<p>Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.</p>

Studiens syfte är att förstå och förklara fotgängarnas roll i planeringen av bostadsområden i tätort, vidare hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Dessutom ämnar uppsatsen undersöka om det finns effekter av olika tiders planering för dagens fotgängare. Genom att utföra observationer i de olika bostadsområdena Bredäng, Rissne och Sickla Udde besvaras den första frågeställningen där det efterfrågas hur områden från olika tidsepoker är planerade ur fotgängarnas perspektiv. Den andra frågan, om hänsyn tagits till fotgängarnas behov och hur detta förändrats, besvaras genom en diskursanalys där planerna av de tidigare nämnda områdena studeras. Vidare analyseras resultaten och de övergripande planeringsidealens effekter för fotgängarna klargörs. Studien kommer fram till att fotgängarna varit osynliga vid planeringen av bostadsområden från 1960-talet fram till 1990-talet. De förändringar som förekommer i planeringen som i viss utsträckning påverkar fotgängarna positivt, beror inte på att deras roll förändrats utan på att de övergripande planeringsidealen förändrats.

Fordonstrafiken ökar allt mer i Sverige, antalet lastbilstransporter likaså riksväg 51 står inför nybyggnation som ska öka framkomligheten för fordon genom Finspång, men vem tänker på gång och cykeltrafikanterna? Denna rapport undersöker framkomligheten för en problematisk sträcka av Riksväg 51 genom Finspång, där hastighetsbegränsningen är hög och bristen på säkra övergångar är stor. Passageräkning kommer utföras vid två områden för att få svar på hur stort problemet är för Finspångs invånare. Rapporten resulterar i förslag till två nya säkra övergångar, en gångbro vid Postnords kontor i Finspång och en tunnel intill en cirkulationsplats i anslutning till Willys i Finspång. Om kommunen anser att dessa förslag är något att arbeta vidare med är helt upp till dem.