Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska modeföretag arbetar för att skapa Brand Identification  hos sina externa distributörer, samt vilka faktorer som påverkar möjligheterna att skapa Brand Identification. Vidare är syftet att belysa vilka tillvägagångssätt svenska modeföretag använder för att tackla faktorernas inverkan på skapandet av distributörernas Brand Identification. Resultat: Studien visar att arbetet med Brand Identification är viktigt redan i ett inledande skede av ett samarbete. Förmågan att skapa en känsla av tillhörighet är viktig för att Brand Identification med producentens varumärke ska vara möjlig, särskilt då distributören arbetar som representant för flera varumärken. Tillvägagångssätt för detta är kommunikation som är riktad mot distributörens säljkår samt socialiseringsprocesser vid personliga besök hos distributörerna.

<p>Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung.</p><p>Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.</p><p>Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ”öppna mandat” som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden.</p><p>Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas. För att inte regionernas utveckling ska hindras men ändå regleras, föreslås därför att regionförbunden tillsammans med övriga regionala aktörer skriver regionala regleringsbrev som godkänns centralt. Hänsyn tas då till den unika regionala situationen och arbetet formas helt på det regionala planet, under centralmaktens överinseende.</p>

Syftet med denna uppsats var att identifiera hur Filippa K arbetar med sitt svenska ursprung för att skapa konkurrenskraft på internationella marknader samt hur Filippa K:s huvudkontor styr företagets internationella verksamheters arbete med att särskilja varumärket från konkurrenter. Litteraturgenomgången berörde vad forskning tidigare sagt om varumärkes värde och varumärkesidentitet, ”country of origin” samt styrning av ett internationellt företag. Studien realiserades genom en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie och insamlingen av material skedde med hjälp av fyra intervjuer med respondenter representerande för olika position och geografiska placering inom företaget. Studien visade att COO används av Filippa K eftersom det differentierar varumärket och skapar konkurrenskraft. Däremot skiljer sig användningen inom företaget då huvudkontoret anser att det svenska ursprunget genomsyrar alla element som utgör varumärkesidentiteten, något som de internationella verksamheterna inte anser i lika stor utsträckning. Filippa K:s verksamhet karaktäriseras av en koordinerad företagsstruktur där de internationella verksamheterna styrs genom både kontroll och självständighet, något som möjliggjort COO betydelse för de internationella verksamheterna.

Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung. Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran. Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ”öppna mandat” som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden. Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas. För att inte regionernas utveckling ska hindras men ändå regleras, föreslås därför att regionförbunden tillsammans med övriga regionala aktörer skriver regionala regleringsbrev som godkänns centralt. Hänsyn tas då till den unika regionala situationen och arbetet formas helt på det regionala planet, under centralmaktens överinseende.