Företag som kommunicerar sitt varumärke och eventuella tilläggsmärkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och förväntan riskerar att förlora sina kunder till konkurrenter. Därav syftar denna kandidatuppsats till att undersöka om det finns diskrepanser i ett företags kommunikation av en kvalitetsstämpel i förhållande till kundens uppfattning och förväntningar av denna kvalitetsstämpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargöra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varför de uppstår. I vår studie undersöker vi AB Sporrong och deras kommunikation av kvalitetsstämpeln Kunglig Hovleverantör. Studien baseras på intervjuer med anställda på AB Sporrong samt kunder till företaget. Insamlad data har analyserats med hjälp av ett analysverktyg vi själva utvecklat med utgångspunkt ifrån Kapferers (2008) identitetsprisma samt teori inom ämnet varumärkeskommunikation. Likheter och diskrepanser återfinns i företagets kommunikation av det Kungliga Hovleverantörsskapet och kundens uppfattning och förväntan. De gap vi i studien har identifierat beror på bristande eller otydlig kommunikation och en undermålig medvetenhet kring kundens behov.

The evolution of the media landscape and the introduction of social media have increased the number of communication channels tremendously during the last decade. These new channels have also made an impact on the information control, which has shifted focus from organisations to consumers. In order to communicate one coherent image in the numerous existing channels, organisations need to create strategies that take this into account and makes sure the same messages are communicated through all channels. One way to do this is to use integrated marketing communication (IMC). Since the social media is a relatively new phenomenon, there is no clear way of how to include social media into an IMC strategy. Therefore, a case study was conducted to investigate how a organization could include social media when developing IMC strategies. The findings suggest that organisations can work integrated over the marketing disciplines and include social media in channels and content in the IMC strategies.

Syfte – Den ökade användningen av internet har lett till en mängd olika riktlinjer kring hur den mänskliga faktorn bäst ska tas hänsyn till på internet, utan stöd av forskning. Vidare har grafiska profiler fastnat i tiden före internets existens vilket gör att organisationer missar möjligheten till att fånga målgrupper, höja grafiska profiler och bygga ömsesidigt fördelaktiga interaktiva relationer. Därmed är syftet med denna studie: Att öka kunskap om hur grafiska profiler kan utstråla mänsklighet i den digitala världen. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i en frågeställning som lyder: Hur gestaltas en mänsklig känsla i en grafisk profil för exponering i en digital värld? Metod – För att kunna besvara frågeställningen har tre metoder tillämpats, vilka är litteraturstudie, enkätundersökning och gruppintervju i form av fokusgrupper. I metoderna ingår kvantitativa och kvalitativa studier samt primärdata och sekundärdata. Litteraturstudien innebar en insamling av befintlig forskning och fakta inom ämnet som fungerade som en grund i studiens resultat. Enkätundersökningen innefattade en jämförelse av typsnitt för att identifiera de känslor som typsnitten förmedlade. Fokusgrupperna handlade om att utforska deltagarnas känslor inför fem olika grafiska profiler och deras innefattande element. Resultat – Utifrån empirin och litteraturstudien resulterade studien i en mängd data beskrivande den mänskliga känslan i grafiska profiler. Datan sattes sedan ihop till en modell innefattande konkreta steg i ett syfte om att få in en mänsklig känsla i en digital grafisk profil. Modellen innefattar riktlinjer för fotografi, ikoner, färger, typografi och tonalitet där det ger vägledning för hur dessa ska gestaltas. Fotografier ska exempelvis vara enkla, dynamiska och kontrastrika där befintligt ljus bör eftersträvas. Studiens resultat anses vara användbart av reklambyråer i deras arbete med digitala grafiska profiler som önskas upplevas som mer mänskliga. Studiens resultat anses vidare vara användbart i syften kring att digitalisera varumärken i allmänhet, där en mänsklig känsla möjligen eftersträvas. Begränsningar – I fokusgrupperna uppkom det svårigheter kring att skapa diskussion rörande deltagarnas känslor inför varje specifikt element, vilket ledde till att diskussionerna främst kom att fokusera kring de grafiska profilernas helhet. Vidare hölls fokusgrupperna endast en gång vardera, vilket berodde på tidsbrist. Intervjuareffekt och kontexteffekt kan ha uppstått inom fokusgrupperna, vilket kan påverka resultatet. Eftersom färger vidare har olika uppfattningar och associationer i olika länder har studien begränsats till att bara innefatta uppfattningarna i Sverige. / Purpose – The increasing usage of Internet has led to a variety of guidelines on how to utilise and assess the human factor in the best way for internet usage, however, disregarding research in the field. Furthermore, graphic profiles have in a way been cemented in a pre- internet world, which has led to a situation where many organisations have missed the opportunity to attract a lot of target groups, by raising the graphic profile and building mutually advantageous and interactive relations. With this as a background, the aim of this study is to elevate the awareness of how graphic profiling may emit humanity in a digital world. Therefore, the purpose of this study is: To increase the knowledge about how graphic profiles can radiate humanity in the digital world. In order to find the purpose of this study, the purpose has been broken down to a research question that goes: How are human emotions portrayed in graphic profiles exposed in the digital world? Method – To be able to answer this question three methods have been used, namely a review of relevant literature in the field, a survey and group interviews in the form of focus groups. The methods used include quantitative as well as qualitative data as well as primary and secondary studies. The literature review aimed at collecting facts in the field to serve the research undertaken to this date. The survey comprised of a comparison of fonts to be able to identify the emotions these fonts emitted. The interviews with the focus groups were a way of investigating the different participants emotions faced with five different graphic profiles and the elements they contained. Findings – The empirical data and the literature review resulted in a variety of data describing human reactions and emotions towards graphic profiles. These data was then used to prepare a model that comprised concrete information when trying to incorporate a human emotion within a graphic profile. This model include aspects and guidelines for photography, icons, colours, typography and tone of voice on how to interact with people in a better way in this new digital world. For example, photographs should be simple, dynamic and rich in contrasts where existing light is desirable. The results of this study are considered being useful for advertising agencies in their work with digital graphic profiles that covet a human touch. The results are hopefully also useful for digitalizing brands generally, where a human touch is desirable. Limitations – Within the focus groups there was a notable difficulty in creating discussions regarding perceived emotions for each of the elements, which resulted in a discussion upon the graphic profiles generally. Furthermore, the focus groups could only meet once and discuss, due to lack of time. Hence, impact from the interviewer and the context of situation may have influenced the results. Since colours – as anthropology has shown – are perceived in different ways in different cultures, this study is confined to a Swedish perspective. / <p>Rapportens tillhörande bilagor är sekretessbalgda varför de inte är inkluderade i denna version.</p>