<p>Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.</p>

Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.

Nybro Bostads AB efterfrågade en utsmyckning av området kring deras nybyggnation av bostads området Grönskog. Jag såg en möjlighet att kombinera deras önskemål med att uppmärksamma de boende samt förbi passerande på ett av våra största problem för att skapa ett hållbart samhälle; de växande sopbergen samt utarmande konsumtion.       Idag använder vi oss av föremål för att manifestera vår identitet. Vi kastar och köper nytt som aldrig förr, utan att fundera på varför vi ser somliga föremål vi redan har som skräp. Genom att skapa en ”bytarplattform” i Grönskogs miljöhus vill jag uppmärksamma de boende på att det föremål som blivit till skräp för dem, fortfarande kan ha ett värde för någon annan. På ”bytarplattformen” kan du ställa dit och ta de föremål du vill, det skapar en subtil interaktion mellan de boende i området.       När de boende kliver in i miljöhuset står de inför valet av den box vars färg och form i samverkan med valet av boxens placering i rummet syftar till att på bästa sätt framhäva föremålet. De måste återupptäcka värdet i föremålet. Boxarna placeras in i de små fönstren och väggens tjocklek skapar hyllplanet. Fönstren är placerade i ett vågmönster och genom ljusflödet skapas ett sammanhang mellan rummet och omgivningen. Det blir ett skyltfönster för de boendes bidrag till ett mer hållbart samhälle.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse den sociala omgivningen har för ungdomars inställning till skolan. Målet är att studera eventuella grannskapseffekter samt undersöka vilken påverkan det sociala arvet har på ungdomars inställning till skolan. I uppsatsen studeras ungdomar i de högre årskurserna i grundskolan i Uppsala. Syftet besvaras med hjälp av kvantitativ metod. Datainsamlingen består av en enkätundersökning samt inhämtning av statistik från Uppsala kommun. Resultaten visar att bland ungdomarna som bodde i områden med låg andel vuxna med eftergymnasial utbildning, hade de med lågutbildade vårdnadshavare signifikant lägre inställning till skolan än de med högutbildade vårdnadshavare. Bland de ungdomar som bodde i områden med högre andel vuxna med eftergymnasial utbildning, visar resultaten inte någon skillnad i deras inställning till skolan mellan ungdomar med lågutbildade respektive högutbildade vårdnadshavare. Slutsatserna är att det genom denna undersökning inte går att visa att ungdomar påverkas av sitt bostadsområde. Därmed kan inte grannskapseffekter påvisas. Vidare kan undersökningen inte visa att ungdomar påverkas av sitt sociala arv, i form av vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Slutligen dras slutsatsen att det i denna undersökning inte går att skilja på kontextuella och kompositionella effekter.

Den här studien undersöker varför studenter på universitet i Uppsala väljer att stanna kvar i staden efter sin studietid och hur de väljer bostadsområde inom Uppsala. Studien undersöker ett fenomen med brett spektrum av påverkande faktorer. För att fånga denna komplexitet fokuserar studien på flertalet perspektiv: socialt &amp; psykosocialt, geografiskt, kulturellt och ekonomiskt. Den använder sig av semistrukturerade intervjuer och involverar sex deltagare för datainsamling. Studien är induktiv och ger mycket utrymme för deltagarnas subjektiva upplevelser. Undersökningen finner att deltagarna främst påverkas av närhet till familj när det gäller beslutet att stanna kvar i Uppsala, men även av närhet till ett socialt nätverk, ekonomiska kostnader och hur enkelt det är att ta sig runt i staden. När det kommer till val av bostadsområde är vardagsrörlighet, närhet till natur, en känsla av trygghet och budget de mest framträdande faktorerna. Beslutsprocessen är komplex och innefattar många överväganden mellan olika preferenser där ekonomi fungerar som en begränsande faktor.

Denna studie kommer att belysa på vilket sätt sociala identiteter utvecklas och upprätthålls i utsatta områden. Vad är det som gör att människor uppfattar sin omgivning som meningsfull och identitetsskapande men samtidigt utsatt och marginaliserad? Genom att ge röst åt ungdomar och medborgardrivna individer som upplevt fenomenet, förklarar vår studie segregationens motsägelsefullhet. Hur exkludering parallellt leder till inkludering och hur segregation kan skapa integration. Arbetsgången baserar sig på tematisk analys av intervjuer och resulterar i teman som förklarar två dimensioner av utsatta områden; ett inifrån- och utifrånperspektiv. Resultatet visade att boende på området utvecklar social identitet till följd av delaktighet och samhörighet inom området, medan utomstående fördomar stärker skiljelinjen av områdets gränser. Ett “vi” och “dom” återspeglas av identifikation och tillhörighet.

<p>The purpose is to understand the planning process for residential buildings and toinvestigate the consequences of the choices made in the process. The project will alsoprovide broader knowledge in the design and development under the current law andpractice.The goal is to present a proposal on how a city near the site where water can bedesigned from a sustainable perspective. How can a residential neighborhood be anenvironmentally sound and sustainable region? New systems and techniques havebeen presented previously in terms of sustainable environments and these are intendedof being used in the project Quarter Water-mirror.The project has been implemented on the computer program ArchiCAD in whichdrawings and visualizations have been carried out. These drawings are included asannexes to the report.For information, calculations and drawings, laws for physical planning and Swedishstandard have been followed.Residential buildings have been designed on a site, which is 2, 5 hectares. This area isexploited to a large extent, have generous space and environmentally friendlyachievements. The sustainable development of the area is supposed to contribute tolong-term management. To create an attractive and interesting environment, a channelhas been incorporated into the field.In the planning has availability, guest/ private parking, infrastructure and in the land,the farm formations, water and solar studies taken into account where the Planningand Building Act has been a starting point.Apartments have been presented with regard to the functioning, transparency andlight. When these factors were crucial in the case of a well-resolved data.The investigations made that refined solutions, including waste disposal, diversion ofwater, etc. existed. These methods will not necessarily be used in Quarter Watermirrorbecause nothing is elucidated. However, these solutions are good practice togive the area a sustainable environment.</p>

I vår kandidatuppsats har vi valt att utifrån intervjuer med unga män och kvinnor med invandrarbakgrund från tre olika bostadsområden, Andersberg, Vallås och Nyhem i Halmstad,belysa deras upplevelse av sitt bostadsområde och vilken betydelse bostadsområdet kan ha för deras interaktion med det omgivande samhället. Vi har i vår studie utgått från den fenomenologiska metodansatsen då vi fokuserar på deras egna upplevelser och erfarenheter. Vi har samlat in vårt empiriska material genom att använda oss utav en kvalitativ forskningsmetod då vi genomförde nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet vi har kommit fram till visar att respondenterna från Andersberg och Vallås anser att deras bostadsområde har en stor betydelse för dem eftersom de har bra relationer med varandra i sitt bostadsområde jämfört med det omgivande samhället och därför har de en stor inre interaktion med varandra i sitt bostadsområde. Till skillnad från unga män och kvinnor från Nyhem upplever de inte det på samma sätt, då deras bostadsområde inte har så stor betydelse för dem och deras yttre interaktion med det omgivande samhället är mycket bättre. / In our bachelor essay we have chosen to highlight by interviews with young men and women of immigrant background from three different neighborhoods, Andersberg, Vallås and Nyhem in Halmstad, we wan’t to highlight their experience of their neighborhood and the importance of their residential area and what significance that area has upon their interaction with the surrounding society. In our study we have used the phenomenological method approach since we focus on young people’s experiences. We have collected our empirical material through a qualitative research method since we performed nine semi structured interviews. The result we have reached shows that the respondents from Andersberg and Vallås feel that their residential area plays a big part since they have good relations with each other within the residential area in comparison to the surrounding society. Therefore, they have a large inner interaction with each other within the residential area. The young man and women immigrants from Nyhem have a different experience since their residential area does not play such a big part for them and their interaction with the surrounding society is much better.

The purpose of this qualitative and empirical study was to study a group of young women and how they shaped their identites through their experiences and selfrealisation in the suburb Tensta. The main focus of the study was to find what significance and impact the environment had and how much it effetct the individuals’ self image and place in society. Further more the study was done through semi-structured interviews. The different kinds of theories used in this study were mainly Goffman's theory on stigma, Link and Phelan’s explanation model for the process of stigmatization, Skegg’s theory on effeminately as a norm, and the author Sobring etc. as the source to understand the different identity concepts. With the help of these explanation models we learned to comprehend and get a better view of what these young women felt in their stigmitized area called Tensta and how it affected their identity and behaviour. Also, in how they saw themselves and their self image we could draw real life conclusions and what we found out was that these women had ambitious feelings about the future with a general positivity despite their location. Even though they have been and are still being discriminated and stigmitized against, they still keept a postive outlook on life. / Syftet med denna kvalitativa studie var att studera unga kvinnors upplevelser av identitet och självuppfattning i uppväxtmiljön Tensta. Studiens fokus ligger främst på vilken betydelse uppväxtmiljön har för individens självbild och vidare undersöktes fenomenet genom semistrukturerade intervjuer. Olika teorier som tillämpats i denna studie är Goffmans teori om stigma, Link och Phelans förklaringsmodell för stigmatiseringsprocessen, Skeggs teori om kvinnan som norm samt författaren Sorbring m.fl. som förklaring på identitetsbegreppet. Med hjälp av dessa förklaringsmodeller kunde vi tolka och förstå hur unga kvinnor som är bosatta i ett stigmatiserat område som Tensta upplever sin identitet och självbild. Utifrån det empiriska materialet kunde vi dra slutsatsen att unga kvinnor bosatta i Tensta visar sig ha en mer positiv självuppfattning fastän de utsätts för stigmatisering och diskriminering.