revolutionary rebranding. In the discussion the relationship between these factors are investigated.

The purpose with this essay is to study how companies use the repositioning process and identify the risks involved from a business perspective. We have chosen to base our essay on the following research questions: What reasons are there for a company to initiate a repositioning?, What does it mean for companies to implement a repositioning?, What are the risks with a repositioning? We have used a qualitative research method and have chosen to interview six respondents which in various ways are actively working with brand repositioning. Our study has been implemented with and deductive character. The most important conclusion that we observed after implementing our study is that repositioning is a high-risk project. Instead of changing their entire brand image, companies should instead make small changes and revitalize the brand by developing the strength that already exist. The biggest risks that we have identified is that a repositioning may result in that the company loses their customers, customer loyalty but also losing market shares. We consider that a repositioning only should be implemented if it is absolutely necessary and when the risks are imminent. / SyfteSyftet med uppsatsen är att studera hur företagen använder sig av ompositioneringsprocesser samt identifiera de risker det innebär ur ett företagsperspektiv. Vi har valt att arbeta med följande forskningsfrågor: Vilka anledningar finns det till att ett företag genomför en ompositionering?, Vad innebär det för företagen att genomföra en ompositionering?, Vilka risker medför en ompositionering? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och valt att intervjua sex respondenter som på olika sätt aktivt arbetar med varumärkesompositionering. Vår studie har kommit att genomföras med en deduktiv karaktär. SlutsatserEfter att ha genomfört vår studie har vi kunnat konstatera att en ompositionering är ett högriskprojekt. Istället för att förändra sin hela varumärkesimage bör företagen istället genomföra små förändringar och vitalisera varumärket genom att utveckla de styrkor som redan finns. De största riskerna som vi har identifierat är att en ompositionering kan leda till att företaget förlorar sina lojala kunder och tappar marknadsandelar. Vi anser att en ompositionering enbart ska genomföras om det är absolut nödvändigt då riskerna är överhängande.

Syfte – Den ökade användningen av internet har lett till en mängd olika riktlinjer kring hur den mänskliga faktorn bäst ska tas hänsyn till på internet, utan stöd av forskning. Vidare har grafiska profiler fastnat i tiden före internets existens vilket gör att organisationer missar möjligheten till att fånga målgrupper, höja grafiska profiler och bygga ömsesidigt fördelaktiga interaktiva relationer. Därmed är syftet med denna studie: Att öka kunskap om hur grafiska profiler kan utstråla mänsklighet i den digitala världen. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i en frågeställning som lyder: Hur gestaltas en mänsklig känsla i en grafisk profil för exponering i en digital värld? Metod – För att kunna besvara frågeställningen har tre metoder tillämpats, vilka är litteraturstudie, enkätundersökning och gruppintervju i form av fokusgrupper. I metoderna ingår kvantitativa och kvalitativa studier samt primärdata och sekundärdata. Litteraturstudien innebar en insamling av befintlig forskning och fakta inom ämnet som fungerade som en grund i studiens resultat. Enkätundersökningen innefattade en jämförelse av typsnitt för att identifiera de känslor som typsnitten förmedlade. Fokusgrupperna handlade om att utforska deltagarnas känslor inför fem olika grafiska profiler och deras innefattande element. Resultat – Utifrån empirin och litteraturstudien resulterade studien i en mängd data beskrivande den mänskliga känslan i grafiska profiler. Datan sattes sedan ihop till en modell innefattande konkreta steg i ett syfte om att få in en mänsklig känsla i en digital grafisk profil. Modellen innefattar riktlinjer för fotografi, ikoner, färger, typografi och tonalitet där det ger vägledning för hur dessa ska gestaltas. Fotografier ska exempelvis vara enkla, dynamiska och kontrastrika där befintligt ljus bör eftersträvas. Studiens resultat anses vara användbart av reklambyråer i deras arbete med digitala grafiska profiler som önskas upplevas som mer mänskliga. Studiens resultat anses vidare vara användbart i syften kring att digitalisera varumärken i allmänhet, där en mänsklig känsla möjligen eftersträvas. Begränsningar – I fokusgrupperna uppkom det svårigheter kring att skapa diskussion rörande deltagarnas känslor inför varje specifikt element, vilket ledde till att diskussionerna främst kom att fokusera kring de grafiska profilernas helhet. Vidare hölls fokusgrupperna endast en gång vardera, vilket berodde på tidsbrist. Intervjuareffekt och kontexteffekt kan ha uppstått inom fokusgrupperna, vilket kan påverka resultatet. Eftersom färger vidare har olika uppfattningar och associationer i olika länder har studien begränsats till att bara innefatta uppfattningarna i Sverige. / Purpose – The increasing usage of Internet has led to a variety of guidelines on how to utilise and assess the human factor in the best way for internet usage, however, disregarding research in the field. Furthermore, graphic profiles have in a way been cemented in a pre- internet world, which has led to a situation where many organisations have missed the opportunity to attract a lot of target groups, by raising the graphic profile and building mutually advantageous and interactive relations. With this as a background, the aim of this study is to elevate the awareness of how graphic profiling may emit humanity in a digital world. Therefore, the purpose of this study is: To increase the knowledge about how graphic profiles can radiate humanity in the digital world. In order to find the purpose of this study, the purpose has been broken down to a research question that goes: How are human emotions portrayed in graphic profiles exposed in the digital world? Method – To be able to answer this question three methods have been used, namely a review of relevant literature in the field, a survey and group interviews in the form of focus groups. The methods used include quantitative as well as qualitative data as well as primary and secondary studies. The literature review aimed at collecting facts in the field to serve the research undertaken to this date. The survey comprised of a comparison of fonts to be able to identify the emotions these fonts emitted. The interviews with the focus groups were a way of investigating the different participants emotions faced with five different graphic profiles and the elements they contained. Findings – The empirical data and the literature review resulted in a variety of data describing human reactions and emotions towards graphic profiles. These data was then used to prepare a model that comprised concrete information when trying to incorporate a human emotion within a graphic profile. This model include aspects and guidelines for photography, icons, colours, typography and tone of voice on how to interact with people in a better way in this new digital world. For example, photographs should be simple, dynamic and rich in contrasts where existing light is desirable. The results of this study are considered being useful for advertising agencies in their work with digital graphic profiles that covet a human touch. The results are hopefully also useful for digitalizing brands generally, where a human touch is desirable. Limitations – Within the focus groups there was a notable difficulty in creating discussions regarding perceived emotions for each of the elements, which resulted in a discussion upon the graphic profiles generally. Furthermore, the focus groups could only meet once and discuss, due to lack of time. Hence, impact from the interviewer and the context of situation may have influenced the results. Since colours – as anthropology has shown – are perceived in different ways in different cultures, this study is confined to a Swedish perspective. / <p>Rapportens tillhörande bilagor är sekretessbalgda varför de inte är inkluderade i denna version.</p>