This report presents a bachelor thesis by Erika Gustrén aimed to increase people’s interest for recycling and reusing by create new products of things that already exist in most people’s homes in the materials textile, plastic and paper. That would be a modern and innovative way to contribute to a better environment.The goal with this project was to create three cocktail dresses made of the same pattern and design and with the three chosen materials. The project did not have its base at a company, therefore an external mentor was chosen to help and support during the development of the project. My mentor was Kerstin Boulogner who is a fashion designer and one of the members of GKF (Gotländska Konsthantverkare och Formgivare) in Visby.The project began with an analysis of the chosen materials; textile, plastic and paper. The analysis also includes a minor summary of numbers and facts about recycling in Sweden and the rest of the world. Further the sketch work developed and resulted in one design concept. Finally three prototypes in the recycling materials textile, plastic and paper were made. By this project I wanted to show that you can reuse much of what you already have at home to new exciting creations and by that contribute positively to our environment. In the long term it might contribute to reduced waste and a better environment for both animals and humans. / Denna rapport är ett examensarbete av Erika Gustrén med syfte att öka människors intresse för återvinning och återbruk genom att använda olika produkter som finns i de flesta hem i materialen textil, plast och papper. Det skulle vara ett modernt och innovativt sätt att bidra till en bättre miljö. Målet med projektet var att utarbeta tre klänningar av ”cocktailmodell” enligt liknande mönster i de tre olika materialen. Då projektet inte tilldelades av något företag eller liknande använde jag mig av en extern handledare som bollplank genom hela projektet. Handledaren heter Kerstin Boulonger och är kläddesigner och sedan många år en av medlemmarna på GKF (Gotländska Konsthantverkare och Formgivare) i Visby. Projektet omfattar tre faser; faktainsamling, idégenerering och genomförande. Målgruppen för projektet var unga kvinnor med intresse för mode och fest och inspiration hämtades från modetidningar, affärsutbud och samtal med kvinnor i målgruppen. Inledningsvis lades fokus på faktainsamling och analysering av det aktuella området. Analysdelen innehåller även en undersökning av hur återvinningen i stort ser ut i Sverige och även exempel på hur det ser ut i världen. Idégenereringsfasen ledde fram till det koncept som kom att bli projektets arbetsform grundat på insamlad fakta. Den innebar skissarbete för att hitta den form och design som bäst passade för projektets mål och kravspecifikation. Avslutningsvis tillverkades tre stycken cocktailklänningar av återbruksmaterial, en i textil, en i plast och en i papper. Klänningen av textil är i huvudsak gjord av gamla spetsar och tyllgardiner. Den av plast är gjord av sopsäckar och plastpåsar i olika utformanden som är klippta, flätade och vävda tillsammans. Klänningen av papper tillverkades av tidningspapper från ett antal olika modemagasin. Med slutresultatet ville jag visa att man kan återanvända mycket av det man har hemma till nya spännande kreationer och därigenom även bidra positivt till vår miljö. På lång sikt kanske det kan bidra till att sopbergen minskar samt en bättre miljö för både djur och människor världen över.

Byggsektorn står idag för en stor del av landets CO2 utsläpp. Samtidigt läggs ett större fokus på att minska utsläppen och arbeta mer cirkulärt. För att utsläppen och påverkan på klimatet ska kunna minska behöver åtgärder vidtas inom branschen. Den första januari 2022 infördes en ny lag på att alla nya byggnader som uppförs där bygglov sökts måste kunna redovisa vilken klimatpåverkan på den aktuella byggnaden har med hjälp av klimatdeklarationer. Lagen avser alla aspekter i bygg, - och installationsprocessen i byggproduktionsskedet och målet är att lagen ska bidra till att minska klimatpåverkan. Även på en global nivå har det införts lagar och direktiv för att minska klimatpåverkan inom branschen, bland annat FN:s handlingsplan Agenda 2030 och EU:s direktiv 2008/98/EG som innehåller rättsliga ramverk som ska bidra till att EU närmar sig ett ”återvinningssamhälle” med hjälp av cirkulärt tänkande.   Cirkuläritet bygger på att hålla saker inom ett kretslopp och möjligheten att återbruka material inom byggsektorn. Branschen står inför en förändring från ett linjärt system som slutar med avfall, till ett cirkulärt där ett nytt systemtänkande kan involvera alla aktörer i värdekedjan, för att kunna minska på klimatpåverkan. Produktion av byggnadsmaterial har en stor klimatpåverkan och alternativ till att minska på den produktionen behövs ses över. Genom att återbruka byggnadsmaterial går det att undvika den stora klimatpåverkan som tillverkning av nya material har. Det finns vissa utmaningar med återbruk idag, bland annat brist på kunskap och resurser. En del av denna studie har fokuserat på att beräkna potentiell besparing i kg CO2e för fem olika material för att undersöka deras påverkan på klimatet. De material som använts i denna studie är tegel, stenull, glaspartier, stålbalk och trägolv. Dessa material är valda då det finns bra möjligheter för att återbruka dem.  Syftet med denna studie är att beräkna potentiell besparing i kg CO2e för de fem tidigare nämnda materialen och kunna ta reda på vilka av de återbrukade och nya materialen som är bäst att använda sig av, ur en klimatsynpunkt. Ett ytterligare syfte är att ta reda på vilka utmaningar som finns vid arbete med återbruk. Även aspekter som vilken aktör som har ansvar för att säkerställa kvalitén på de återbrukade materialen och vilken garanti som gäller är saker som behandlas i detta arbete. Studien avgränsar sig till att behandla aspekter som transport, rivning och produktion.  Målet är att beräkna hur stor klimatpåverkan i kg CO2e är mellan det nya och det återbrukade materialen samt att försöka fastställa vilken aktör som har ansvar för kvalitén och vilken garanti som gäller på materialen när de används på nytt. Slutligen kommer de utmaningar som finns vid arbetet med återbruk av byggnadsmaterial att behandlas.   Tillvägagångssättet i denna studie har varit att föra in värden från miljövarudeklarationer i byggsektorns miljöberäkningsprogram, BM, för de olika materialen och jämföra dem mot varandra. Klimatpåverkan för tillverkning av de återbrukade materialen beräknades som 0 kg CO2e.  Resultatet av studien visar att de återbrukade materialen har lägre klimatpåverkan än vad de nyproducerade materialen har, där trägolv visade sig ha den största produktionspåverkan. De slutsatser som kan dras ifrån studien är att genom att återbruka material kan byggsektorn minska sina utsläpp och bidra till att skapa en mer hållbar byggbransch. Det är dock idag är svårt att fastställa vem som har ansvar för kvalitet för återbrukade material och vilka garantier som gäller. / Today, the construction sector accounts for a large part of the countrys CO2 emissions, while a greater focus is placed on reducing emissions and working more circularly. In order to reduce the emissions and the climate impact, measures need to be taken within the industry. On the first of January, a new law saying that all new buildings that is built where planning permission has been applied for after January 2022 must be able to report the climate impact of the building with the help of climate declarations was introduced. The law covers all aspect of construction, - and the installation process in the building production stage. The goal is that the law will contribute to reducing the climate impact. Even on a global level, laws and directions have been introduced to reduce the climate impact within the industry. Among those are the UN´s environmental program Agenda 2030 and the EU´s directive 2008/98/EC witch contains a legal framework that will contribute to the EU approaching ”recycling society” using a circular mindset.  Circularity is based on keeping things within a cycle and that things should be reused. A change needs to happen in the construction industry from a linear system to a circular one where a new system thinking can involve all sharers in de value chain, in order to reduce the climate impact. Production of building materials has a large climate impact and by reusing materials you can reduce that impact by getting the materials into a cycle. By reusing building materials, it is possible to avoid the large climate impact that comes with manufacturing new materials. But there are certain challenges with recycling today, including a lack of knowledge and resources. This study has focused on comparing the climate impact of five different materials to investigate which of the effects the recycled and non-recycled materials has a greater impact on the climate. Responsibility, guarantee and quality play a big role in the handling of recycled materials. The materials used in this study are bricks, stone wool, glass sections, steel beams and wooden floors. These materials have been chosen due to their possibilitys of reuse. The porpose of this study is to compare the climate impact of the five previously mentioned materials and to be able to find out which of the recycled and new materials are the best to use from a climate poit of view. It is also to finns out what challenges there are when working with recycled materials. Aspects such as which actor is responsible for ensuring the quality of the reused materials and which guarantee applies are hingst hat are dealt with in this study.the study limits itself to dealing with aspects such as transport, demolition and production. The goal is to compare how big the climate impact in CO2e is between the new and recycled materials and to try to determine which actor is responsible quality and what guaranee applies to the materials when they are used again. Finally, the challenges that exist when working with reused building materials will be adressed.   The approach in this study has been to enter values from environmental product declarations into the construction sector´s calculation program, that is BM, for the various materials and to compare them against each other. The climate impact for manufacturing the recycled materials was assumed to be 0 kg CO2e.  The results of the study shows that the recycled materials have lower climate impact than the new ones. The conclusions that can be drawn from the study are that by reusing materials, the construction sector can reduce its emissions and contribute to creating a more sustainable construction industry. On the other hand it seems to be quite difficult to determine who is responsible for the quality of the materials and which guarantees apply today.

Återvinningsstationer, containrar och grovsoprum kan vara riktiga guldgruvor för den som vågar dyka ner. En otymplig container på andra sidan gatan kan få mitt hjärta att börja bulta. Att häva sig upp och kika ner; spänningen! Tillfredställelsen när man hittar en gammal teakbyrå eller ett köksbeslag. Räddar det från sitt öde i avfallskvarnar och värmeverk. När förlorar en möbel sitt värde? De bortkastade möblerna bär på historier, minnen, spår och ledtrådar. Värden, som måste skapas på nytt varje gång en möbel produceras, finns redan i ett nött svarvat bordsben, en lucka eller en vickande stolsrygg. Jag vill plocka russinen ur kakan och skapa nytt liv av det gamla. Rädda, spara, ta tillvara, omvärdera, laga, kämpa. Återuppliva möbelliken! Av respekt för de kastade möblerna, deras formgivare och deras tidigare ägare. För att visa andra vad jag ser. En skatt som kanske går förlorad. ------------------   Återbruksprojektet ÅTER är ett kandidatexamensarbete i Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack utfört av Beata Bäck våren 2009. Arbetet undersöker återbrukets möjligheter att skapa ”värdeladdade” objekt. Syftet är att gestalta nya möbler av kastade möbler. För barn. Och vuxna. / Kandidatexamen 2009

Sverige har tillsammans med samtliga medlemsstater i FN ingått i vad som benämns Agenda 2030. Målet med Agenda 2030 är att leda världen mot en mer rättvis och hållbar framtid genom 17 globala delmål. Ett av dessa delmål beaktar klimatförändringar och de åtgärder som krävs för att minska dess utveckling. Byggbranschen producerar idag 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och tillverkningen av cement producerar cirka 2–3 % av byggbranschens totala utsläpp. I dagens läge genomför Cementa, Sveriges enda producent av cement, forskning som ämnar att minska uppkomsten av växthusgaser vid cementtillverkningen. Med målet att erhålla en helt koldioxidneutral cementproduktion. Bara i Sverige genereras 12 miljoner ton rivningsavfall per år som kan härledas till byggbranschen. Genom att utveckla möjligheterna för återbruk av betongkonstruktioner förväntas återbruksprocessen minska mängden rivningsavfall och dessutom minska behovet av nyproducerad betong. Initialt kan implementering av återbrukbara betongkonstruktioner generera ett större klimatavtryck i förhållande till konventionellt producerade konstruktioner. Men att ett sådant, utökat klimatavtryck, kan försummas vid genomfört återbruk. Det är främst i byggnader där upprepande planlösning och vanligt förekommande konstruktioner använts som återbruksmöjligheterna bör beaktas. Avvikande och unika byggnader förväntas varken projekteras med hänsyn till återbruk eller erhålla ett utbud av byggnadselement som motsvarar efterfrågan. I dag dimensioneras bärverk av betong med en betydligt kortare livslängd än vad betongens tekniska livslängd förväntas vara. Därav rivs byggnader utan att dess tekniska livslängd överskridits. Exempelvis var 25% av alla rivna byggnader i Sverige år 1980 30 år eller yngre. Demonteringsprocessen för en byggnad förknippas starkt med uppförandet, både genom projektering och produktion. Genom att hämta inspiration från andra branscher som bil- och teknikindustrin, där produkter produceras med komponenter som kan demonteras och bytas ut, kan även hela byggnader producerats för att möjliggöra demontering och underhåll. Då fallstudien genomförs beaktas sex olika betongpelare som genom Eurokod 2 och EKS 11 testas för återbruk som balkar. Beroende av pelarnas längd bestäms antalet fack som beaktas efter återbruket. Pelarna kontrolleras i både brott- och bruksgränstillstånd med varierande upplagsvillkor i brottgränstillståndet. Det upplagsvillkor som i brottgränstillståndet tillåter störst belastning beaktas vidare i bruksgränstillståndet. Vidare kontrolleras även pelarnas faktiska lastupptagningsförmåga, då elementet brukas med avsett syfte. Då pelarna kontrolleras som balkar genomförs detta i linje med befintliga dimensioneringsnormer för betongbalkar. Därav ges en helhetsbild över de brister men även möjligheter som präglar återbruk av liknande konstruktioner. Samtliga pelare erhåller goda lastupptagande egenskaper, där indata för fyra av pelarna korrigeras för att klara ställda krav på tvärkraftsarmering. Differerade krav på tvärkraftsarmering mellan pelare och balkar genererar problem då minimiarmering använts för pelarens byglar. Vidare åskådliggörs vikten av att i projekteringsfasen beakta återbruksmöjligheterna samt att då generera goda förutsättningar för genomförandet. Detta genom implementering av mekaniska infästningar som underlättar demonteringsskedet, permanenta uppmärkningar som möjliggör identifiering och orientering av elementens innehåll samt tjockare täckskikt som möjliggör utökade livslängder.

Introduction – The construction industry emits large amounts of greenhouse gases through waste generated from the construction and civil engineering sector. To reduce these emissions, measures must be taken. The aim of this study is to investigate the reuse of building materials in the construction industry and the improvements that can be made to increase reuse. Method – The study is of a qualitative nature and distinguishes a more in-depth methodological approach that goes deeper in its interpretation. The different research methods used are literature review and interviews to obtain an overall picture of the problem area. Results – The results show that it is difficult to reuse building materials due to their quality, time-consuming process, and high costs. There is a lack of knowledge in the construction industry that hinders the reuse process. Windows and doors are often reused in demolition projects, and waste from new construction ends up in recycling stations. Analysis – Reuse of building materials reduces waste and the need for new resources to manufacture new materials. The choice of material is crucial, and the use of environmentally friendly materials that are easy to reuse is often preferred. One challenge is finding storage space for dismantled materials, as a lack of storage space can lead to materials being sent to recycling stations. Another challenge is ensuring that reused materials meet the same quality standards as new materials. The construction industry is conservative, and actors prefer to work in a traditional way, which limits the use of reused materials. There are currently no laws and regulations regarding the reuse of building materials. Good communication and willingness to work with reused building materials are crucial for successful projects. Discussion – Since the study includes both literature studies and semi-structured interviews, it has contributed to comparing the results and thereby increasing the study's credibility. To increase the reliability of the study, seven respondents with at least 5 years of experience in the construction industry have been interviewed. Significant effort has been put into the selection of interview questions to avoid misunderstandings and to avoid steering the interviewees' responses. The study's initial focus was on wood as a building material, but due to a lack of knowledge about this material and not all companies working with wood, it has been chosen to write more generally about building materials. This led to the purpose and research questions of the work being adjusted after the collection of empirical data. Keywords – Reuse, recycling, circular process, waste hierarchy, opportunities, challenges, building materials, circular economy

Syftet med studien är att undersöka textillärares och elevers reflektioner kring textilt återbruk i vardagen och i textilslöjden. Textilt återbruk är ett begrepp som används i samband med att begagnade kläder och textilier återanvänds till nya produkter. Förekommer det textilt återbruk i textilslöjden och hur arbetar lärare med textilt återbruk? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med en textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9. Vidare har en enkät använts och besvarats av 173 antal elever i årskurs 8 och 9, samt 14 antal lärare i textil slöjd. Från inspirationsböcker har produkter valts ut och dessa produkter syddes upp av begagnade kläder som var till underlag för intervjuerna med eleverna och textilläraren. Med dessa produkter ville jag få insikt i vad eleverna har för åsikt om produkterna och om de anser att de kan sy någon av dessa produkter i textilslöjden samt vad som inte intresserar eleverna att sy. Resultatet av intervjuerna, visar att eleverna inte var lika positiva till textilt återbruk som textillärarna. Enkätundersökningen visar att textillärarna är positiva till textilt återbruk och att alla arbetar med textilt återbruk mer eller mindre. Det fram kom i enkätundersökningen att vissa av lärarna introducerar arbete med textilt återbruk i klasserna med att visa film, tv-program och litteratur om hur det går till att framställa tyger och kläder i värden. Därefter får eleverna själva skapa något med textilt återbruk. De elever som svarade på enkäten var mer positiva till att arbeta med textilt återbruk än de elever som intervjuades. Mitt viktigaste resultat i undersökningen var att alla lärare arbetade med textilt återbruk och på det sättet sprids kunskapen vidare om hur viktigt det är med ett miljötänk och att eleverna får vetskap om hur textiler tillverkas och hur det påverkar miljön.

Nybro Bostads AB efterfrågade en utsmyckning av området kring deras nybyggnation av bostads området Grönskog. Jag såg en möjlighet att kombinera deras önskemål med att uppmärksamma de boende samt förbi passerande på ett av våra största problem för att skapa ett hållbart samhälle; de växande sopbergen samt utarmande konsumtion.       Idag använder vi oss av föremål för att manifestera vår identitet. Vi kastar och köper nytt som aldrig förr, utan att fundera på varför vi ser somliga föremål vi redan har som skräp. Genom att skapa en ”bytarplattform” i Grönskogs miljöhus vill jag uppmärksamma de boende på att det föremål som blivit till skräp för dem, fortfarande kan ha ett värde för någon annan. På ”bytarplattformen” kan du ställa dit och ta de föremål du vill, det skapar en subtil interaktion mellan de boende i området.       När de boende kliver in i miljöhuset står de inför valet av den box vars färg och form i samverkan med valet av boxens placering i rummet syftar till att på bästa sätt framhäva föremålet. De måste återupptäcka värdet i föremålet. Boxarna placeras in i de små fönstren och väggens tjocklek skapar hyllplanet. Fönstren är placerade i ett vågmönster och genom ljusflödet skapas ett sammanhang mellan rummet och omgivningen. Det blir ett skyltfönster för de boendes bidrag till ett mer hållbart samhälle.

Byggsektorn genererar årligen mängder med avfall och i Sverige är det bortsett från gruvindustrin den bransch som genererar mest avfall. I Sveriges avfallsplan finns bygg- och rivningsavfall utpekat som ett prioriterat område. Regeringens etappmål för bygg- och rivningsavfall är att återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall ska öka från 50 till 70 viktprocent år 2020. För att klara detta måste återanvändning och materialåtervinningen av bygg- och rivningsavfall öka. Syftet med examensarbetet är att utreda hur marknaden för återbrukade byggkomponenter ser ut idag, med avseende på möjliggörande och hindrande faktorer för komponentåterbruk. Detta uppnås genom att de kunskaper som finns inom området idag lyfts fram i en litteraturstudie och kompletteras med resultat från kvalitativa intervjuer med en arkitekt, två fastighetsförvaltare, en miljöspecialist, en konsult och en inredningsarkitekt vilka anses kunna efterfråga återbrukade byggkomponenter. Redan under 90-talet var återbruk aktuellt i Sverige men på grund av olika anledningar kom det inte igång. I dag har det återigen aktualiserats och det talas om återbruk i vissa delar av byggbranschen. I mångt och mycket står dock återbruket kvar och stampar vid samma hinder som på 90-talet. De fördelar som komponentåterbruk för med sig är både miljömässiga och ekonomiska under rätt förutsättningar. Trots fördelarna så sker inte komponentåterbruk i någon större omfattning idag. Faktorer som verkar hindrande utgörs bland annat av en brist på återbrukade komponenter och en brist på aktörer på marknaden som kan hantera denna typ av komponenter. För att återbruk ska bli ett vanligare inslag på byggmarknaden krävs alltså en sådan aktör och denna aktör behöver kunna säkra tillgången på komponenter och lämna någon typ av garanti gentemot kunden. För att säkra tillgången krävs i sin tur att en större mängd återbrukade komponenter görs tillgängliga och det mest gångbara måste identifieras och väljas ut för återbruk för att det ska lyckas.

Torget som omsluts av Tensta konsthall, tunnelbanestationen och det nya stadsdelshuset renoveras i ambition att skapa en trivsam och samlande plats.3/4 av parkeringssets befintliga strukturen behålls. Dels för att återanvända material och byggnadsdelar men även för att skapa en känsla av att det befintliga går i god för det nya.Genom att riva en del av parkeringshuset får torgbildningen lämpligare proportioner och det öppnas upp en tydlig visuell koppling mellan Tenstagången och torget. Detta är vitalt för att torget på det nedre planet ska kännas välkomnande. De befintliga pelarna och TT-kassetterna kommer att fungera som byggnadens skelett inom vilket ny arkitektur, i form av platsgjutna volymer, adderas. Volymerna tillför funktion till skelettet. Utöver dessa två huvudsakliga system adderas rumsindelare av trä. Närarkiven blir hyllor som delar upp den öppna ytan. Dessa tillägg är ickebärande och går att förändra efter tidens gång.Huvudentrén är i nivå med torget och kommer tillsammans med entrén till Tensta konsthall och en ny entré till tunnelbanan skapa en samlande offentlig plats. Stadsdelshusets entréplan blir en förlängning av torget, här finner man alla offentliga funktioner. På de övre planen är kontorsverksamheterna placerade.En typ av cirkulation per plan. Fritt - innervarv - yttervarv. / 3/4 of the parking's existing structure is retained. Partly to reuse materials but also to create a feeling that the existing co-signs the new.By demolishing part of the parking garage, the square formation is given more suitable proportions and a clear visual connection is created between Tenstagången and the square. This is vital for the square to feel welcoming.The existing pillars and TT cassettes will act as the building's skeleton within which new architecture, in the form of cast volumes, is added. The volumes add function to the skeleton.In addition to these two main systems, spatial dividers are added. The archives become shelves that divide the open space. These additions are non-load bearing and are subject to change over time.The main entrance is level with the square and together with the entrance to Tensta Konsthall and a new entrance to the metro will create a unifying public space. The entrance to the town hall will be an extension of the square, where you will find all public functions. On the upper floors, the offices are located.One type of circulation per floor. Free - inner lap - outer lap.

A building's life cycle consists of four stages; it is designed, it is built, it is used and it is demolished. Only 10 % of the total resources are reused and returned in a circular cycle. In order to achieve a greater use of resources, a change is required already during planning, where uncomplicated disassembly and reuse must be prioritized. Furthermore, before reusing it is important to be able to ensure that products and materials can maintain the right quality and therefore a quality assurance needs to be done. The aim of the study is to investigate what should be taken into account when assessing the condition of recycled wood and how a building can be designed to be dismantled easily. The goal is to produce a model for condition assessment of wood and to give suggestions on how planning for disassembly can be applied in current working methods. The study contains a literature study, interviews and a case study on a building designed by Tyréns. The literature study was performed to highlight the state of knowledge regarding reuse and planning for disassembly. The interviews were conducted to supplement the literature study. The case study shows examples of how design for the disassembly of wood can be implemented on a real project. Today, there are no clear guidelines or regulations for how wood should be assessed for condition. On the other hand, it appears in the Swedish Housing Agency's construction regulations, EKS 12, that recycled material must answer to the technical capacity requirements that exist for the building product. In order to establish if the construction product is still of good quality, a condition assessment consisting of various types of verifications should be carried out. The verifications should be adapted according to the existing condition and the planned area of use. To facilitate reuse, planning for disassembly can be carried out during the design phase. This requires knowledge of planning for disassembly and can be implemented in businesses using existing guidelines. Consideration should be given to how the lifetime of components can be extended and which design methods cause the least damage to the materials. Furthermore, the design should be adapted according to which standardized components are available on the market.