Den svenska modeindustrin ställs idag inför en hel del olika utmaningar då det är en industri som kräver mycket resurser och har en negativ miljöpåverkan. Detta sker i samband med att e-handeln ökar och dess returer skapar en miljö av att vara en självklar del av konsumenternas köpbeteende. Dessa returer leder till att det har uppstått utmaningar i hur modeindustrins avfall från returlogistikprocesser ska optimeras på bästa sätt och inte belasta både de involverade aktörerna och miljön. Cirkulär ekonomi har därför blivit ett ämnesområde som har ökat i diskussion för att hitta lösningar på hur modeindustrin ska kunna utnyttja samtliga resurser och material. Detta kräver att svenska modeföretag måste börja organisera om sina linjära affärsmodeller och strukturer för att kunna möta både uppsatta klimatmål och ambitioner om en cirkulär modeindustri samt minimera de negativa konsekvenserna. Det är därför viktigt att inkludera aktiviteter såsom återanvändning, återvinning och återtillverkning i modeföretagens strukturer och returlogistikprocesser. Tidigare forskning visar på att det finns ett gap inom returlogistikens förbindelse med cirkulär ekonomi och hur denna returlogistikprocess kommer att påverka en cirkulär omvandling av den svenska modeindustrin. Det saknas även forskning om hur returlogistiksprocesser kommer att behöva ställas om i en cirkulär ekonomi. Detta innebär att denna studie syftar till att beskriva svenska modeföretags arbete med returlogistik och cirkulär ekonomi, samt hur returlogistik kan omvandlas från linjär till cirkulär ekonomi. Studien kartlägger även vad företagens drivkrafter och utmaningar är med en cirkulär omvandling. För att uppnå detta har en kvalitativ fallstudie utförts med det deduktiva angreppssätt med inslag av induktion. Detta för att möjligheten utgå med en grund från befintlig forskning men även vara öppen för nya insikter från den empiriska studien. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex svenska modeföretag och en expertorganisation.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom beskrivning av svenska modeföretags arbete med en cirkulär ekonomi, hur deras returlogistik ser ut idag samt hur det kommer att behöva omvandlas i framtiden. Även genom en kartläggning av vilka drivkrafter och utmaningar som företagen ställs inför med denna omvandling. Resultatet av studien visade att svenska modeföretag arbetar med liknande aktiviteter i deras returlogistikprocesser men har kommit olika långt i arbetet med cirkulär ekonomi. Vi identifierade att returlogistikens omvandling till en cirkulär ekonomi påverkas av externa samarbeten, kundbeteende, produktdesign, digitalisering och regleringar. Slutligen kan vi konstatera att den cirkulära omvandlingen i modeindustrin ser olika ut beroende på modeföretagets inriktning och utveckling.

Modeindustrin står inför stora utmaningar som kräver en omställning till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Modeindustrin är en industri som kräver otroliga mängder resurser samt har en negativ påverkan på både klimatet och människan. Vi ser förändringar i de rådande samhällstrenderna där fler konsumenter efterfrågar hållbara alternativ och visar en oro för framtidens klimat. Det krävs många åtgärder för att nå omställningen mot hållbar konsumtion och produktion inom modeindustrin. Denna studie kommer att undersöka en av de viktigaste åtgärderna, information. Det krävs mer lättillgänglig och tydlig information i syfte att möjliggöra för konsumenter att välja hållbara alternativ. Sociala medier är den hetaste trenden inom marknadskommunikation och utgör en plattform med outnyttjad potential för CSR-kommunikation. Med utgångspunkt i marknadsföring och kommunikation, undersöker denna studie om företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier för CSR-kommunikation. Utifrån tidigare forskning kunde vi identifiera ett forskningsgap mellan CSR-kommunikation och sociala medier. För att undersöka om och hur dessa ämnen kombineras har vi studerat respondenter från modeindustrin som har en direkt koppling till företagets CSR- och marknadsarbete. Vi har undersökt detta med forskningsfrågan: “Hur kommunicerar företag inom modeindustrin sitt CSR-arbete via sociala medier?” Tidigare forskning om CSR, CSR-kommunikation och sociala medier sammanställs i studiens teoretiska referensram. Utifrån detta konstrueras en konceptuell modell i syfte att ge läsaren en helhetssyn. De viktigaste delarna i den konceptuella modellen ligger vidare till grund för hur studiens intervjuguide utformats. Syftet med studien är att undersöka hur företag inom den svenska modeindustrin använder sociala medier som kommunikationsverktyg för CSR-arbete. Därmed undersöks också om företagen utnyttjar den potential sociala medier har inom CSR-kommunikation samt om de har strategier för detta. För att uppnå detta syfte utgår vi från en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska data består således av sju intervjuer som analyserats i relation till tidigare forskning. Studiens resultat visar att sociala medier är ett kommunikationsverktyg som till viss del används för att kommunicera CSR. Företagen utnyttjar dock inte potentialen som sociala medier erbjuder i form av relationsstärkande dialog och tvåvägskommunikation. Resultatet tyder på att de strategier som företagen tillämpar inte innehåller de aspekter som definierar en effektiv CSR-kommunikation.

Modeindustrin har en enorm inverkan på miljö och människans hälsa. Konsumenter har dock begränsade kunskaper om hur modeföretag arbetar med hållbarhet. Millennials som har visat störst intresse för hållbarhet önskar därför transparent information från modeföretagen gällande deras hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att undersöka huruvida millennials attityd och intention till att handla på modeföretag förändras när de får ny kunskap om företags hållbarhetsarbete. Det har gjorts fyra fokusgrupper kombinerat med experiment för att se om det fanns en förändrad kognition, attityd och intention när respondenterna exponeras för företags kommunikation om hållbarhet. Studien visar att attityden och intention till att handla på modeföretag förändras när kognitionen om hur företag arbetar med hållbarhet förändras. Millennials ställer sig positiva till företags kommunikation om hållbarhet som leder till en större benägenhet till att handla hos dessa företag. Resultatet indikerar på att modeföretag gynnas av att vara transparenta och tydligt kommunicera om deras hållbarhetsarbete.

Begreppet hållbarhet har på senare tid fått en allt större spridning i samhället, något som även avspeglas inom företagsvärlden där redovisning av hållbarhetsarbete blivit allt viktigare för att möta växande lagkrav och samhällsförväntningar. Efter införandet år 2015 blev FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, snabbt en vanligt förekommande aspekt inom hållbarhetsredovisningar. Detta grundar sig till stor del på den legitimitet ett internationellt organ som FN besitter. Agenda 2030 var och fortsätter vara kritiserad för sin ambiguitet och svårigheten gällande den praktiska implementationen av målen. Viljan hos företag att applicera Agenda 2030 var redan från början stor men forskning på området påvisar risken att införandet stannar vid en endast symbolisk efterlevnad av målen. För att kunna avgöra om Agenda 2030 har haft en verklig inverkan på hållbarhetsredovisningar syftar denna studie till att beskriva hur hållbarhetsredovisning inom svenska modeföretag har förändrats sedan införandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Detta görs genom att studera hur de globala målen har införts och utvecklats i hållbarhetsredovisningen året innan (2014), året efter (2016) samt halvvägs (2021) in i Agenda 2030. Studien är utformad som en innehållsanalys i form av en modifikation av CONI-modellen där originalmodellen är skapad av Beck et al. (2010). CONI-modellen är speciellt konstruerad för kodning samt jämförande av hållbarhetsredovisningar och består av både frekvensmätning och värdering. Kombinationen ger en djupare förståelse för hur förändringar skett mellan de valda åren och mellan de olika företagen. Att endast använda en frekvensmätning omöjliggör en kvalitativ mätning men är ändå relevant att inkludera då det ger en bild av hållbarhetsredovisningens prioriterade mål. Studien visar att samtliga företag benämner Agenda 2030 på något vis i sin hållbarhetsredovisning och fyra av fem studerade modeföretag betonar direkt sin efterlevnad av målen. Detta är att förvänta på grund av de många likheter de valda företagen innehar, något som även stöds av institutionell teori. Vidare kan institutionell teori även förklara varför det största företaget, H&M, redan från första året låg i framkant och resterande företag följer den trend som H&M stakat ut. Sammantaget visar dock årsjämförelserna att de olika företagens hållbarhetsarbete inte förändras nämnvärt efter införandet av Agenda 2030. Istället appliceras existerande hållbarhetsarbete på de Agenda 2030-mål som passar. Vissa specifika mål har förändrats avsevärt mellan olika år i värdering eller frekvens men som helhet påvisar den insamlade empirin att Agenda 2030 troligen främst införs i hållbarhetsredovisningarna av legitimerande skäl. Således stödjer denna studie den tidigare forskning som kritiserar företags användande av Agenda 2030 som en legitimerande strategi, något som gör att bidraget till måluppfyllnaden är ytterst undermålig. / The concept of sustainability has recently become increasingly widespread in society, which is also reflected in the business world where sustainability reporting has become increasingly important to meet growing legal requirements and societal expectations. After its introduction in the year 2015, the UN's global sustainable development goals, Agenda 2030, quickly became a common aspect of sustainability reporting. This is largely based on the legitimacy of an international body like the UN. Agenda 2030 was and continues to be criticized for its ambiguity and the difficulty of its practical implementation. The willingness of companies to apply Agenda 2030 was great from the beginning, but research in the field shows the risk that the implementation stops at a merely symbolic compliance with the goals. In order to determine whether Agenda 2030 has had a real impact on sustainability reporting, this study aims to study how sustainability reporting in Swedish fashion companies has changed since the introduction of the UN Sustainable Development Goals. This is done by studying how the SDGs have been introduced and developed in the sustainability report in the year before (2014), the year after (2016) and halfway (2021) into Agenda 2030. The study is designed as a content analysis in the form of a modification of the CONI model where the original model is created by Beck et al. (2010). The CONI model is specially designed for coding and comparing sustainability reports and consists of both frequency measurement and valuation. The combination provides a deeper understanding of how changes have occurred between the selected years and between the different companies. Using only a frequency measurement makes a qualitative measurement impossible but is still relevant to include as it provides a picture of the sustainability report's prioritized goals. The study shows that all companies refer to the Agenda 2030 in some way in their sustainability report and four out of five fashion companies studied directly emphasize their compliance with the goals. This is to be expected due to the many similarities between the selected companies, which is also supported by institutional theory. Furthermore, institutional theory can also explain why the largest company, H&M, was at the forefront from the first year and the remaining companies follow the trend set by H&M. Overall, however, the annual comparisons show that the different companies' sustainability work did not change significantly after the introduction of the Agenda 2030. Instead, existing sustainability work is applied to the appropriate Agenda 2030 goals. Some specific goals have changed significantly between years in terms of valuation or frequency, but as a whole, the collected empirical data shows that Agenda 2030 is probably mainly introduced in the sustainability reports for legitimizing reasons. Thus, this study supports the previous research that criticizes companies' use of Agenda 2030 as a legitimizing strategy, which makes the contribution to goal achievement extremely suboptimal.

I den här uppsatsen tittar jag närmre på hur Dressmann valt att representera plus sizemän och redogör för hur den manliga kroppen träder fram utifrån normer kring denmanliga kroppen och sätter det i kontrast mot mitt material. Dressmann är ettklädföretag som är duktiga på att inkludera plus size män i sina reklamer. Genom envisuell analys som fördjupas med diskursanalys kommer jag fram till att den manligakroppen både representeras utifrån rådande normer, men att Dressmann också visar ennyanserad och mer realistisk bild av den manliga kroppen som bryter mot hurDressmann tidigare representerat kroppen. Avslutningsvis diskuterar jag hurDressmann i framtiden kan visa vägen för hur plus size kroppen visas och att vi måstese till hur alla kroppar ser olika ut och att ingen är den andra lik, och skapa rättvisarepresentationer kring kroppen. / In this essay I look more closely at how Dressmann chose to represent plus size menand explain how the male body emerges from norms around the male body, to laterput that in contrasts with my material. Dressmann is a clothing company that is goodat including plus size men in their advertisements. Through a visual analysis that Ideepened with a discourse analysis I come to the conclusion that the male body isrepresented on the basis of prevailing norms, but that Dressmann also shows anuanced and more realistic picture of the male body that violates how Dressmannpreviously represented the body. In conclusion, I discuss how Dressmann in the futurecan show the way for how the plus size body is shown and that we need to look at howbodies actually look, that they all look different from one to another, and create fairrepresentations around the body.

Vagabond Shoemakers is one of Europe’s leading design companies within the footwear industry. In the summer of 2019, the project group contacted the company to investigate the possibility to execute an innovation- and development project together. The project would turn into so much more, it would become the beginning of a sustainability work which would lead into a modular shoe for a sustainable future. The sustainability issues within the footwear industry are today bigger than the choice of sustainable materials. There is no good way of recycling or reusing shoes since there is no effective way of separating glue, textiles and rubber form each other. It was from this problem that the foundation of the project was created, is there a possibility to construct a modular shoe? A shoe from the constructions design to facilitate recycling and reuse, through the ability to efficiently separate the parts from each other. Together with Vagabond Shoemakers we would create the foundation of the future footwear industry. A product that would be called Klick-Skon based on the projects Klick-Concept. A product designed to meet the sustainability issues; the result came to be a modular shoe for a sustainable future.

Digitala produktpasset (DPP) har föreslagits i en kommande EU-förordning och planeras attomfatta produkter i textilindustrin för att främja ökad spårbarhet, transparens och cirkulärekonomi. Med tanke på modeindustrins begränsade digitala kompetens, synlighet ivärdekedjan samt omfattningen av små-medelstora företag kan övergången till ett digitaltproduktpass innebära stora utmaningar. Studien syftar till att analysera och utvärderamodeföretags förutsättningar inför anpassningen till en cirkulär ekonomi och sättas i relationtill framtida DPP-regleringen. Teorier inom Sustainable Supply Chain Management ochcirkulär ekonomi används som grundläggande referensramar. Insamling av sekundärdata iform av årsredovisningar, hemsidor, nyhetsartiklar och en föreläsning samt intervjuer från tremodeföretag och tre ämnesexperter har genomförts. Resultatet antyder att modeföretagen inteuppnår spårbarhet i alla led och har minimala cirkulära initiativ, vilket gör en omställning tillett digitalt produktpass svåranpassad. Möjligheter och utmaningar som är identifieradehandlar om att samarbeta med leverantörer, samla och strukturera information frånproduktlivscykeln och engagera sig i cirkulära initiativ som är lönsamma.

In this qualitative study the buying activity for three smaller intermediaries in the Swedish fashion industry have been identified to compare similarities and differences. Further on we studied how CSR is integrated in the activity and which type of value these efforts create for the intermediary. The study was conducted through semi-structured interviews with CSR- and buying managers as well as a CSR- consultant who assists intermediaries in issues and strategies regarding CSR, to deepen our knowledge and gain further perspective of the area. The gathered empirical evidence has later been analyzed in connection with existing theories concerning CSR integration and value creation in order to reach a conclusion that also answers our research questions. The study has shown tendencies that CSR can be successfully integrated in an intermediary by letting it become a part of the company’s core activities and thereby permeate the entire organization. If the intermediary is successful with this part, value can be created in terms of brand strengthening and a good reputation as well as functioning as insurance for the future. We hope that this study can convey the importance of CSR for an intermediary and how it best can be integrated in the company’s buying activity.The following essay is written in Swedish. / I denna kvalitativa studie har arbetsprocessen vid inköp kartlagts för tre mindre mellanhänder i modebranschen för att jämföra likheter och skillnader. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med CSR- eller inköpsansvariga på respektive företag. Vidare har vi studerat hur CSR integreras i arbetsprocessen vid inköp och vilken typ av värde dessa ansträngningar skapar för mellanhänderna. För att fördjupa kunskapen och få ytterligare ett perspektiv på området intervjuades även en konsult som hjälper mellanhänder med frågor och strategier rörande CSR. Empirin har sedan analyserats med utgångspunkt i teorier om CSR, dess integration i arbetsprocesser och värdeskapande för att komma till en slutsats som svarar på våra forskningsfrågor. Studien har visat tendenser på att ett väl integrerat CSR uppnås genom att låta det bli till en del av kärnverksamheten och få engagemanget att genomsyra hela organisationen. Om mellanhanden lyckas med det kan det skapa värden i form av marknadsföring, bra rykte och fungera som en framtidsförsäkring. Vi hoppas att studien kan förmedla betydelsen av CSR för en mellanhand samt hur det på bästa sätt integreras i arbetsprocessen.

Syfte: Studiens huvudsyfte är att undersöka hur företag kan inkludera slutkonsumenten i produktutvecklingen inom den textila värdekedjan och hur CRM kan förbättra detta. Metod: Arbetet har en deduktiv ansats och både en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod har använts. Datainsamlingen har skett genom djupintervjuer och enkätundersökning. Resultat och Slutsats: Studien har undersökt hur villiga slutkonsumenter är att vara med och påverka den textila produktutvecklingen till det bättre genom bidragande av egna idéer. Efter datainsamling, djupintervjuer och enkätundersökning visar studien att användning av CRM- villkor är nödvändigt att implementera för att textila aktörer ska fortsätta vara aktuella på marknaden. / Purpose: The main purpose of this study is to investigate how the customer influences the product development within the textile value chain and whether CRM can improve this. Method: The research approach of this thesis is deductive and both a quantitative and a qualitative research have been conducted. Data has been collected through a survey and in-depth interviews. Results and conclusions: The study has examined how willing consumers are to participate and influence the textile product development through their own ideas. After data collection, in-depth interviews and questionnaire surveys, the study shows that the use of CRM- conditions are necessary to implement for textile operators to remain up-to-date in the market

Hållbarhet och CSR blir viktigare för företag över hela världen. Syftet med denna studie är att se hur tre stora mode- och accessoarföretag i Sverige kommunicerar CSR på sina hemsidor. De studerade företagen är Nelly, Daniel Wellington och NA-KD. Denna studie har en retorisk utgångspunkt och bygger på teorin om triple bottom line. När det gäller den retoriska metoden var resultaten förhållandevis lika. Företagen fokuserade på argument baserade på logos och ethos, medan argument baserade på patos var ovanligt. Resultatet visar också att samtliga studerade företag kommunicerar CSR baserat på teorin om triple bottom line, men på olika sätt. / Sustainability and CSR are becoming more important for companies all over the world. The aim of this study is to see how three big fashion and accessory companies in Sweden communicate CSR on their websites. The studied companies are Nelly, Daniel Wellington and NA-KD. This study takes a rhetorical approach and is based on the theory of triple bottom line. Regarding the rhetorical approach, the results quite similar. The companies focused on arguments based on logos and ethos arguments, while arguments based on pathos were uncommon. The outcome also shows that all studied companies communicate CSR based on the theory of triple bottom line, but in different ways.