1 |
Vinster med återvinning, Stena RecyclingKronstrand, Therese January 2013 (has links)
This project operate an environmental assessment of total waste was conducted by using a life cycle assessment (LCA), that examines the environmental benefits of recycling production waste from Atlas Copco at Stena recycling. Atlas Copco is a company engaged in the development and production of rig-mounted hydraulic breakers and handheld air breakers and handheld motorized rotisserie. Stena recycling is a recycling company engaged in recycling, processing and refining of metals, paper, electronics waste and hazardous waste. The purpose of this study is to focus on Stena customer Atlas Copco and evaluate environmental benefits between to recycle and not to do it. The result shows that the total energy gain, resulting from the recycling of waste fractions, lands at 6 990 089 MJ, corresponding to drive 3 times around the Equator with a truck (40 t). The result shows that recycling 3040 kg paper provides an energy gain of (38 600 MJ) compared with burning paper (19 500 MJ) is 19 100 MJ, which corresponds to heat a house for 11 weeks. The result also shows that the energy gain from the waste fraction can heat 77 houses for a whole year. The conclusion is that environmental benefits will be greater recycling the waste fractions not recycling them at all. If everyone does their part in the recycling, we can help preserve our world for future generations by reducing the environmental impact.
|
2 |
Bring it back : En studie om modeföretags kommunikation gällande insamlingoch återvinning av textilierHallberg, Hanna, Enegren, Frida January 2016 (has links)
Det konsumeras allt mer textilier idag och en stor del av detta slängs i hushållssoporna. En liten del av textilierna lämnas i olika insamlingsboxar för välgörenhetsorganisationer. Förutom dessa insamlingsställen för hela textilier finns det inga självklara insamlingsboxar för trasiga och icke användbara textilier. Det finns ett fåtal fast fashion företag som arbetar för att samla in använda och trasiga textilier i butik, men det är få som öppet kommunicerar detta. Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera modebutikers kommunikation till konsumenter gällande återvinning av textilier samt föreslå förbättrade metoder för kommunikation. För att kunna uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats. Forskningsfrågorna är Hur kommunicerar modebutiker kring återvinning av kläder? och Hur tillgodogör sig konsumenter information om återvinning av kläder? Under en observation som genomförts i samband med vår studie har vi kunnat uppmärksamma en bristfällig kommunikation från butik ut till kund gällande insamling och återvinning av kläder. I samband med studien har även en enkätundersökning genomförts. Denna visar att 66 procent av respondenterna aldrig har fått någon information från butik gällande hur de ska göra med sina kläder när de inte längre har ett behov av dem. 58 procent av de svarande i enkätundersökningen säger sig vilja ha information gällande detta ämne genom skyltar i butik, personal i butik och liknande.
|
3 |
Rättskraft och återvinning : Några spörsmål i gränslandet mellan konkurs- och processrättenBarketorp Dirke, Johanna January 2016 (has links)
No description available.
|
4 |
"Klänningen som får en andra chans" : klädkonstruktion av återbruksmaterialGustrén, Erika January 2012 (has links)
This report presents a bachelor thesis by Erika Gustrén aimed to increase people’s interest for recycling and reusing by create new products of things that already exist in most people’s homes in the materials textile, plastic and paper. That would be a modern and innovative way to contribute to a better environment.The goal with this project was to create three cocktail dresses made of the same pattern and design and with the three chosen materials. The project did not have its base at a company, therefore an external mentor was chosen to help and support during the development of the project. My mentor was Kerstin Boulogner who is a fashion designer and one of the members of GKF (Gotländska Konsthantverkare och Formgivare) in Visby.The project began with an analysis of the chosen materials; textile, plastic and paper. The analysis also includes a minor summary of numbers and facts about recycling in Sweden and the rest of the world. Further the sketch work developed and resulted in one design concept. Finally three prototypes in the recycling materials textile, plastic and paper were made. By this project I wanted to show that you can reuse much of what you already have at home to new exciting creations and by that contribute positively to our environment. In the long term it might contribute to reduced waste and a better environment for both animals and humans. / Denna rapport är ett examensarbete av Erika Gustrén med syfte att öka människors intresse för återvinning och återbruk genom att använda olika produkter som finns i de flesta hem i materialen textil, plast och papper. Det skulle vara ett modernt och innovativt sätt att bidra till en bättre miljö. Målet med projektet var att utarbeta tre klänningar av ”cocktailmodell” enligt liknande mönster i de tre olika materialen. Då projektet inte tilldelades av något företag eller liknande använde jag mig av en extern handledare som bollplank genom hela projektet. Handledaren heter Kerstin Boulonger och är kläddesigner och sedan många år en av medlemmarna på GKF (Gotländska Konsthantverkare och Formgivare) i Visby. Projektet omfattar tre faser; faktainsamling, idégenerering och genomförande. Målgruppen för projektet var unga kvinnor med intresse för mode och fest och inspiration hämtades från modetidningar, affärsutbud och samtal med kvinnor i målgruppen. Inledningsvis lades fokus på faktainsamling och analysering av det aktuella området. Analysdelen innehåller även en undersökning av hur återvinningen i stort ser ut i Sverige och även exempel på hur det ser ut i världen. Idégenereringsfasen ledde fram till det koncept som kom att bli projektets arbetsform grundat på insamlad fakta. Den innebar skissarbete för att hitta den form och design som bäst passade för projektets mål och kravspecifikation. Avslutningsvis tillverkades tre stycken cocktailklänningar av återbruksmaterial, en i textil, en i plast och en i papper. Klänningen av textil är i huvudsak gjord av gamla spetsar och tyllgardiner. Den av plast är gjord av sopsäckar och plastpåsar i olika utformanden som är klippta, flätade och vävda tillsammans. Klänningen av papper tillverkades av tidningspapper från ett antal olika modemagasin. Med slutresultatet ville jag visa att man kan återanvända mycket av det man har hemma till nya spännande kreationer och därigenom även bidra positivt till vår miljö. På lång sikt kanske det kan bidra till att sopbergen minskar samt en bättre miljö för både djur och människor världen över.
|
5 |
Avfallsminimering av fraktionen brännbart i IKEA GöteborgSvensson, Ellen, Hedlund, Frida January 2008 (has links)
IKEA of Sweden decided to set a target to keep the amount of waste low, by minimizing the amount of combustible waste to 8% of the total waste amount. IKEA Gothenburg has been having troubles with the target, since their amount of combustible waste has been twice and trice as much as the goal. Research have been done by interviews, questionnaire, random controls in the recycling area, IKEA’s own environmental education (E-learning) and observations of the everyday work. These researches have lead to a couple of suggestions and ideas. Issues that have been discussed is mainly the possibilities of changing and improving of the recycle area, engagement within the management as well as the staff, responsibility distribution and to make the profits in economics and environment visible. / IKEA Sverige har satt upp mål om att hålla avfallsnivån så låg som möjligt, genom att andelen brännbart avfall maximalt får vara 8% av den totala avfallsmängden. IKEA Göteborg har haft problem, då halten av deras brännbara avfall har legat på det dubbla respektive tredubbla i de båda varuhusen. Genom en grundlig undersökning, med hjälp av intervjuer, enkäter, stickprovskontroller i ÅVC, miljöutbildning (E-learning) samt observationer av det dagliga arbetet har en rad förslag och slutsatser dragits. Bland annat diskuteras möjligheterna till förändrat och förbättrat upplägg i ÅVC, engagemang hos ledning och personal, ansvarsfördelning, utbildning samt synliggörning av ekonomiska och miljömässiga vinster.
|
6 |
Modifiering av fiber-PET : Genom omförestringsreaktionerCederholm, Linnea, Zaremand, Nina January 2015 (has links)
Fiberproduktionen i världen ökar i takt med att jordens befolkning blir fler, vilket innebär ökad förbrukning av icke-förnyelsebara resurser. Samhällen påverkas även negativt, då avfallshanteringen blir en allt större belastning. Fibertypen som dominerar, och förväntas förtsätta göra det i framtiden, är polyester. Att faktiskt återvinna polyesterfiber är ovanligt. Företaget Teijin har dock utvecklat en metod för kemisk återvinning, från fiber till fiber. Detta sker genom depolymerisation ner till ursprungsmonomererna. Dessa används igen vid framställning av ny PET. Metoden kostsam samtidigt som alternativen mellan denna och energiåtervinning är få. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka potentialen i en alternativ återvinningsmetod. Förhoppningen är att i framtiden kunna utveckla ett mer tids- ocj kostnadseffektivt alternativ i jämförelse med den kemiska återvinningen. Metoden bygger på modifiering av PET genom omförstringsreaktioner under smältbearbetning. Genom att inkorporera segment från alifatiska polyestrar, är önskan att få ett nytt material med lägre smälttemperatur än ursprungsmaterialet. Detta kan vara eftertraktat för flera olika applikationer. Två olika fraktioner av PET, jungfrulig och kasserade polyesterfibrer, har smältbearbetats med PCL, PES eller PTS - vid viktförhållandena PET/alifatisk polyester (mass%) 70/30, 85/15 och 92,5/7,5. Reaktionerna har skett i närvaro av katalysatorn Ti(O Bu)4. De nya materialen analyserades genom DSC och TGA, för att undersöka Tm, samt eventuell viktminskning vid förhöjda temperaturer. Alla prover visade på en lägre smältpunkt i förhållande till ursprungspolyestern. Detta tros bero på omförestring, men en sänkning av molekylvikt har inte kunnat uteslutas. Detta arbete har visat på att omförestring mellan PET och annan polyester leder till sänkning av Tm. Det har kunnat konstateras att detta är en potentiell återvinningsmetod, som bör undersökas vidare. Detta projekt är initierat av Anders Persson, Univeristetslektor vid instutitionen Texiltilhögskolan på Högskolan i Borås.
|
7 |
En effektivare källsortering för bättre materialutnyttjande - en behovsanalysHultgren, Sandra January 2015 (has links)
The waste fractions offered to households in Sweden differ depending on where you live. The responsibility for the waste are grounded by the Swedish law where the municipality are responsible for the collection of household waste and FTI are responsible for collecting all packages and papers that the households sorts out. A new waste regulation is under consideration where the responsibility for the household waste may change. The bulky waste from households is collected at recycling centers where the households leave it in different containers for different fractions. These recycling centers are formed different and the fractions offered in them also differ depending on in what municipality they are located. The reason for the difference seems to depend on the opportunity to recycle the fraction and cross-border cooperation does not seem to exist in any larger scale. The waste fraction offered as FNI also differ depending on municipality where some are offering different fractions while other only offers compostable and combustible waste fractions. The municipality has reached different levels on their work towards better waste management according to the waste stair where reuse and recycling are preferred before another disposal. This often lead to energy recycling of the waste where over half of the Swedish treated waste end up. Materials that are often transported to energy recycling are textiles and thermosetting plastic where the plastic can be and are recycled in about 20 municipalities. The authorities and some companies are investigating the possibility to recycle textiles and they have found a way to recycle cotton fibres but in order to build a factory for that there need to collect larger volumes than are collected today. I will investigate if there is a need for more fractions than those offered to the households today.
|
8 |
Avfallsminimering av fraktionen brännbart i IKEA GöteborgSvensson, Ellen, Hedlund, Frida January 2008 (has links)
<p> </p><p>IKEA of Sweden decided to set a target to keep the amount of waste low, by minimizing the amount of combustible waste to 8% of the total waste amount. IKEA Gothenburg has been having troubles with the target, since their amount of combustible waste has been twice and trice as much as the goal.</p><p>Research have been done by interviews, questionnaire, random controls in the recycling area, IKEA’s own environmental education (E-learning) and observations of the everyday work. These researches have lead to a couple of suggestions and ideas.</p><p>Issues that have been discussed is mainly the possibilities of changing and improving of the recycle area, engagement within the management as well as the staff, responsibility distribution and to make the profits in economics and environment visible.</p><p> </p> / <p> </p><p>IKEA Sverige har satt upp mål om att hålla avfallsnivån så låg som möjligt, genom att andelen brännbart avfall maximalt får vara 8% av den totala avfallsmängden. IKEA Göteborg har haft problem, då halten av deras brännbara avfall har legat på det dubbla respektive tredubbla i de båda varuhusen.</p><p>Genom en grundlig undersökning, med hjälp av intervjuer, enkäter, stickprovskontroller i ÅVC, miljöutbildning (E-learning) samt observationer av det dagliga arbetet har en rad förslag och slutsatser dragits. Bland annat diskuteras möjligheterna till förändrat och förbättrat upplägg i ÅVC, engagemang hos ledning och personal, ansvarsfördelning, utbildning samt synliggörning av ekonomiska och miljömässiga vinster.</p><p> </p>
|
9 |
Återvinningens husSjölander, Fredrik January 2011 (has links)
Center för Återvinning
|
10 |
Återvinning till konkursboetStrandberg, Karin January 2009 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0792 seconds