Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska modeföretag arbetar för att skapa Brand Identification  hos sina externa distributörer, samt vilka faktorer som påverkar möjligheterna att skapa Brand Identification. Vidare är syftet att belysa vilka tillvägagångssätt svenska modeföretag använder för att tackla faktorernas inverkan på skapandet av distributörernas Brand Identification. Resultat: Studien visar att arbetet med Brand Identification är viktigt redan i ett inledande skede av ett samarbete. Förmågan att skapa en känsla av tillhörighet är viktig för att Brand Identification med producentens varumärke ska vara möjlig, särskilt då distributören arbetar som representant för flera varumärken. Tillvägagångssätt för detta är kommunikation som är riktad mot distributörens säljkår samt socialiseringsprocesser vid personliga besök hos distributörerna.

Att uppnå cirkulär design ställer många krav på designbranschen, men det ställer även vissa krav på den enskilda individen. Forskning visar att människor idag är mycket miljömedvetna men inte lika benägna att faktiskt agera och göra en skillnad. Hantverksutövning kan ses som en del av lösningen gällande framtida problem kopplat till produktion och hållbarhet inom en cirkulär modeindustri. Kunskapen kring just handarbete är en generationsfråga som kräver ett engagemang från den yngre generationen för att inte kunskap ska gå förlorad. Den generation som är den primära att ta del av kunskapen är generation Z. Syftet med undersökningen var att undersöka unga människors förhållningssätt till cirkulär design inom modeindustrin med fokus på hantverk. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med visuella inslag. Den huvudsakliga slutsatsen var att det fanns ett attityd och beteendegap mellan unga människors förhållningssätt till cirkulär design inom modeindustrin och deras utövande av sömnad. En tydlig slutsats i undersökningen var att unga människor förhöll sig positivt till cirkulär design inom modeindustrin. Den sammantagna slutsatsen var dock att generationen ansåg att det var upp till företagen att skapa förutsättningar för generationens möjlighet att kunna vara en hållbar konsument och bidra till den cirkulära designen. Kopplat till hantverk hade unga människor i undersökningen ett komplext förhållningssätt till sömnad. En slutsats var att de ansåg att det är viktigt att kunskapen fanns kvar till kommande generationer. Majoriteten unga i undersökningen hade en bristande kunskap inom handarbete men en ambition och vilja att lära sig mer. Kunskapen om enkla tillvägagångssätt inom lappning och lagning fanns och detta korrelerade även med de sömnadsverktyg som respondenterna hade hemma.

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven på företagen ökar då konsumenterna efterfrågar varor till lägre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa väljer istället att förflytta den till Asien, där de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har därmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa står sig gentemot Asien och då främst Kina. Det finns därmed en rad faktorer som kan ha en påverkan på ämnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska såväl som den asiatiska textilmarknaden. Vi har undersökt vad som kan vara de eventuella fördelarna respektive nackdelarna med frihandel, och hur kvoter och tullar kan komma att ha en inverkan på den textila marknaden. Vidare har vi utrett var kedjeföretag samt produktutvecklande varumärkesleverantörer inom modebranschen väljer att producera samt vad som ligger till grund för valet.I analysen kom vi fram till att den konkurrensen som den europeiska textilmarknaden står inför är hård. Det finns trots det faktorer som pekar på att Europa kan konkurrera med Asien, exempelvis; korta ledtider, effektivare logistik, samarbete mellan EU och Medelhavsområdet samt kompetens inom tekniska textilier. / Program: Affärs- och produktutveckling med inriktning mot textila produkter

Problem Dagens företag står inför framtida utmaningar, som förändrad konsumtion, strängare miljörestriktioner och hårdare krav på förlängd produktlivscykel för att nå en mer hållbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en självklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger på traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen är en bransch där ägande fortfarande är den rådande formen. Vår undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch. Syfte Vårt syfte är att studera branscher där PSS redan är ett vanligt förekommande fenomen för att förstå hur de arbetar med PSS, vilka hinder de ställts inför och hur de överkommit dem. Vi ämnar även undersöka specifika företag inom textil- och modebranschen som erbjuder uthyrning för att skapa en bild av hur de integrerat PSS i sin verksamhet. Vår studie syftar till att undersöka hur PSS är utformat i praktiken, i hopp om att detta kan vara till hjälp för att vidareutveckla PSS för textil- och modebranschen. Metod Metoden grundar sig i en fallstudiedesign med multipla fall. Nio semistrukturerade intervjuer samt en strukturerad intervju har genomförts med företag inom flertalet branscher som har integrerat PSS i sin affärsmodell. En semistrukturerad intervju genomfördes även med en forskare inom ämnet. Slutsats Resultatet visar att flertalet faktorer bör tas i beaktning vid utformning av PSS. Affärsidé, produkt, service, kunder, brand community, teknologi och innovation är alla viktiga delar som sam- och påverkar användarkomfort, äganderelaterade problem, marknadsföring samt uppskalningsmöjligheter. Vidare är varje PSS unikt och bör dessutom anpassas efter respektive kontext. / Program: Textilekonomutbildningen

Digitalisering är idag en av de mest inflytelserika trenderna inom modebranschen, vilket bland annat är starkt kopplat till att e-handel blivit ett allt mer självklart val för konsumenter. I samband med detta har konsumenter i allt större utsträckning börjat betrakta sitt eget hem som provrummet i den digitala butiken, vilket har lett till att returer är ett växande problem för e-handelsföretag. Samtidigt visar flertalet studier att de kunder som returnerar varor är mer lönsamma än de kunder som inte gör det och att en väl fungerande returhanteringsprocess ökar förtroendet för företaget. Returer bör därmed betraktas likt en tjänst som erbjuds kunden, där det finns möjlighet för företaget att påverka kundvärdet ytterligare. Vidare skapas kundvärde när företaget erbjuder en returtjänst som stödjer kundens köpbeteende, och därmed ses returhanteringsprocessen som en potentiell konkurrensfördel. Därför krävs det att e-handelsföretag idag arbetar strategiskt för att minska antalet returer och effektivisera returhanteringen genom sin returns management-process. Syftet med denna uppsats är därför att jämföra hur svenska e-handelsbaserade modeföretag inom varierande marknadsnivåer arbetar med returpolicy, gatekeeping och avoidance som en del av returns management-processen, samt hur dessa aktiviteter bidrar till respektive företags kundvärde. Med utgångspunkt i detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med tre svenska e-handelsföretag inom modebranschen som en del av studiens primärdata. Då deltagarfrekvensen för intervjuerna blev lägre än förväntat, genomfördes även en kvalitativ dokumentstudie på företagens hemsidor samt på ytterligare sex e-handelsbaserade modeföretags hemsidor. Avslutningsvis genomfördes även en semistrukturerad intervju med ett svenskt företag, vilket erbjuder digitala produkter för e-handel inom returns management. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys utifrån de modeller som presenteras i den teoretiska referensramen: Porters (1985) värdekedja samt Rogers et al. (2002) returns management-modell vilken är uppdelad i en strategisk och en operationell process. Utifrån detta konstaterar studien att för att förbli konkurrenskraftig på den digitala modemarknaden, krävs det att företagets och marknadsnivåns kundlojalitet samt kundnöjdhet beaktas. Dessa faktorer, vilka relaterar till kundvärde, bör överstiga kostnaden för att erbjuda kunden en generös returpolicy i form av fria returer och längre ångerrätt. Vidare konstaterar studien att företagen bör fokusera på att ständigt förbättra sitt avoidance-arbete utifrån kundens efterfrågan, samt att gatekeeping-processen bör fullföljas utifrån vilken marknadsnivå företaget tillhör. Sammanfattningsvis leder avsaknaden av en digitaliserad returns management-process till ett mer reaktivt arbete snarare än proaktivt. Därmed konstaterar studien att e-handelsföretag bör implementera och anpassa digitalisering utefter dess storlek, förutsättningar samt marknadsnivå inom sin returns management-process. / c

Denna studie är skriven på svenska. För att bedriva en framgångsrik verksamhet måste organisationer balansera flera saker samtidigt. God tillväxt och hög lönsamhet kombinerat med ett gediget hållbarhetsarbete och välmående medarbetare, är ett axplock av saker organisationer måste hantera på en daglig basis. Kunderna blir allt mer medvetna om vad de konsumerar, vilket kräver att ens verksamhet sticker ut. Modebranschen är en industri som är i ständig utveckling. Med en bransch vid omsättning på flera miljarder dollar årligen är modebranschen en av de mest utvecklande branscherna som ständigt förnyar sig. Denna studiens syfte är att ge ny insyn på forskning om hur organisationer jobbar med sina dynamiska kapabiliteter vid en rebranding, där studien delats upp i tre faser: sensing, seizing och reconfiguring. I denna studie har författarna studerat hur ett modeföretag jobbar med sina dynamiska kapabiliteter i en rebranding av sina varumärken. Studien är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer tagit plats. Den insamlade datan har kompletterats med kvantifierad data från enkäter samt finansiella siffror som förklarat effekterna av rebrandingen. Den empiriska datan har visat på en positiv effekt av rebrandingen sedan lanseringen. Försäljningen har ökat med 47 procent, EBIT har mer än fördubblats och EBITDA en ökning med 60 procent. Studien har visat på att organisationer som regelbundet jobbar med sina dynamiska kapabiliteter vid en rebranding har gett positiv effekt. Det studerade företaget har fått större spridning på de digitala kanalerna och knutit till sig nya kunder, samt nått ut till en bredare målgrupp. I framtiden kan denna studie förökas genom att jämföra företag i samma bransch mellan varandra, eller studera effekterna över tid. Teorin kan tillämpas på fler branscher. / Ang more aware of what they are consuming, which puts pressure on the companies to stand out from the crowd. The fashion industry is in a never ending development. With an industry wide yearly revenue of billions of dollars, the fashion industry is among the most developed and still developing industries to this day. The purpose of this paper is to shed new light to how organizations are using their dynamic capabilities in a rebranding fase, where this study is divided into three stages of the dynamic capabilities: sensing, seizing and reconfiguring. For this research, the authors have researched fashion company’s dynamic capabilities in their rebranding of their brands. A qualitative research, based on semi-structured interviews - with complete quantified data from surveys and financial statements that has explained the effect of the rebranding. The data has shown that the researched company in this research has gotten a positive result since their launch of the rebranding. Sales have gone up by 47 percent, EBIT more than doubled and EBITDA has gone up 60 percent. This research has proven that an organization that continuously works on their dynamic capabilities in a rebranding has gotten good results from it. The company in this research has increased the traffic on digital platforms and as a result reached out to new consumers, and broadened their target audience. This theory can be applied for further research, by comparing companies within the same industry, or by extending the research period. The theory can be applied to different industries

Transparens har kommit att bli ett vida diskuterat ämne i dagens modeindustri. Konsumenter anses vara den grupp som främst verkar för fenomenets framfart, det efterfrågas i större utsträckning än någonsin tidigare. Modeföretag har emellertid svårt att få full insyn i den egna försörjningskedjan. Den globala sourcingstrategi som tillämpas av de flesta aktörer i branschen bidrar till kedjans komplexa och således spretiga natur. Därigenom efterfrågas nya teknologiska lösningar som kan hjälpa företagen att spåra sina produkter från råmaterial till slutkund. Blockchainteknologi kan vara en av lösningarna till detta. Blockchain som främst använts i finanssektorn rör sig nu mot allt fler industrier där dess användningsområde utvecklas och breddas. Problemen som idag är kopplade till försörjningskedjan i modeindustrin kan således underlättas genom implementering blockchain. Tekniken, som en distribuerad digital ledare som förbinder alla delar inom kedjan, visar på lovande lösningar för utmaningar som öppenhet, spårbarhet och säkerställande av information. Syftet för denna rapport är därför att undersöka vilka metoder som används för att uppnå transparens och spårbarhet inom modeindustrin och om blockchainteknologi skulle kunna vara applicerbart. Genom en multipel fallstudie av fyra modeföretag har ett resultat som visar att blockchain är applicerbart för att möta de utmaningar som branschen står inför påvisats. Den främsta anledningen till detta är att företagen uppger att de endast har kontroll över första tier. Blockchain kan därigenom möjliggöra öppen informationsdelning med alla berörda parter i försörjningskedjan. Å andra sidan saknas i dagsläget tydliga lösningar på implementation för tekniken. Detta behöver således undersökas ytterligare innan blockchainteknologi kan bli till verklighet i branschen. / Transparency has become a widely discussed topic within the fashion industry. One of the factors pushing this trend is a greater occurrence of consumer request for it. However, one of many issues that fashion businesses are faced with is how to gain full access of information regarding their supply chain. A global sourcing strategy that next to all companies in the industry have applied contributes to the complex and sprawling nature of the supply chain. Therefore, new technological solutions to track products from fibre stage to end consumer are of necessity. Blockchain technology has the potential to aid businesses achieve a greater control over their supply chains. As industries other than the finance sector are exploring and implementing the technology, new ways of usage are discovered. Blockchain could therefore be the solution to meet the supply chain management issue which is currently permeating the fashion industry.  The technology, as a distributed digital ledger connecting all parts within the supply chain, is showing promising ease of challenges such as transparency, traceability and securing of information. The purpose of this paper is consequently to investigates the potential of blockchain technology within the fashion industry, to thereby solve the issue of transparency. Through a multiple case study based on various fashion businesses, the result indicates that the problems faced by these companies could be favoured with a blockchain implementation. One of the reasons why is because fashion companies tend to only have control of tire one. Blockchain enables transparent information sharing through all parties involved. However, practical examples need to be investigated and invented in order for fashion businesses to implement the technology onto their business models.

En designer menar att kommunicera sina idéer genom illustrerande plaggskisser till andra involverade i företaget. Idéerna är vaga, detaljrika, provisoriska eller abstrakta. Att tolka någonting som saknar precision är en osäkerhet, dessutom kan feltolkningar av skisser skapa stora kommunikationsproblem inom ett designteam. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer hos modeföretag i Sverige har kvalitativt material jämförts med den litteratur och de studier som finns om ämnet idag. Från de studier och artiklar som refereras till i detta arbetet har olika riktningar uppenbarats, som kan vara goda att undersöka i ämnet. Däribland behovet av att skapa meta-notationer, nämligen ett skriftligt system som diskuterar kommunikationen i designprocessen. Ett antal flödeskartor har även ritats upp, utifrån observationer av gruppdynamik, företagsstruktur, beteendemönster, samt intervjufrågor med olika roller i designteamen. / A designer believes that communicating their ideas through illustrative garment sketches to others involved in the company. The ideas are vague, detailed, provisional or abstract. Interpreting something that lacks precision is an uncertainty; furthermore, misinterpretation of sketches can create great communication problems with design teams. By conducting semi-structured interviews and having participatory observations at fashion companies in Sweden, qualitative material has been compared to the literature and studies available on the subject today. From the studies and articles referred to in this work, different directions have been revealed, which may be good to investigate on the subject. This includes the need to create meta-notations, namely a written system that discusses the communication in the design process. A number of flow charts have thus been drawn up, based on observations on tone, gestures and mimics, as well as interview questions with different roles in the design teams.

Our world is rapidly being redefined by digitalization and disruptive innovations such as changing customer preferences, demographical shifts, and by putting tremendous environmental pressure including scarce resources and a contribution to climate change. Change under these circumstances often brings traditional business models to lose their competitive edge and in the end fail. Previous research of the specific term successful models is vague with ambiguous definitions of the conceptualization of a sustainable business model. More alarming is the limited research addressing the sustainable innovation process thus explaining the existing organizational management problems, where today, firms are operating blindfolded without any academic- or empirical guidance. Fashion as a part of the world’s economy is undoubtedly considered as one of the areas that urgently requires the adoption of more sustainable business models, bringing all actors within the fashion retail industry into a challenging position. The thesis aims to contribute with theoretical knowledge and empirical evidence to bridge this gap by addressing following purpose: explore and improve the understanding of how traditional clothing retailers within the fashion retail industry innovate their current sustainable business models. The thesis is anchored in an exploratory case study at a traditional fashion retail company focusing on children apparel, namely Polarn O. Pyret. Finding shows that the case company simultaneously performs sustainability practices within their existing model, suggesting that a comparative approach can be appropriate when innovating already commercialized sustainable business models. Furthermore, empirical findings explicitly show five factors that differentiate the conventional concept with the sustainability concept of a business model. Thenceforth, the innovation process is explored from this context involving both advantages and challenges. Hence, the process occurs simultaneously, it is recommended to perform a variety of sustainability practices, to spread out the level of complexity and thereby optimize the utilization of resources. The thesis highlights an existing Pilot Prototype when implementing sustainability practices into the current model. Thereby, risks and uncertainty factors can be mitigated to ensure the implementation of sustainable competitive advantage. The thesis makes up for three contributions. First, a contribution with practical knowledge on how traditional clothing retailers is innovating their sustainable business model. Second, the study contributes with an increased understanding of the innovation process of launching successfully developed- or refined models. Third, the thesis makes an analytical contribution by the conceptual framework of references, forming a consolidation of the ambiguous conceptualization settled in a specific context. / Vår värld omdefinieras drastiskt av digitalisering och innovationer som skapar nya kundpreferenser, demografiska förändringar samt att genom en enorm miljöpress inklusive knappa resurser, bidra till klimatförändringarna. Förändringar under dessa omständigheter får ofta traditionella affärsmodeller att tappa sin konkurrenskraft och i slutändan misslyckas. Tidigare forskning av den specifika termen framgångsrika modeller är vag med tvetydiga definitioner av konceptualiseringen av en hållbar affärsmodell. Mer alarmerande är den begränsade forskningen som studerar den hållbara innovationsprocessen och därmed förklarar de befintliga problem för organisationsledningar, där företag idag arbetar utan någon akademisk- eller empirisk vägledning. Mode som en del av världens ekonomi betraktas utan tvekan som ett av de områden som brådskande kräver mer hållbara affärsmodeller, vilket sätter alla aktörer inom modebranschen i en utmanande position. Examensarbetet syftar till att bidra med teoretisk kunskap och empiriskt bevis för att överbrygga detta gap, genom att ta itu med följande syfte: utforska och förbättra förståelsen för hur traditionella klädförsäljare inom modebranschen utvecklar sina nuvarande hållbara affärsmodeller. Examensarbetet är förankrad i en undersökande fallstudie hos ett traditionellt klädesbolag, nämligen Polarn O. Pyret. Resultat visar att fallföretaget samtidigt utför hållbarhetspraxis inom sin befintliga modell, vilket indikerar att en jämförande strategi kan vara lämplig när man utvecklar redan kommersialiserade hållbara affärsmodeller. Vidare visar empiriska fynd fem faktorer som skiljer det konventionella konceptet med det hållbara för en affärsmodell. Från den här kontexten utforskas innovationsprocessen som involverar både fördelar och utmaningar. Då utvecklingen sker simultant rekommenderas det att utföra olika typer av hållbarhetspraxis för att sprida ut komplexitetsnivån och därmed få jämnfördelade resurser och samtidigt få konkurrenskraft. Examensarbetet belyser en befintlig akademisk pilotprototyp vid implementering av hållbarhetspraxis i den nuvarande modellen, därmed kan risker och osäkerhetsfaktorer mildras/överkommas för att säkerställa hållbara konkurrensfördelar. Examensarbetet bidrar till forskningen på tre sätt. Först och främst bidrar resultatet med kunskap om hur traditionella klädesbolag utvecklar sina befintliga hållbara affärsmodeller. För det andra bidrar studien till en ökad förståelse av innovationsprocessen för att lansera framgångsrika nya- eller förfinade modeller. Slutligen ger examensarbetet ett analytiskt bidrag genom den konceptuella referensramen för att skapa en konsolidering av den tvetydiga konceptualiseringen satt i ett specifikt sammanhang.

The fashion industry has a significant environmental impact due to its high rate of production and consumption. In order to become sustainable, fashion businesses are making fundamental changes in their business models. In doing so, they are aiming to reduce the use of materials, decrease carbon footprint, and meet customer demands while also being profitable. This shift towards making fashion sustainable and profitable has encouraged companies to adopt circular business models where products are designed for multiple lifecycles. The branding of circular business models and products is an important yet underdeveloped area of research. The literature on the branding and communication of circular products is limited. Therefore, this study aims to explore different communication strategies for branding of circular products. In order to achieve the research objectives, a case study research methodology is implemented using the H&M Group as a case company. This study performed a brief systematic literature review and qualitative content analysis on the communication of circular products by H&M Group to identify the dominant themes. This study identified twelve themes from the systematic literature review & fourteen themes from the qualitative content analysis. The analysis shows that these themes have an inclination towards either increasing brand engagement or increasing customer awareness from a company perspective. Based on the analysis of the results this study identifies two main communication strategies for branding of circular products: awareness-oriented communication strategy and engagement-oriented communication strategy. / Modeindustrin har en betydande miljöpåverkan på grund av sin höga produktions- och konsumtionstakt. För att bli hållbara gör modeföretagen grundläggande förändringar i sina affärsmodeller. Genom att göra det strävar de efter att minska materialanvändningen, minska koldioxidavtrycket och möta kundernas krav samtidigt som de är lönsamma. Denna förändring mot att göra mode hållbart och lönsamt har uppmuntrat företag att anta cirkulära affärsmodeller där produkter är designade för flera livscykler. Varumärkesbyggandet av cirkulära affärsmodeller och produkter är ett viktigt men underutvecklat forskningsområde. Litteraturen om varumärkesbyggande och kommunikation av cirkulära produkter är begränsad. Därför syftar denna studie till att utforska olika kommunikationsstrategier för varumärkesbyggande av cirkulära produkter. För att uppnå forskningsmålen implementeras en forskningsmetodik för fallstudier med hjälp av H&M-gruppen som ett fallföretag. Denna studie genomförde en kort systematisk litteraturgenomgång och kvalitativ innehållsanalys av H&M Groups kommunikation av cirkulära produkter för att identifiera de dominerande teman. Denna studie identifierade tolv teman från den systematiska litteraturöversikten och fjorton teman från den kvalitativa innehållsanalysen. Analysen visar att dessa teman har en benägenhet att antingen öka varumärkesengagemanget eller öka kundmedvetenheten ur ett företagsperspektiv. Baserat på analysen av resultaten identifierar denna studie två huvudsakliga kommunikationsstrategier för varumärkesbyggande av cirkulära produkter: medvetenhetsorienterad kommunikationsstrategi och engagemangsorienterad kommunikationsstrategi.